Linda Fälth forskar om läsning och har som sakkunnig expert ingått i arbetet med att ta fram den nya läroplanen för grundskolan som gäller från 2025. Förra veckan gästade hon Center för skolutveckling och föreläste för F-3-lärare om ordförrådets betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling.
– Det jag vill lyfta är den tidiga läsinlärningen och hur den skrivs fram i den nya läroplanen. Läsning och läsförståelse måste få en starkare roll i skolan, inte minst mot bakgrund av sjunkande Pisa-resultat och den försämrade läsförmåga vi ser, säger hon.
Minska läsgapet mellan elever
Samstämmiga data visar att 20-25 procent av svenska skolelever har en svag läsförmåga, en fördubbling sedan år 2000 enligt senaste PISA-rapporten. Dessutom ökar glappet mellan de som läser bäst och de som läser sämst.
– Med effektiv läs- och skrivundervisning kan de allra flesta elever utveckla en god läsförmåga, vilket pekar på hur viktigt skolans kompensatoriska uppdrag är. Det som framför allt brister är ordförrådet och det är allvarligt eftersom ordförrådet är grunden till att förstå och att lära sig läsa, säger Linda Fälth.
– Om vi ska lösa läskrisen krävs tidig evidensbaserad läsundervisning där arbetet med ordförrådet är avgörande, inte minst för att minska läsgapet mellan elever.
I The simple view of reading, en modell för läsutvecking, förklaras läsförståelse som en produkt av två faktorer: avkodning och språkförståelse. Avkodningen är den tekniska delen av läsningen och är beroende av att läsaren har en automatiserad förmåga att koppla samman språkljud med bokstav.
Phonics ger tydlig struktur
Båda delarna behövs för att det ska bli läsning med flyt och förståelse. Kriteriet för läsförståelse är att eleven kan läsa åldersadekvat text med förståelse på egen hand.
Linda Fälth förespråkar tidig träning i Phonics, en strukturerad ljudningsmetod som lär ut kopplingen mellan språkljud och bokstäver. Metoden har starkt stöd i forskning och har visat sig ha en betydande positiv effekt på elevers avkodningsförmåga och läsflyt.
– Phonics har en tydlig struktur med läraren i centrum, från det enkla och succesivt över till det som är svårare. Ordningen på det som lärs ut gör att eleverna så snart som möjligt kan börja läsa ord, meningar och texter självständigt, i stället för att hålla på första terminen med att lära bokstäver och först andra terminen ljuda ihop dem. Så fort två eller tre bokstäver sitter börjar eleven träna på att ljuda ihop dem. Den långa vokalklangen övas noga och först när eleven är säker på den introduceras ord med kort vokalklang, säger Linda Fälth.
Starta med utvalda konsonanter
En bokstav i taget lärs ut med noggrant utvalda övningar. Vilka bokstäver man inleder med är mycket viktigt och bestäms av hur vanlig bokstaven är samt att de första bokstäverna eleverna introduceras för skiljer sig åt grafiskt och inte är så lätta att blanda ihop.
Efter att ha lärt sig bokstaven S och därefter O, tränar eleven på att ljuda samman och bilda SO, ett ord som får en betydelse för eleverna, att det de läser betyder grisens mamma. Sedan följer bokstaven L och ljudning SO + L. Även valet av ord följer en tydlig progression där man inledningsvis läser ord med enbart två eller tre bokstäver.
– Efterhand går man över till övriga bokstäver, konsonantförbindelser och ändelser. Min förhoppning är att det här upplägget för bokstavs- och läsinlärning ingår i kommande kursplaner och styrdokument, säger Linda Fälth.
Språkförståelse får ökad betydelse
Vid skolstarten har avkodning en dominerande roll för läsförståelsen, men redan i början av årskurs två blir språkförståelse lika viktigt och från slutet av årskurs tre har språkförståelsen en starkare inverkan än avkodning på läsförståelsen.
– Ett stort ordförråd är avgörande för språkförståelsen vilket i sin tur är nödvändigt för en god läsförmåga. Ordförråd fungerar som bro mellan ordavkodning och läsförståelse, säger Linda Fälth.
Att lära sig nya ord innebär dels att kunna säga, skriva och stava ordet. Dels att känna igen ordet i olika sammanhang, förklara och avgränsa det, exempelvis att ett bord är en slags möbel.
Exponera eleverna för nya ord
Forskning visar att ordförrådet stimuleras allra bäst när elever exponeras för nya ord i texter, antingen i egen läsning, eller i högläsning där klassen samtalar om ordens betydelse. Det utvecklar både språk och tänkande och ger elever tillgång till texter utanför den egna läsförmågan och till avancerade ord redan innan de lärt sig läsa.
– Högläsning är utmärkt för att lära sig nya ord. Samtalen fördjupar förståelsen och stärker ordförrådet eftersom hörförståelse utvecklas före läsförståelse. Ju fler gånger man sett eller hört ett ord, desto större chans att förstå och stava det, säger Linda Fälth.
Undervisning i ordförråd behöver vara explicit och systematisk för att få genomslag. Det är inte något som sker i förbifarten utan läraren kan berätta att: idag ska vi lära oss dom här orden som står på tavlan.
Sätt lärandet i ett sammanhang
– Ordförråd och begrepp utvecklas bäst i ett meningsfullt sammanhang där elever får använda orden aktivt i tal och skrift. I en effektiv undervisning kombinerar vi direkt ordinstruktion, som förklaringar och diskussioner, med indirekt exponering: högläsning, textsamtal eller eget skrivande, säger Linda Fälth.
Orden kan delas in tre nivåer efter svårighetsgrad. Nivå ett är vardagliga, enkla ord som elever ofta hör och använder, som hund, springa och skola. Den andra nivån omfattar mer avancerade ord som sällan används i vardagligt tal men är vanliga i skrift. Tredje nivån är facktermer och ämnesspecifika ord som fotosyntes, ekvation och monarki.
– I läsundervisning bör vi hellre välja nivå-2 ord, som förtjust och framstående, än enklare ord. De introducerar elever till ord utanför vardagsspråket, stärker ordförråd och förmåga att uttrycka sig med precision. Nivå 2-orden kallas även skolspråksord och är viktiga för läsförståelse, säger Linda Fälth.
Exempel på undervisning med nivå 2-ord:
Förbered ord innan högläsning: Välj ut ord som du planerar att förklara och förankra hos eleverna, till exempel angelägen.
Förklara ordets betydelse under läsning: När ordet dyker upp i texten, stanna upp och förklara dess innebörd. Använd vardagliga synonymer, t.ex. angelägen = ivrig, intresserad
Använd varierade metoder:
Låt eleverna samtala om ordet: Be dem berätta när de känt sig angelägna.
Meningsexempel: Ge meningar som visar ordets användning och låt eleverna skapa egna.
Drama och rollspel: Spela upp situationer där ordet används. Exempel: Du är angelägen att visa din nya teckning.
Bilder och illustrationer: Använd bilder för att visualisera ordets innebörd.
Återkommande användning: Återintroducera ordet vid senare tillfällen i andra aktiviteter för att förstärka lärandet.
Varför högläsning?
- Utvecklar språk, tänkande och förståelse i samspel
- Ger tillgång till texter utanför den egna läsförmågan
- Möjliggör modellering av förståelse
- Centralt i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning
- Stärker ordförråd och begreppsförståelse
- Gynnar hörförståelse som i sin tur är grund för läsförståelse
- Ger motivation och läslust
- Väcker känslor, nyfikenhet och engagemang
- Elever som gillar att läsa läser mer – och blir bättre läsare…
Rekommendationer för förskoleklass:
- Inkludera språklekar som en grundläggande del av verksamheten
- Fokusera på språkljud snarare än rim och ramsor
Aktiviteter bör:
- Vara strukturerade och kopplade till bokstavsanvändning
- Ske i smågrupper
- Innehålla explicit instruktion
Boktips:
Ljuda och läs av (Natur och kultur)
Läsresan (Majema)
