Under förra året fattade Riksdagen beslut om att införa ett professionsprogram från 1 september 2025 men vägen dit har varit lång. Såväl nationella som internationella utredningar och rapporter har pekat på behovet av ett samlat grepp för att förbättra resultat och kvalitet samt öka förskollärares och lärares möjligheter till fortbildning.
– Nationella fortbildningsinsatser som till exempel Läs- och skrivlyftet uppmärksammade behovet av fortsatt läs- och skrivutveckling men förändrade inte undervisningen i klassrummet på det sätt som var tänkt, säger Susanne Staf, lektor på Center för skolutveckling och en av dem som deltagit i Göteborg Stads remissarbete kring förslaget till professionsprogram.
Karriärstegsreform inte tillräcklig
För att få fler att vilja utbilda sig till lärare och utvecklas i yrket införde regeringen Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet, som finansierades med statliga pengar. Trots det har inte alla lärare fått tillgång till fortbildning och lönelyftet har inte kommit alla till del.
– Påslag på lönen för till exempel förstelärare har inte räckt till för att få fler att vilja stanna i yrket och har dessutom inte skett systematiskt, säger Susanne Staf.
2015 tillsatte regeringen en skolkommission med målet att höja kunskapsresultat, förbättra kvaliteten på undervisningen och öka likvärdigheten i skolan. En av många slutsatser i Skolkommissionens rapport var att kompetensutveckling är nödvändig för att skolan ska kunna utvecklas. Ett förslag var därför att utforma ett nationellt professionsprogram.

Susanne Staf, lektor vid Center för skolutveckling
2018 presenterade Björn Åstrand SOU-utredningen ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling”. Där bygger han vidare på skolkommissionens idé. ”Nivån på lärarnas undervisningsskicklighet är centrala faktorer för skolans kvalitet och resultat”, skriver Åstrand.
I juni 2022 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att skapa ett professionsprogram för behöriga förskollärare, lärare och rektorer utifrån Åstrands förslag. Syftet med programmet är att stärka utbildningens kvalitet, öka yrkenas attraktivitet och göra fortbildningen mera likvärdig. Det innebär en mera systematisk fortbildning som ska utgå från barns och elevers behov och bidra till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Struktur och meriteringssystem
För att bistå Skolverket inrättades ett råd med yrkesverksamma förskollärare, lärare och rektorer, huvudmän, universitetsanställda och fackliga representanter, och förra våren presenterade Skolverket sitt förslag till hur professionsprogrammet ska utformas. Förslaget består av två delar: En nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare och ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.
Kompetensutvecklingen ska ge yrkesverksamma möjlighet att fördjupa och bredda sina ämneskunskaper men också specialisera sig inom områden som didaktik, pedagogik, specialpedagogik, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogisk psykologi.
Professionsprogrammet ska både främja utvecklingen av lärares undervisningsskicklighet och ge lärare möjlighet att få sina meriter dokumenterade och jämförbara inom ramen för ett gemensamt, nationellt meriteringssystem. Meriteringen har tre möjliga steg, eller nivåer. Det kan till exempel handla om lärares år i yrket, akademiska poäng och att ha uppnått examen på forskarnivå. Bara meriterade lärare kommer framöver att kunna utses till förstelärare och lektorer.
– Programmet ska ge tydliga beskrivningar av kompetenser och hur kompetensen stegvis ska kunna utvecklas, både den individuella och den som sker vid kollegialt lärande, berättar Susanne Staf.
Professionell lärandegemenskap
Ett centralt begrepp i programförslaget är professionell lärandegemenskap, på engelska förkortat PLC, professional learning communities. Kortfattat kan det beskrivas som kollegialt lärande i ett större sammanhang som bygger på ett kollektivt ansvar:
– Det kan till exempel omfatta en eller flera förskolor eller skolor som i sitt samarbete har utvecklat en gemensam syn och hjälps åt att nå mål, säger Susanne Staf.
Forskning om PLC visar att barn och elevers behov måste stå i centrum för samarbetet i den professionella lärandegemenskapen. Ett undersökande arbetssätt är också viktigt för att påverka verksamhetens kvalitet och resultat. Gemensamma värderingar och en dela-kultur är andra betydelsefulla variabler.
Tanken är att förskolor och skolor ska planera det kollegiala lärandet utifrån de problem som har identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet.
– Ett exempel på ett sådant problem kan vara att skolan konstaterar att många elever har svårt att uttrycka sina kunskaper i skrift. Arbetet i den professionella lärandegemenskapen kan då vara att planera för hur undervisningen kan utvecklas för att elevernas resultat ska förbättras.
Göteborgs Stad en av remissinstanserna
Nyligen har en rad kommuner, lärosäten, fackförbund och andra organisationer skickat in remissvar på Skolverkets förslag till regeringen. Göteborgs Stad är en av remissinstanserna. De fyra skolförvaltningarna har yttrat sig och svaren har sedan vägts samman av Stadsledningskontoret. Förslaget innehåller 33 delförslag som remissgruppen kunde tillstyrka eller avråda efter att ha diskuterat igenom dem på ett flertal möten.
– Göteborgs Stad är i stort positiv till förslaget men ställer i sitt yttrande frågor om hur programmet ska genomföras i praktiken. Bland annat efterlyser rektorer stöd i hur förskola och skola ska arbeta med professionella lärandegemenskaper. Kommunen anser också att det finns frågetecken kring hur programmet ska finansieras.
Staden efterlyser en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och skolhuvudmän när det gäller fortbildning och vill ha en fortsatt dialog kring innehållet i de nationella utbildningarna.
Betoning på akademiska kurser
Det är universitet och högskolor som ska erbjuda de kurser som ingår i kompetensutvecklingen. En reaktion på förslaget är att det så starkt betonar akademiska kurser i de olika meriteringsstegen. Göteborgs universitet har dessutom uttryckt en oro för hur lärosätet ska kunna ordna fram de många utbildningsplatser som kommer att behövas för de obligatoriska akademiska kurserna inom förslaget.
– Undervisningsskicklighet behöver inte nödvändigtvis motsvaras av kompetensutveckling genom akademiska kurser. Lika viktigt är att ta tillvara kompetens som redan finns, säger Susanne Staf.
Det behöver vara tydligt att det är rektorerna som beslutar om vilken personal som ska erbjudas kompetensutveckling, men det finns en oro över huvudmännens möjlighet att frigöra tid och resurser för att låta personalen gå fortbildningar enligt den nationella strukturen.
– Rektorerna är medvetna om behovet av kompetensutveckling men har redan nu svårt att få verksamheten att gå ihop.
I sitt remissvar konstaterar staden också att olika yrkesgrupper har olika förutsättningar att ta del av fortbildning, som till exempel yrkeslärare, modersmålslärare och specialpedagoger, och att möjligheten till likvärdighet behöver utredas mera.
I nästa steg ska regeringen fatta beslut om professionsprogrammets innehåll och form, när är fortfarande oklart. I väntan på beslutet förbereder Skolverket införandet och uppmanar huvudmän och rektorer att göra likadant. Det kan till exempel vara bra att kartlägga kompetensen hos sina medarbetare och utveckla strukturer för kollegialt lärande, skriver Skolverket på sin webbplats.
Skolverkets förslag till professionsprogram
Fakta: Förslag till meriteringsnivåer
Nivå 1:
- Är legitimerad och verksam i yrket.
- Har varit yrkesverksam i minst 6 år sedan behörighetsgivande examen
- Har med godkänt resultat genomfört meriterande utbildning om 15 hp efter examen varav 7,5 hp utgörs av en av de kurser som Skolverket specifikt anger som villkor för nivå 1
Nivå 2:
- Har meriteringsnivå 1
- Är legitimerad och verksam i yrket.
- Har med godkänt resultat genomfört meriterande utbildning om minst 60 hp efter examen, i enlighet med Skolverkets föreskrifter. 7,5 av de 60 hp = den obligatoriska uppdragsutbildningen VAK = Vidareutveckling och analys av kvalitet i undervisning
- Den som aktivt medverkat i ett praktiknära forskningsprojekt och varit medförfattare till en artikel eller rapport behöver ha 52,5 hp
Meriteringsnivå 3:
- Har meriteringsnivå 1
- Är legitimerad och yrkesverksam
- Har genomfört uppdragsutbildningen VAK med godkänt resultat
- Ha en examen på forskarnivå