Cecilia Lind och Petra Andersson är högstadielärare och Språk-, läs- och skrivutvecklare (SLS) på skolor i Göteborg. I deras egna klassrum är läsning av digitala, multimodala texter en lika självklar, integrerad del av undervisningen som läsning av analoga texter. De senaste årens skoldebatt kring elevers försämrade läsförståelse har dock väckt frågan om skolans digitalisering har haft en negativ påverkan på läsningen. Forskningsstudier som jämfört läsande av traditionell text på papper med samma typ av läsande på skärm pekar också på att det finns tydliga skillnader i själva läsprocessen. En studie av yngre elevers läsning av faktatexter visar exempelvis att eleverna läser mer effektivt och minns fler huvudpoänger om texten är på papper.

Svårt att jämföra

Samtidigt har inte allt digitalt läsande någon analog motsvarighet. Webbsidor och digitala läromedel består ofta av en mängd olika uttryckssätt och erbjuder möjligheter att vara interaktiv och använda hyperlänkar. Denna typ av läsande blir svårare att jämföra med den analoga men forskning konstaterar att den innehåller fler distraktioner och att vi tenderar att läsa både snabbare och mer ytligt. Då hinner kunskapen inte processas tillräckligt i arbetsminnet.

– Vi kände att kritiken mot att använda digitala texter skavde. Så tillsammans med Lisa Molin började vi tänka kring hur vi kan utveckla läsförståelsen av digitala texter, säger Cecilia Lind.

Porträttbild av Cecilia Lind och Petra Andersson, högstadielärare och SLS-utvecklare.

För att undersöka hur undervisningen skulle kunna stärka den digitala läsförståelsen genomförde de 2022-2023 ett forskningsbaserat utvecklingsprojekt i samarbete med Lisa Molin, som är lektor vid Center för skolutveckling och forskare inom området om digital litteracitet. Upplägget bestod av att genomföra tre lektioner i svenska, spridda över några veckor med två högstadieklasser.

Fokus låg på elevernas avkodning av webbtexter, hur de tar till sig kunskapsinnehållet och hur de reflekterar kring textens syfte, avsändare och perspektiv, alltså kritisk läsning eller Critical literacy. Under lektionerna fick eleverna ta del av multimodala digitala texter, bland annat ett Youtube-klipp. Lärarna fångade in vilka olika strategier eleverna använde och modellerade vad de behöver vara uppmärksamma på vad gäller struktur och innehåll på webbsidorna.

– Första lektionen hade vi valt ut en text om Auschwitz på Levande historias webbplats. Vi pratade först om vad som händer när man kommer in på webbsidan, vad som finns att använda och hur strukturen är tänkt att ge vägledning om i vilken ordning man tar till sig innehållet. Vi introducerade också ett antal begrepp, till exempel hyperlänk, säger Petra Andersson.

Under nästa lektion var det fokus på textens innehåll. Cecilia och Petra modellerade först för eleverna i en mini-lektion och därefter fick eleverna i uppgift att gå in i själva texten (alltså innehållet i skriven text, bilder och video) för att närläsa den och svara på frågor. I detta steg behandlade lärarna den digitala texten som vilken text som helst, där ord- och språkförståelse är en viktig del. Eleverna fick samtala två och två kring frågorna och sedan lyftes reflektionerna upp i helgrupp.

Varje lektion i utvecklingsprojektet analyserades och jämfördes sedan med nästa i en cyklisk process, så att de kunde justera vissa moment utifrån vad som skedde under lektionen. Lisa Molin filmade alla lektioner och de analyserade dokumentationen gemensamt. Några av eleverna intervjuades också efteråt av Lisa, och både eleverna och lärarna reflekterade över lärandet i så kallade exit-tickets.

Lägre lästempo en effekt

En effekt av undervisningen blev att eleverna saktade ner sitt lästempo när de uppmärksammades på webbsidans struktur och vad de behöver tänka på för att inte tappa fokus.

– Många av mina elever tyckte innan att de var vana vid att läsa digitala texter. Men nu upptäckte de saker de aldrig reflekterat över, som läsriktningen, hur texten på webbsidan är tänkt att läsas. Ganska många elever uttryckte att de upptäckte mer innehåll när de tvingades sitta och granska sidan först. ”Jag brukar inte gå in på länkar”, var det flera som sade, säger Cecilia Lind.

Petra var förvånad över hur mycket det hjälpte eleverna att stanna upp och titta på strukturen.

– Vi modellerade med Musikhjälpens sida som exempel, och visade eleverna att man kan skrolla på olika sätt, att de olika menyerna innehåller olika saker, och även hur hyperlänkar funkar. Jag kände mig först lite pinsam, men sedan förstod jag att alla elever inte visste de här sakerna, säger hon.

Inte minst elever som har utmaningar i läsningen, som flerspråkiga elever och elever med läs- och skrivsvårigheter, upplevde att genomgången underlättade för dem. De upptäckte exempelvis att det går att lägga in textremsa i en video, att texten kan anpassas i storlek och att vissa klickbara ord leder vidare till en fördjupande förklaring med synonymord.

– När vi undervisar i läsning av analog text pratar vi ju alltid om struktur, från att vi öppnar läroboken, visar på bilder och pratar om rubriker och mellanrubriker. Men när eleverna ska skriva en faktatext kan vi säga: Nu kan ni söka på nätet, utan att vi visar hur de kan göra, säger Cecilia Lind.

Nya insikter om hur källan påverkar

Variationens betydelse för lärandet blev tydligt i den tredje lektionen, som fokuserade på det kritiska perspektivet. Här skulle eleverna jämföra perspektiv och trovärdighet i olika typer av källor. Förutom materialet på Levande historias webbplats fick eleverna se ett Youtube-klipp filmat av en influencer som rest till Auschwitz och berättar om sina upplevelser. Lärarna modellerade först vad kritisk läsning innebär genom att ge exempel från texterna/filmerna, peka på värderande ord och lyfta frågan ”vilket syfte tror ni att författaren eller filmskaparen har haft”.

När eleverna intervjuades efteråt sade de först att texten från Levande historias webbplats var bäst och mest trovärdig. Men när Lisa Molin påpekade att youtubern faktiskt var på plats i Auschwitz och delade sina upplevelser av den historiska platsen, började de fundera lite djupare kring frågan om tillförlitlighet och fick nya insikter om hur de olika uttryckssätten i källorna påverkade lärandet.

– Även om den traditionella digitala texten och filmklippet handlade om samma plats såg de att uttryckssätten påverkade dem som mottagare, och hur de tänkte om texternas syfte. De upptäckte även att det i Levande historias text fanns värderande ord, som ”mördade”. De såg att det var två uttryckssätt, men att källorna också kompletterade varandra, säger Cecilia Lind.

Efter utvecklingsprojektet har både Cecilia och Petra fortsatt undervisa sina klasser om digital läsning med utgångspunkt från upplägget i studien. En lärdom som Petra Andersson tog med sig från pilotprojektet var att det finns fördelar med att dela upp lektionsinnehållet, och fokusera på en aspekt i taget.

– Jag har använt mig mycket av detta att titta på strukturen på sidan för sig, och sedan innehållet, innan vi går vidare till textkritik. Barnen har väldigt stor nytta av att göra en sak i taget.

I nästa steg hoppas Lisa Molin att kunna genomföra en mer omfattande studie kring undervisning i digital läsning, på fler skolor, i samarbete med andra forskare.

Läs artikel på Lärtorget om forskning kring digital läsning: Intervju med Lisa Molin

Text och foto: Pernilla Lorentzson Foto: Elyseum