- Varför är det viktigt att ha kunskap om flerspråkiga elevers förutsättningar i läsundervisningen?
– Att lära sig läsa på ett annat språk än modersmålet är krävande. Läsning är en kognitivt krävande uppgift för alla elever, och utöver det så ska flerspråkiga elever lära sig det på ett annat språk än sitt modersmål. De ska lära sig läsa samtidigt som de ska utveckla ett ordförråd, lära sig om ordföljd och böjningssystem. Så det är en flerdubbel utmaning.
- Vad kan vara utmanande när man lär sig läsa på sitt andraspråk?
– Om vi utgår från modellen Simple view of reading, alltså läsning = avkodning x språkförståelse, så behöver tidig läsundervisning ha fokus både på avkodning och språkförståelse. Avkodning innebär att känna igen bokstäver och deras språkljud för att kunna bygga ihop ljuden till hela ord. Språkförståelse handlar om flera delar, som ordförråd, förkunskaper, egna erfarenheter och språkets struktur. Här finns flera saker som är viktiga att tänka på ur ett andraspråksperspektiv.
– När det gäller avkodningsförmågan är det jätteviktigt att arbeta systematiskt med bokstäverna och deras språkljud. Som lärare ska du ha kunskap om elevernas modersmål och dess likheter och skillnader jämfört med svenskan. Vilka språkljud finns i svenskan som inte finns i elevernas modersmål? I somaliska, till exempel, saknas ljudet ”p”. Det ljudet är tonlöst och kan vara svårt för en somalisktalande elev att urskilja. Det kan också lätt förväxlas med det tonande ljudet ”b”, så att ”park” förväxlas med ”bark”. Utifrån den kunskap läraren har om elevernas modersmål så bör undervisningen läggas upp så att eleverna blir medvetna om de ljud som skiljer sig åt från deras modersmål och får rikliga tillfällen att träna på dem.
– I det tidiga avkodningsarbetet är det bra att utgå från ord som är bekanta för eleverna Det är kognitivt krävande ändå att lära sig avkoda. Om man dessutom ska göra det på främmande ord så finns risken att det blir för tufft för eleverna. Vi ska arbeta med att bygga ordförråd och vidga språket men kanske inte just här.
– Ordförrådet är samtidigt oerhört viktigt för att eleven ska utveckla språkförståelse. Därför behöver vi genom en språkutvecklande undervisning också ge eleverna möjlighet att bygga ut sitt ordförråd. Eleven bör även möta en systematisk undervisning som arbetar med språkets struktur, till exempel hur ord är uppbyggda av morfem (minsta betydelsebärande enhet i ett ord), som katt, katten, katterna, kattmat, kattunge osv.
– Utöver det kan kulturell förståelse vara en del som är utmanade, till exempel kulturspecifika texter om högtider, årstider och miljöer som eleverna inte känner till, som skärgården eller lantgården. Mitt råd är att i den första läsningen välja texter där eleverna kan känna igen sig. Många forskare lyfter också vikten av att utgå från elevernas erfarenheter. För flerspråkiga elever med migrationsbakgrund har vi mycket att vinna på att knyta an undervisningen till deras liv, och bekräfta deras identitet.
– Alla delar som hör till både avkodning och språkförståelse är viktiga för att få till läsningen, för att få läsflyt och en god läsförståelse.
- Hur kan elever använda modersmålet som en resurs?
– En skillnad i kursplanerna mellan svenska och svenska som andraspråk är att det i sva står att eleverna ska få jämföra med andra språk som eleven kan. Att jämföra språken hjälper eleverna att upptäcka och förstå viktiga skillnader. Hur låter den här bokstaven på arabiska/somaliska och på svenska? Att jämföra språkstrukturen, till exempel pluralformer, i olika språk kan stärka lärandet.
– Arbetet med ljud och bokstäver kan ske parallellt i svenska och sva, och kan gärna involvera modersmålsläraren. Många modersmålslärare jobbar i årskurs 1 med att lära eleverna läsa på modersmålet, och det stärker läsinlärningen i båda språken. Det är viktigt för läraren som undervisar i svenska som andraspråk att ha en dialog med modersmålsläraren om en elev har utmaningar med läs- och skrivinlärningen för att se om det är samma utmaningar på modersmålet eller om utmaningarna kan bero på skillnader i språken. Precis som i svenska är det viktigt att ha läsvana på modersmålet, och om eleven har fått högläsning på sitt modersmål är det en tillgång även för läsinlärningen i svenska.
- Vilken är den största utmaningen för lärare när det gäller flerspråkiga elever och den tidiga läsundervisningen?
– Många lärare ställer sig frågande till hur de ska kunna ha kunskaper om elevernas modersmål. Medan sva-lärare har utbildning i fonetik och grammatik i olika språk, så ingår inte det i utbildningen för svensklärare i grundskolan. Och det är jätteviktigt att den här kompetensen finns även på lågstadiet – för det är skillnad på att jobba språkutvecklande och andraspråksutvecklande. En del skolor har tvålärarskap, där en lärare i svenska samarbetar med en sva-lärare. Kommuner och huvudmän behöver verkligen satsa på att lärarna ska få sva-behörighet. Inom Lärarlyftet erbjuds 15-poängskurser riktade till lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 i svenska som andraspråk.
– Vi behöver bli skickliga på att bemöta och undervisa flerspråkiga elever redan tidigt. Vi ser att många flerspråkiga elever hamnar i åtgärdsprogram, och de är också överrepresenterade bland dem som inte når en åldersadekvat nivå i läsning och skrivning. De elever vi ser har svårt med läsning i förskoleklass är ofta de som inte får godkänt betyg i nian. Det är svårt att hämta upp kunskapen om starten inte var bra.
Läs fler artiklar om tidig läs- och skrivundervisning för andraspråkselever på NC:s hemsida
