Intensivträning på rätt stödnivå stärker elevers läsförmåga

Hon och kollegan Marie Unéus Vänerfors är båda matematik- och svenskalärare och delar på ansvaret för två klasser i årskurs fyra. Charlotte har matematik i 4A och svenska i 4B medan Marie har tvärtom.

– I undervisningen prioriterar vi svenskan eftersom den smittar av sig på alla ämnen. Om du inte klarar av att läsa, att förstå det du läser, får du problem i alla ämnen, säger Charlotte Georén Sprung.

Elever screenas tre gånger varje läsår

Tillsammans kartlägger de elevernas läsutveckling systematiskt för att sedan snabbt kunna sätta in rätt åtgärder och följa upp resultaten. Som komplement till Skolverkets material använder de LegiLexi, ett digitalt kartläggningsverktyg som är framtaget och utvecklat av forskare, och gratis att använda.

Tre gånger varje läsår, vid starten av höstterminen samt i januari och i maj, screenas alla elever i tester som mäter avkodning, språkförståelse och läsning. Uppdelningen i tre olika förmågor bygger på den teoretiska modellen The Simple Way of Reading, där läsförståelse definieras som en produkt av avkodningsförmåga och språkförståelse.

Eleverna sitter vid sina datorer, läser och svarar på frågor som rättas i programmet. Sedan presenteras resultaten i LegiLexi separat för varje elev och för hela klassen – uppdelat på de tre förmågorna.

– Programmet är väldigt självgående, sparar tid och träffar rätt. Vi behöver inte lägga någon tid på rättning, utan kan direkt se vilka barn som är röda på läsförståelse och behöver öva det mer, vilka som har låga staplar på avkodning och behöver få upp sin läshastighet, och vilka som behöver öka sitt ordförråd och utveckla sin språkförståelse, säger Charlotte Georén Sprung.

Efter screeningen analyserar lärarna resultaten för att planera och organisera läsundervisningen. Här utgår de från den forskningsbaserade modellen Response to Intervention (RTI), som har en tydlig stödstruktur med förebyggande och tidiga insatser för elever med lässvårigheter.

Viktigt med tidiga insatser

Stödet ges på tre olika nivåer. I första steget får alla elever evidensbaserad, differentierad läsundervisning i helklass. Om detta inte räcker till för alla kompletteras undervisningen med stödinsatser i en mindre elevgrupp, nivå 2. Dessa stödinsatser ska ske regelbundet och intensivt, tre till fem tillfällen per vecka. Elever som inte svarar på undervisningen i nivå 2 får individualiserade insatser av speciallärare eller motsvarande, nivå 3.

– Är det bara fem eller färre elever som ligger lågt exempelvis på språkförståelse gör vi en stödgrupp, men om det är betydligt fler så kan vi göra en stödinsats på hela klassen. Den här terminen visade kartläggningen att många elever i en av klasserna presterade lågt i språkförståelse och därför jobbar vi med det stödet i helklass, säger Marie Unéus Vänerfors.

Efter den inledande screeningen identifierade lärarna dessutom att fyra elever hade särskilt svårt med läsförståelse och begrepp. De får nu stöttning fyra dagar varje vecka i en nivå 2-grupp.

Får stödundervisning utanför skoltid

All stödundervisning i smågrupp eller individuellt ligger utanför ordinarie skoltid. Det innebär att de eleverna får extra långa skoldagar, men fördelen är att de inte missar någon klassundervisning. En förutsättning är att vårdnadshavarna säger ja till insatsen, vilket alla har gjort hittills.

– Eleverna är engagerade och medvetna om vad de behöver jobba med. Vi inledde med att prata om varför de får extraundervisning, och att jag är här för att hjälpa dem att arbeta med sin läsning, säger Marie Unéus Vänerfors.

I en annan stödgrupp arbetar Charlotte Georén Sprung dagligen med två elever som har en dyslexidiagnos. Undervisningen sker omväxlande parvis och individuellt, och har fokus på avkodning och träning av bokstavsljuden eftersom det är grunden till att kunna läsa.

Inom RTI talar man ibland om stöd på en fjärde nivå. Det handlar om elever med så begränsad läsförmåga att de behöver använda digitala hjälpmedel, som inlästa läromedel, för att kunna tillägna sig kunskaper i kärnämnen som tex NO eller matte.

– Det här är ofta duktiga elever, men de ska inte hindras för att de har svårt att läsa. Då kan de i stället lyssna på uppgifterna i sina datorer där alla läromedel finns inlästa, säger Charlotte Georén Sprung.

Daglig intensivläsning ger effekt

Arbetet med att stötta läsinlärningen bygger på intensiv träning varje dag i fem veckor. Därefter kommer en sjätte vecka då lärarna inte har några stödgrupper utan i stället utvärderar och/eller screenar eleverna.

– Forskning visar att fem veckor med daglig intensivläsning i 30 minuter ger bättre resultat än när elever träffar speciallärare i längre sjok en till två gånger varje vecka. En förklaring till att kortare och oftare är bättre är att barn anstränger sig mer om de känner att det finns en början och ett slut, säger Charlotte Georén Sprung.

Under ett läsår organiserar lärarna fyra till fem perioder av stödinsatser. Efter höstlovet börjar nästa period som även den bygger på screeningen i augusti, kompletterat med nya tester av avkodningsförmågan i Aski Raski för eleverna som får stöd individuellt eller i smågrupper.

Missar inga lektioner

I januari väntar sedan en ny screening i LegiLexi.

– Då ser vi om staplarna höjts den första terminen, vilket de oftast gör. Om de flesta höjt sig i nivå 1 behöver vi inte fortsätta i helklass, utan kan i så fall bilda en stödgrupp och träna vidare med de som inte gjort det, säger Charlotte Georén Sprung.

I de små stödgrupperna ska det inte vara fler än fyra-fem elever. De som har utmaningar med läsningen har ofta svårt för att fokusera och blir gruppen för stor kan de inte koncentrera sig där heller.

På Gunnestorpsskolan finns flera elever som behöver stöd i liten grupp, de båda lärarna har redan en kö inför nästa period. Föräldrarnas respons på stödundervisningen har varit väldigt positiv.

– Vi upplever att läsundervisningen blivit tydlig och enkel. Det är vilsamt att veta att vi kör intensivt i fem veckor, sedan utvärderar vi och startar om igen. Tidigare har det varit en dutt här och där, men elever behöver systematisk extrahjälp på just det de är svaga på, säger Charlotte Georén Sprung.