Camilla Segertoft är förstelärare och SLS-utvecklare i område Örgryte Härlanda. Uppdraget som SLS-utvecklare har hon haft sedan 2008, och det utgör idag 20 procent av hennes tjänst. Ända fram till hösten 2017 undervisade hon på låg- och mellanstadiet men från och med i år har hon ingen egen klass utan ingår i ett resursteam för Lundenskolan i Örgryte Härlanda. Utöver det handleder hon också i kollegor inom Läslyftet på ett antal grundskolor.
– Som SLS-utvecklare ska jag bidra till att utveckla undervisningen utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Jag ska bidra till kompetensutveckling bland kollegorna i området och skapa bra förutsättningar för pedagoger och rektorer i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett nytt uppdrag som tillkommit är att stödja utvecklingen av undervisning för flerspråkiga elever, berättar hon.
Handleder kollegor
I SLS-utvecklarens uppdrag ingår att sprida forskningsresultat och vara bärare av Skolverkets kunskap i de egna, lokala pedagognätverken. Dessutom ska du kunna organisera och leda kollegiala lärsamtal.
– I Örgryte Härlanda arbetar vi just nu med att implementera det reviderade bedömningsstödet i svenska 1-3. Min roll är att informera och hålla i föreläsningar och workshops och medverka i analysarbete på skolorna i mitt område.
– På min egen skola handleder jag kollegor, med fokus på svenska, och håller i studiedagar och APT.
I det systematiska kvalitetsarbetet har Camilla dubbla roller. Eftersom hon sitter med i rättningsgrupper för de nationella proven får hon god inblick i vilka delar av undervisningen som behöver utvecklas, och på vilka skolor som utvecklingsbehoven är störst. I nästa steg ansvarar hon för att stärka pedagogernas kompetens just där.
Riktad satsning till skolor med störst behov
– Vi – skolchefen, rektorerna och jag – har valt ut skolor utefter deras måluppfyllelse och en analys av de nationella proven i svenska i årskurs 3 och 6. Vi såg bland annat att vi behöver utveckla skrivundervisningen så att barnens skrivande stärks. Samtidigt har flera skolor i området fått fler nyanlända och flerspråkiga elever, och här såg vi ett behov att utveckla lärarkompetensen i språkutvecklande undervisning.
Den riktade språksatsningen, som startade 2017, innebär att Camilla är tre veckor i taget på varje utvald skola.
– Först har jag en workshop om språkutvecklande undervisning. Därefter ger jag pedagogerna en liten uppgift att pröva i undervisningen. Innehållet anpassas efter lärargruppens och skolans behov. Fokus kan exempelvis ligga på stöttningsstrategier, på läsförståelse, skrivstrategier eller textsamtal.
Håller i lärsamtal och gör observationer i klassrummen
– Lärarna samplanerar sedan ett språkutvecklande moment för en lektion utifrån detta som de ska pröva i sina klasser till nästa gång. Vid nästa tillfälle återberättar de hur lektionen gick, och vi reflekterar över undervisningen tillsammans. Målet är också att jag ska hinna gå ut i klassrummen och observera.
Språksatsningen på skolor med störst utmaningar känns väldigt positiv och meningsfull, tycker hon. Samtidigt måste rätt förutsättningar skapas för att insatserna ska ge verklig effekt långsiktigt, menar hon.
– Alla skolor behöver få inspiration och bekräftelse för att de ska bli nyfikna på att utveckla undervisningen. Men det är också viktigt att rektorerna tydliggör syftet med språksatsningen, och hur den kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet.
– Arbetet måste också fortsätta över tid. Det får inte bli en tillfällig insats.
Nätverket ger viktigt stöd
Nätverket för stadens SLS-utvecklare, vilket samordnas och drivs via Center för Skolutveckling, träffas en gång per månad. För Camilla Segertoft är nätverket ett viktigt stöd i hennes professionella roll som utvecklare. Erfarenhetsutbytet ger en breddning och fördjupning av den egna kompetensen. Samtidigt får SLS-utvecklarna löpande fortbildning via nätverket.
– Fortbildningen från Center för Skolutveckling är fantastisk. Vi bjuder in forskare och andra experter inom olika språkutvecklingsområden, och inför föreläsningarna har vi läst in oss ämnet och ger dem frågor som de förbereder. Vi gör också studiebesök på skolor i andra delar av landet.
– Utvecklingsledarna som samordnar nätverket har stor kompetens, de handleder oss men får oss att tänka själva.
Styrkan med nätverket är att det skapar samsyn.
– När vi arbetade med bedömningsstödet, till exempel, så såg vi att vi gjorde olika i bedömningen och kunde då prata ihop oss så att vi gjorde lika, säger hon.
Stärker samsynen och det kollegiala lärandet
Just nu har SLS-utvecklarnätverket fokus på Skolverkets bedömningsstöd i svenska och på translanguaging. Translanguaging, eller transspråkande som det kan översättas till på svenska, handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk i lärandet.
Vilka resultat kan hon då se av SLS-utvecklarnas arbete i staden?
– Jag ser att det kollegiala lärandet utvecklas. Även samsynen ökar, så att lärarna pratar samma språk.
– Vi ser att språk- och kunskapsutvecklande undervisning gynnar alla elevers lärande, både de med särskilda behov och de utan. Vi är också mer medvetna om att undervisningen måste planeras utifrån hela elevgruppen, dess förutsättningar och behov.
Önskar tydliga mål och långsiktighet
För att alla elever ska få likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas genom språket hoppas hon att den nya organisationen prioriterar frågan ännu mer än vad som skett hittills.
– Jag skulle önska att den nya organisationen tydliggör språk-, läs- och skrivutvecklingens betydelse. Detta är tydligt i läroplanen och det är bara att koppla det till kursplanerna. Vi måste ha ett explicit uppdrag och mandat att utföra vissa insatser. Det behövs också mål för arbetet och förutsättningar att få jobba långsiktigt.
– I nätverket ser vi att vi som har haft en klar roll och ett mandat, där målen och uppdraget är tydligt från organisationen – också har kunnat göra störst skillnad.
Ett större samarbete mellan olika grupper som arbetar med skolutveckling är också viktigt.
Mer samarbete behövs
– Till exempel behöver vi i SLS-nätverket samarbeta med processtödjare för mottagande och undervisning av nyanlända elever, med studiehandledare, modersmålslärare och med skolbiblioteken.
Fick hon önska fritt hade hon velat ha en ”språktråd” från förskola till gymnasium, så att undervisningen följer ett gemensamt tänk oberoende av barnens åldrar eller skolform.
– Det får inte bara handla om ett dokument, utan vi måste hitta sätt så att alla elever får lika förutsättningar att utvecklas genom språket. Man måste titta på hur den tidiga språkundervisningen följs upp i de äldre åren.
