Läsförståelsen bland svenska elever har försämrats de senaste 10-15 åren, det har både nationella och internationella rapporter visat. I debatten kopplas resultaten inte sällan samman med digitaliseringen och användningen av digitala verktyg i skolans undervisning. I det senaste PISA-materialet kan man också se generella samband mellan lägre resultat och skolor där man använder datorer mycket i klassrummet. Samtidigt vet vi att digitala lärverktyg kan gynna elevers läs- och skrivinlärning, inte minst för barn som har läs- och skrivsvårigheter. 

Att användningen av digitala verktyg i skolan skulle vara den enda Porträttbild på Lisa Molin.eller främsta orsaken till elevers försämrade läsförståelse tror inte Lisa Molin, som är forskare inom området literacy och skolans digitalisering. Hon ser att förändringen hänger samman med samhällsutvecklingen i stort, där digitaliseringen gett oss tillgång till många fler medier och källor till kunskap och underhållning, vilket har påverkat vårt beteende i stort. 

– Idag ägnar vi mindre tid åt att läsa längre, sammanhängande texter. Och det du gör lite av blir du helt enkelt inte lika bra på. De digitala verktygen är en del av den samhällsutvecklingen.  

Högre lästempo och fler distraktioner

Samtidigt finns en hel del forskning som bekräftar att läsning på skärm kan vara mer utmanande än att läsa på papper.  

– Studier som jämfört yngre elevers förståelse av faktatexter när de läser på papper med hur de förstår motsvarande text på en skärm har visat tydliga skillnader i lärandet. Eleverna läste mer effektivt och medvetet och mindes fler huvudpoänger när texten var på papper. Däremot verkar formatet ha mindre betydelse när vi läser skönlitteratur. En orsak kan vara att man ofta har en bättre förförståelse om berättarstrukturen i skönlitterära texter och att det hjälper läsaren.  

En förklaring till varför tryckta texter skulle vara bättre för lärandet är att distraktionerna är färre. Digitala texter i läromedel eller på webbsidor erbjuder ofta möjligheter att vara interaktiv, vilket kan distrahera och ta fokus från läsprocessen.  

– Hjärnforskning har visat att det är viktigt att hjärnan hinner med att processa den kunskap som kommer in i arbetsminnet. Och när vi läser digitalt går läsningen generellt sett snabbare. Då blir det alltså extra viktigt att tänka på att dra ner på tempot när det behövs, säger Lisa Molin.  

Variation ökar läsförståelsen

Om det finns en tydlig, hierarkisk struktur som hjälper läsaren att navigera i texten, ökar det läsförståelsen, oavsett om den är tryckt på papper eller är digital. Det kan exempelvis handla om en innehållsförteckning och rubriker som underlättar för läsaren att hålla fokus och ta sig framåt i läsningen. Men att förstå strukturen på en webbsida är ofta mer krävande för läsaren än i en tryckt bok.  

Forskare har också studerat hur känsel, beröring och kroppsrörelser, så kallade haptiska upplevelser, påverkar förmågan att förstå innehållet i texter. Till exempel har många lättare att minnas något de läst mot slutet av en bok, eftersom de med händerna kan känna att det bara är några få sidor kvar.   

Läsförståelsen kan faktiskt stärkas om vi får ta del av samma innehåll i olika typer av format som skiljer sig åt visuellt och taktilt. I en forskningsstudie av Salmerón med kollegor fick deltagarna läsa fyra texter om klimatförändringar: ett kapitel i en lärobok, en ledarartikel från en dagstidning, ett blogginlägg på en läsplatta, och en artikel från en populärvetenskaplig tidskrift. Hälften av deltagarna läste texterna i en fysisk tidning, en tidskrift, bok och på en läsplatta. Den andra hälften läste samma texter via utskrifter på A4-papper. Analysen visade att de som läst fyra olika format bättre kom ihåg innehållet. Samma deltagare kunde också ge flera specifika referenser till de olika texterna och i högre grad integrera information från de olika texterna till en egen förståelse. Slutsatsen blev att den haptiska upplevelsen spelat in för möjligheten att minnas innehållet men också för att kunna hålla isär de olika informationskällorna.   

Behöver tolka samspel mellan text, bild och ljud

– Många av jämförelserna mellan tryckta texter och läsande på skärm handlar om traditionellt läsande, alltså läsande av längre sammanhängande texter som består av ord och meningar. Men även om den traditionella texten ofta ser likadan ut på papper och på skärm, så påverkar mediet alltid läsandet i någon grad, säger Lisa Molin.  

Alla texter vi läser digitalt har dock inte någon analog motsvarighet. Många texter befinner sig i stället i en unik, komplex webbmiljö som består av en mängd olika uttryckssätt, är interaktiva och länkade i en oändlig hyperstruktur med andra texter. Det kräver specifika förmågor hos läsaren. Förutom en god traditionell läsförmåga behöver vi kunna förstå och tolka samspelet mellan exempelvis stillbild och rörlig bild, grafer och ljud. Och det här är många elever dåligt förberedda på.  

I digital läsning behöver du behålla fokus och uppmärksamhet även när texter är sammanlänkade och saknar en tydlig början eller slut. Du behöver veta var du ska klicka dig vidare eller på andra sätt interagera med webbsidan så att läsandet blir relevant och effektivt.  

“Hyperläsning” hjälper vid stora textmängder

– De ständiga valen är utmanande för koncentrationen som vi behöver för att kunna processa ett komplext innehåll på ett djupare plan. En digital läsförmåga rymmer både att kunna växla mellan att snabbt skanna igenom en text för att identifiera relevant information, och att stanna upp och fokusera där det behövs, säger Lisa Molin. 

Detta, att röra sig snabbt mellan sammanlänkade och komplexa webbsidor, kallas ibland för skumläsning eller hyperläsning. Nyare forskning pekar dock på att sådana förmågor kan komma till nytta även när vi läser längre, sammanhängande texter på papper. Forskaren och författaren Katherine Hayles har myntat begreppet hyperuppmärksamhet. Det innebär att när läsaren växlar mellan olika informationsströmmar är uppmärksamheten flexibel. Det gör att vi snabbt kan få grepp om kärnan i ett material vilket vi kan ha användning av i alla former av läsande av stora mängder text.  

Att läsa och skriva digitalt – en demokratifråga

Hur ska då lärare förhålla sig till de skillnader som forskningen funnit i hur elever tillägnar sig tryckta respektive digitala texter?  

Lisa Molins svar är att eleverna måste få stöd i att utveckla sin läsförmåga – oavsett om den är digital eller analog.  

– Detta är en demokratifråga. Samhällets demokratiska värdegrund handlar om att göra sin röst hörd och kunna vara aktiv i samhället. Det blir i princip omöjligt idag om du inte kan läsa och skriva digitalt. Och förmågan att hantera digitala texter kommer inte av sig själv.  

Därför behöver eleverna också få träning i detta, menar hon.  

– Vem ska hjälpa barn och unga att utveckla sådana kompetenser om inte en skicklig pedagog gör det?, säger hon.  

Använd digitala verktyg på rätt sätt

Hur undervisningen mer konkret ska utformas beror däremot på flera faktorer. Inte minst var eleverna befinner sig i sin läsutveckling. I diskussionen om elevers sviktande läsförmåga menar många att orsaken delvis ligger i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att elever ska kunna uppnå ett flyt i läsningen behöver de ha en väl utvecklad förståelse för kopplingen mellan ljud och bokstav, det som kallas för phonics, det är de flesta forskare eniga om. Lärare behöver därför lägga mycket fokus på att alla elever ska knäcka läskoden och komma i gång med att läsa med gott flyt. Risken är annars att eleven aldrig kommer i kapp när mängden och komplexiteten i skolans texter ökar. 

En del argumenterar också för att man bör avvakta med digitala redskap i den tidiga läs- och skrivundervisningen, eftersom den kräver ett så intensivt fokus. 

– Men mycket talar för att de digitala verktygen i sig inte är problemet, säger Lisa Molin. Det finns program och appar som kan stärka elevers förståelse för kopplingen mellan ljud och bokstav, genom exempelvis mängdträning. Inte minst kan andraspråkselever ha nytta av digitala resurser på sitt förstaspråk under den här fasen, säger hon.   

– Kritiken handlar snarare om att redskapen inte alltid används strategiskt och strukturerat för att just stötta läsinlärningen. Risken finns då att tiden används till att träna helt andra saker och stjäl värdefull tid.  

I takt med att eleverna blir säkrare i sitt läsande så kan fler digitala resurser användas, så att de successivt får möjligheter att tillägna sig information från ännu fler kunskapskällor, menar Lisa Molin.   

Digitala verktyg underlättar variation

Att variera de pedagogiska verktygen är nämligen något som främjar elevernas lärande, alltså när kunskapsinnehållet förmedlas genom fler uttrycksformer än den traditionella texten, såsom bilder, filmer eller ljud.  

– De digitala redskapen ökar möjligheten att skapa en sådan variation. Och då blir också stöttningen av de särskilda digitala läsförmågorna successivt mer viktig i undervisningen.  

I ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Göteborgs Stad undersökte Lisa Molin tillsammans med två lärare som också är läs- och skrivutvecklare, hur en stöttande undervisning i digital läsning skulle kunna utformas. Projektet, som genomfördes i två högstadieklasser på lärarnas respektive skolor, utgick från aktuell forskning kring viktiga aspekter av en digital läsförmåga och prövade olika modeller för undervisning.  

Elever dåligt förberedda för läsning på webben

Eleverna fick stöd i att avkoda webbtexter som innehöll både hyperlänkar och olika multimodala uttrycksformer. De fick också stöd i hur man förhåller sig kritisk till ett innehåll i en komplex webbmiljö där avsändaren inte alltid är klar, genom att exempelvis studera och tolka perspektiv och budskap i de olika texterna. Datamaterialet bestod av inspelade lektioner och planerings- och reflektionsmöten mellan lärare och forskare. Elevernas uppfattningar fångades genom exit-tickets efter varje lektion och genom avslutande intervjuer.  

– Resultatet bekräftade tidigare forskning som visat att elever är dåligt förberedda på att tolka och förstå de olika uttryckssätt som finns på en webbsida. I elevintervjuer och exittickets framkom det att eleverna upplevde att de fått syn på flera nya aspekter av webbsidors konstruktion. Detta trots att de upplever sig själva som vana digitala läsare.  

Ett annat tydligt resultat var att eleverna blev mer medvetna om att de behövde sakta ner sitt tempo under läsningens gång och stanna upp oftare för att kunna komma djupare i textens budskap.  

– En viktig slutsats när det gäller hur det digitala läsandet kan stöttas i klassrummet är alltså att hjälpa eleverna till högre självmedvetenhet. Det var exempelvis först när eleverna uppmanades att observera fler detaljer i texten som de upptäckte att de läste för fort och att det fanns ett behov av att sakta ner läsandet, säger Lisa Molin.  

Referenser

Clinton, V. (2019). Reading from paper compared to screens: A systematic review and meta‐analysis. Journal of research in reading, 42(2), 288-325. 

Delgado, P., Vargas, C., & Ackerman, R. (2018). Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on comprehension. Educational Research Review, 25, p. 23-38.  

Fälth, L., & Hallin, Anna Eva. (2023). Så löser vi läskrisen på lågstadiet. Näringslivets skolforum.  

Salmerón, L., Gil, L., & Bråten, I. (2017). Effects of Reading Real versus Print-Out Versions of Multiple Documents on Students’ Sourcing and Integrated Understanding. Contemporary Educational Psychology, 52, 25-35.