– Att stå i klassrummet och undervisa ihop med en lektor är otroligt lärorikt. När jag pratar med kollegor är det just den sortens vägledning hands-on man saknat i sin lärarutbildning, säger Joel Andersson, förstelärare i svenska på högstadiet.

Nytorpsskolan är en 4-9-skola i Hammarkullen som ett par dagar varje vecka får stöttning av två lektorer från Center för skolutveckling. Satsningen är i linje med Skolverkets syn på hur lektorer och förstelärare kan bidra till att främja likvärdighet, stärka det kollegiala lärandet och stödja lärare i att förankra undervisningen i forskning och beprövad erfarenhet.

De båda lektorerna Pernilla Andersson Varga och Jenny Svantesson Wester har båda lång undervisningserfarenhet och har disputerat i ämnesdidaktik, Pernilla i svenska och Jenny i matematik. Uppdraget på Nytorpsskolan är att under två läsår utveckla undervisningen i svenska och matematik – så att elevernas lärande ökar – och att fler får gymnasiebehörighet.

Fokus på elevernas förståelse

Lektorerna arbetar nära respektive förstelärare i dessa båda ämnen. Försteläraren äger lektionen, sedan analyserar de undervisningen gemensamt. De planerar, genomför och utvärderar för att hitta förbättringspotential. På sikt ska förstelärarna leda sina lärarkollegor i arbetet med synliggörande pedagogik på vetenskaplig grund.

alt=""

Jenny Svantesson Wester och Pernilla Andersson Varga, lektorer vid Center för skolutveckling. Foto: Thomas Reckman

– Vi hjälper dem ta reda på hur de kan göra innehållet mer förståeligt för eleverna. Ett tecken på att undervisningen utvecklats är att vi kan se att elevernas delaktighet ökat i matteklasserna, säger Jenny Svantesson Wester.

Johan Melin, som är förstelärare i matematik på högstadiet, säger själv att han utvecklas mycket av det nära samarbetet med Jenny.

– Hon har inte något ovanifrånperspektiv utan det blir väldigt mycket dialog mellan oss. Jenny kan fråga varför jag gör på ett visst sätt, exempelvis om jag kunde ha gestaltat ett svar annorlunda eller använt tavlan på annat sätt, säger han.

Lektorn modellerar krävande moment

Målet är att undervisningen ska ligga i elevernas närmaste utvecklingszon, den ska vara så utmanande att eleverna inte klarar av att lösa uppgifter utan lärares stöttning. Läraren ska leda arbetet och arbeta tillsammans med eleverna under större delen av lektionen.

Samarbetet med lektorerna har utgått från hur försteläraren brukar göra, vad som fungerar och vad som inte gör det. Efterhand kan det ibland vara lektorn som håller i lektionen.

– Mera krävande saker modellerar jag först för att visa Joel hur det kan se ut. Det kan vara en lektion kring att skriva argumenterande texter, där jag fångar upp elevernas tankar och idéer och bygger en argumenterande text utifrån dessa, så att alla kan förstå grunderna, säger Pernilla Andersson Varga.

Upplägget är vanligen att hon genomför undervisning i exempelvis en åttondeklass, medan försteläraren observerar. Sedan genomför läraren en liknande lektion i parallellklassen.

Synliggörande pedagogik ökar delaktigheten

Med stöd från lektorerna och vetenskaplig evidens har förstelärarna i matematik och svenska alltmer gått över till synliggörande pedagogik. Visuella hjälpmedel, tydliga rutiner och arbetssätt ska göra det specifika ämnesinnehållet synligt, vilket underlättar för elever att förstå vad som händer i klassrummet och vad som förväntas av dem.

– Läraren undervisar från tavlan med hela klassen i stället för att eleverna arbetar enskilt i läroböcker. När lärare och elever undersöker ämnesinnehållet tillsammans är eleverna mer aktiva och delaktigheten ökar. De berättar hur de tänker, svarar på frågor och pratar med varandra om ämnesinnehållet, säger Pernilla Andersson Varga.

– Jag har arbetat med synliggörande undervisning tidigare, men nu har det verkligen satt sig hos mig. Vi brukar säga att vi flyttar undervisningen från bänken till katedern. I stället för att eleverna jobbar enskilt lyfter vi upp det till tavlan och jobbar tillsammans för att fånga upp eleverna bättre, säger Joel Andersson.

Samtidigt får läraren större möjlighet att se vad eleverna inte upptäckt eller missförstått – och kan genomföra en mer relevant undervisning.

– Eleverna säger att den här undervisningen skiljer sig mycket från tidigare. Vi har inte använt matteboken det senaste halvåret. Vi lägger fokus på förståelse – på lärandet i stället för på görandet, säger Johan Melin.

Ett vanligt upplägg på hans lektioner är att eleverna först arbetar med uppgifter i grupp anpassade efter vad som varit svårt föregående lektion. Sedan går klassen gemensamt igenom svaren på tavlan och jobbar även med felaktiga svar för att se hur missuppfattningar kan uppstå. På det viset lär sig elever mer om sitt eget tänkande vilket bidrar till att öka deras engagemang.

Tar fram nya lokala kursplaner

Lärarna som ingår i ämneslagen i svenska och matematik arbetar nu med att ta fram nya lokala kursplaner.

– Eftersom vi är en 4-9-skola finns det goda förutsättningar att jobba över stadier, men de gamla kursplanerna har varit otydliga när det gäller progressionen från mellan- till högstadiet och mellan sjuan, åttan och nian, säger Joel Andersson.

Lektorerna har auskulterat i flera lärares undervisning och sedan genomfört ämneskonferenser som ska ligga till grund för skolans nya lokala kursplaner. Där finns också förtydligande om att det kollegiala lärandet är centralt och hur det ska vara organiseras.

I svenska som andraspråk handlar det om bland annat om vilken litteratur som ska läsas och hur man kan jobba med olika slags texter. Det är stor skillnad på hur man tolkar eller förstår skönlitterär text jämfört med sakprosatexter och det behöver undervisningen synliggöra, säger Joel Andersson.

– Lärare och elever behöver läsa texter tillsammans under lektioner och läraren ska i förväg välja ut vad vi vill att eleverna ska uppmärksamma och förstå, säger han.

I matematik gäller det att avgränsa och systematisera ämnesinnehållet så att eleverna får syn på vad det är de behöver förstå.

– Vi måste bli mer tydliga om vad eleverna ska lära sig. Vilka svårigheterna är för att klara av de olika momenten i matten och utifrån det, hur vi kan leda undervisning, säger Johan Melin.

Undervisningslag ska stärka det kollegiala lärandet 

Från höstterminen 2025 kommer skolan att införa undervisningslag på högstadiet i svenska som andraspråk och matematik. I stället för att ha en lärare i varje klass parallelläggs svenska- och matematikundervisningen så att tre lärare bildar ett undervisningslag som delar på de två klasserna.

De båda lektorerna kommer att handleda undervisningslagen under hela nästa läsår.

– Vi ser många vinster med det här upplägget, men framför allt handlar det om att eleverna ska få en relevant undervisning. En matte- eller svensklärare kan jobba med elever som behöver extra stöd, samtidigt som de andra två arbetar med övriga elever så att alla elever får den undervisning de behöver och har rätt till, säger Jenny Svantesson Wester.

Undervisningslagen ska träffas varje vecka för att utvärdera den undervisning som bedrivs och samplanera den som ska genomföras kommande vecka.

– Mötestiden ska vara lika helig som lektionstiden, vi behöver tre timmar för tre årskurser – varje vecka. Och när jag lämnar mötet ska veckans planering i exempelvis svenska för årskurs sju, vara färdig, säger Joel Andersson.

Syftet med undervisningslagen är att stärka ett kollegialt lärande med ämnesundervisningen i fokus. Då finns det goda möjligheter att undervisningens kvalitet ökar och därmed också elevernas lärande.

– Utmaningen blir första året att få kollegor som är vana vid ensamarbete att jobba tillsammans. Att vara lärare har länge handlat om att sitta på sin kammare och planera, men jag tror att alla här ser syftet och att det krävs kollegialt samarbete för att lyfta skolan, säger Johan Melin.