Forsknings- och utvecklingsprojektet MIGEL syftar till att öka måluppfyllelsen i matematik i Göteborg Stads gymnasieskolor. Projektet startade läsåret 2023-24 och är just nu inne i en fas med lärarfortbildning och handledning. På Burgårdens gymnasium står undervisningen på yrkesprogram i fokus. Den här torsdagen träffas skolans matematiklärare som vanligt för kollegiala lärsamtal, under ledning av lektor Jenny Svantesson Wester och utvecklingsledare Christina Echevarria Johansson.
Inför varje träff får lärarna uppgifter att förbereda. De senaste två tillfällena under höstterminen har handlat om behovet av systematik i provuppgifter. Ayham Haddad, lärare i matematik 1A, engelska och idrott, har delat ett av sina prov i algebra med kollegorna. De har diskuterat om provet är för svårt eller för enkelt, hur det speglar innehållet i undervisningen och progressionen i elevernas lärande.
– Jag tycker inte det är helt tydligt vad jag ska gå igenom i matematik 1A i styrdokumenten, och vad som ska bedömas. Det finns en stor risk att vi bedömer olika och då blir det inte likvärdigt. Jag hade velat att vi planerat proven tillsammans i hela gruppen. Skillnaden är stor jämfört med hur det ser ut på exempelvis universitet och högskoleprov, där det är likvärdigt, säger han.
Bygger på undersökning bland elever
Bakgrunden till MIGEL-projektet är att måluppfyllelse i matematik på gymnasiet sjunkit, såväl nationellt som i Göteborgs gymnasieskolor. Matematik är det ämne där flest elever får underkänt. Och för elever som läser yrkesprogram, där bara ett års matematik är obligatoriskt, blir matematiken ofta avgörande för om de får sin examen.
Första steget i satsningen var en undersökning läsåret 2023/24 där elever fick svara på frågor om vad som gör att de känner engagemang för undervisningen i matematik. Några av de viktigaste faktorerna eleverna lyfte var lärarens förmåga att förklara matematiken så att alla förstår, liksom ett öppet och stödjande lärandeklimat där du som elev vågar ställa frågor.
– Det finns en slags kultur som säger att matte är svårt. Elever kan säga att de ”hatar matte”, men många tycker att ämnet är intressant när de kan koppla det till verkligheten, säger Ayham Haddad.
Resultaten från elevundersökningen är en viktig utgångspunkt i lärarfortbildningen och handledningen, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet.
Undervisningen måste anpassas till elevernas förkunskaper
Ayam Haddad, matematiklärare på Burgårdens gymnasium.
En stor utmaning är att många elever inte har med sig de kunskaper från grundskolan som förutsätts för att läsa matematik 1 A, säger Ayam Haddad, och tar negativa tal som ett exempel. De uppgifter som ingår i matematik 1A, som exempelvis att förenkla algebraiska uttryck, förutsätter att eleverna har fått undervisning om och förstått negativa tal. Saknas den förståelsen fungerar det inte att bara följa kursplanen och läroboken, utan undervisningen måste anpassas till vad eleverna faktiskt bär med sig.
I dagens kollegiala samtal diskuterar lärarna hur man kan undervisa kring negativa tal så att eleverna får en hållbar strategi och förståelse. En kollega tipsar om att visualisera negativa tal utifrån en termometer. Med hjälp av termometern förstår eleverna lättare att negativa tal handlar om differens, alltså skillnad (mellan olika temperaturer), och då undviker man att de uppfattar positiva tal som stora och negativa tal som små.
– För elever som kommer från grundskolan in på yrkesprogram är det mycket nya kurser, och det är tufft att läsa matematik 1A på ett år. Vi ser att många skulle behöva tre terminer för att nå målen och hoppas att det ska bli möjligt framöver, säger Ayham Haddad.
Flera av lärarna i gruppen delar den bilden, och upplever att tempot i undervisningen är för snabbt för att vissa elever ska hinna lära sig tillräckligt.
Viktigt få syn på elevers tänkande
Christina Echevarria Johansson, utvecklingsledare och Jenny Svantesson Wester, lektor.
Handledaren Jenny Svantesson Wester betonar att elevernas tänkande behöver bli synligt, så att undervisningen kan planeras för att utveckla den matematiska förståelsen.
– Som lärare måste du analysera och kartlägga elevernas kunskap för att kunna möta eleverna på rätt nivå och ha en inkluderande undervisning. Det går inte att köra på utan att veta vad eleverna förstått, säger hon.
Diskussionen är nu i full gång om hur man förbereder eleverna inför prov och samtidigt håller koll på att alla hänger med. En av lärarna berättar att hon genomför ett “lågriskprov” efter varje nytt kapitel för att ta reda på vad eleverna förstått. Detta prov sätter inte press på eleverna på samma sätt, utan blir framför allt ett underlag för hennes planering framåt utifrån en progressionstanke, där nästföljande provtillfälle alltid bygger på kunskapen som prövats i testerna innan.
”Proven ska mäta det du undervisat om”
Handledaren Christina Echevarria Johansson tar upp en annan aspekt av inkludering i matematikundervisningen.
– Det är viktigt att eleverna får brottas med de uppgifter som förbereder dem inför prov, att det vi undervisar om är vad vi mäter. Och att eleverna inte får göra det en och en utan tillsammans i helklass, där vi lyfter feltankar och felsvar så att jag som lärare upptäcker brister innan och inte efter att de skrivit prov, säger hon.
En annan lärare berättar för kollegorna att hon går igenom proven med eleverna efteråt. Genom att visa alla små steg på vägen till svaret, även där någon tänkt fel, lägger man grunden till att förstå matematikens grundläggande begrepp.
– Jag håller helt med, utgångspunkten är att komma åt hur eleverna tänker. Du måste våga att göra fel i matte för att få koll på hur allt hänger ihop. Vissa elever har som strategi att lära sig utantill men matte funkar inte så, säger matematikläraren Michael Miletic.
Prata matematik
För kollegan Adam Rosenhöjd handlar MIGEL-projektet om att prata matematik med eleverna för att öka deras engagemang.
– Lyckas vi med det blir de delaktiga. Att vi kan prata om matematiken, om tänket och att eleverna förstår att man inte är ensam om att tycka matte är svårt. Då avdramatiserar vi och de kan bli trygga med mig som lärare och i gruppen, säger han.
Christina Echevarria Johansson rekommenderar lärarna att göra lektionsbesök hos varandra, med fokus på elevernas lärande.
– Dels för att det är viktigt att få feedback på sin undervisning, dels för att jag genom att titta hur andra gör kommer ut ur den blinda fläcken där man inte ser någon annans undervisning än sin egen.
MIGEL-projektet i Göteborgs gymnasieskolor kommer att fortsätta även under läsåret 20025-2026.
Läs artikel om MIGEL-projektet på Schillerska gymnasiet och Angeredsgymnasiet: ”Vi måste jobba med elevernas matematikförståelse” – Lärtorget
