I Göteborgs stad finns totalt 17 lektorer inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Tretton av dem har besvarat en enkät med frågor kring sitt uppdrag och sin organisatoriska placering. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur lektorernas kompetens används idag. Rapporten ger också en bild av hur den vetenskapliga kompetensen kan skapa mervärde på olika nivåer i organisationen.
– Vi hoppas att rapporten ska bli ett underlag när man tar fram rekryteringsstrategier och planerar för karriärtjänster – utifrån vad verksamheten har behov av och känner till om just lektorers specifika kompetens. Så att kompetensen kan nyttjas på bästa sätt.
Olika uppdrag och placering
Studien visar att lektorernas uppdrag och placering ser olika ut. De allra flesta undervisar på något sätt, knappt hälften är direkt knutna till en förskole- eller skolenhet, där de undervisar barn eller elever men ofta även driver utvecklingsarbete och fortbildar personalen på skolan.
Majoriteten av lektorerna är placerade på en förvaltning eller en förvaltningsgemensam, central enhet och fortbildar huvudsakligen pedagoger kring undervisningsutveckling. De centrala lektorerna kan vara kopplade till större skolutvecklingsprojekt på enskilda skolor eller flera skolor i samma förvaltning, som pågår under längre tid. De kan också arbeta med fortbildning riktad till bredare grupper av pedagoger, i olika förvaltningar och olika förskolor/skolor. Flera av lektorerna undervisar också lärarstudenter på universitetet. I deras uppdrag finns dessutom en förväntan om att delta i praktiknära forskningsprojekt som tillför ny kunskap till stadens förskolor och skolor.
Bidrar med vetenskapligt förhållningssätt
Vad är det då lektorerna tillför genom sin kompetens? Ja, utgångspunkten för att rekrytera forskarutbildade lektorer är skollagens förtydligande 2010 om att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Genom sin utbildning har lektorer ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskap om metoder och arbetssätt för att stärka barn och elevers lärande. Men studien visar också att lektorers ämnesdidaktiska förståelse och tillgång till forskningsnätverk är viktiga kompetenser, som arbetsgivaren har behov av.
– Det speciella med kommunlektorerna är att de har direkt kontakt både med vad som händer i skolvärlden, i klassrummen och i forskarvärlden – och att de kan översätta forskning till praktik, säger Camilla Björklund.
Det är viktigt att arbetsgivaren har förståelse och beredskap att nyttja den kompetensen, menar hon, och ser att Göteborgs Stad har goda förutsättningar att göra det.
– Här har vi jobbat mer förvaltningsövergripande, jämfört med övriga storstäder. Tack vare den gemensamma Vetenskapliga arenan kan vi nyttja lektorernas kompetens över gränserna och samarbeta.
Specialister med olika profil
Samtidigt är lektorerna specialister med olika kompetensprofil. De har olika forskningsinriktning, exempelvis ämnesdidaktisk expertis inom ett särskilt skolämne eller en bredare utbildningsvetenskaplig profil. Detta innebär att den individuella kompetensprofilen är särskilt värdefull i vissa typer av uppdrag, vilket arbetsgivaren också behöver ha kunskap om.
– Du kan inte förvänta dig att en lektor ska kunna bidra fullt ut inom alla områden, till exempel att genomföra praktiknära forskning, stödja ämnesutveckling och delta i forskningsnätverk. Men om till exempel en lektor som arbetar i skolverksamhet skulle behövas i andra delar av kvalitetsutvecklingsarbetet så är det en fördel om det finns möjlighet till det, säger Camilla Björklund.
Stina* är en av lektorerna i Göteborg och arbetar på en central enhet, som stödjer undervisningsutveckling inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Hon arbetade tidigare som ämneslärare i grundskolan och har doktorerat inom ämnesdidaktik.
– Jag är intresserad av hur eleverna får syn på det vi vill att de ska lära sig eller förstå i undervisningen. Hur kan vi finslipa de didaktiska inslagen? För att kunna göra det måste vi ta avstamp i hur eleverna uppfattar innehållet, hur de förstår olika begrepp. Annars blir det den undervisande lärarens perspektiv på innehållet som styr undervisningen och vi tappar eleverna.
Just nu arbetar hon med undervisningsutveckling i två större utvecklingsprojekt, ett i en grundskola och ett som omfattar flera gymnasieskolor.
Handleder lärare och genomför praktiknära forskning
– De handlar om att utveckla undervisningen med fokus på ämnesinnehållet, och här upplever jag att min forskarutbildning kommer helt rätt. I gymnasieprojektet får lärarna fortbildning och delta i kollegialt lärande. Vi kommer också att handleda lärare och förhoppningsvis får vi besöka lektioner för att hitta bra utgångspunkt för handledningen.
I ett av projekten ingår också en forskningsstudie, som ska ge svar på hur undervisningen kan utvecklas för att öka elevernas engagemang i sitt lärande. Att få delta i praktiknära forskning som kommunlektor är väldigt berikande, tycker Stina.
– Genom forskarutbildningen lär du dig att analysera och hur man undersöker något systematiskt. Du får ett förhållningssätt till att skapa ny kunskap. Analysförmåga, att avgränsa en speciell aspekt av undervisningen för att se vad som gör skillnad för elevernas lärande, är nog den kunskap jag värderar allra mest i forskarutbildningen.
De flesta av lektorerna i studien ägnar sig åt forskning eller annan kunskapsproduktion i sin tjänst. Undantaget är gymnasielektorer som är anställda på en skola.
– I studien framkommer att dessa lektorer ändå efterfrågar möjligheten att få bedriva forskning, gärna utifrån verksamheten på den egna skolan. Omvänt så kan de lektorer som arbetar på förvaltningsnivå känna att deras ämneskompetens hamnar i skymundan.
Arbetsgivaren behöver kunskap
Innehållet i lektorstjänsterna måste naturligtvis styras av arbetsgivarens behov, poängterar Camilla Björklund. Men för att kunna nyttja hela paletten av kompetenser på bästa möjliga sätt krävs att ledningsnivån är medveten om hur paletten ser ut.
– Det finns ingen färdig, perfekt modell för hur lektorernas roll och förutsättningar ska se ut. Men för att få ut mer av lektorers kompetens bör arbetsgivaren ha kunskap om vad en forskarutbildad medarbetare kan bidra med.
Särskilt angeläget, ur ett måluppfyllelseperspektiv, är att ta tillvara lektorskompetensen i beslut och planering på huvudmannanivå, menar hon. Det behövs för att vidareutveckla professionen och stärka läraryrkets attraktivitet.
Kan ge stöd till politiken
– När politiken ska ta beslut som rör barn och elever är det viktigt att de också får information om vad det finns för forskningsgrund för vissa beslut. Lektorerna har ett vetenskapligt, kritiskt perspektiv, och förmåga att se frågor ur olika perspektiv.
Lektorerna, i sin tur, behöver kontinuerlig ha tillgång till olika nätverk och bibliotek.
– Den expertis du har när du tar din doktorsexamen behöver fyllas på med nya kunskaper som utvecklas i forskningen. Du har körkortet att bedriva forskning – men du måste fortsätta ha kontakt med forskningsfältet. Lektorer behöver ha tillgång till universitetsbibliotek och ha möjlighet att delta på forskningskonferenser och nätverk. Och det kostar pengar och tid.
Lektorn Stina håller med om att nätverk är oerhört viktigt:
– Annars stannar man på sin plats och bara ”tuggar runt”. Det är också viktigt att få fortsätta med forskning, för att behålla och utveckla den delen av vår kompetens.
Läs rapporten: Lektorer i staden – kompetens, roller och mervärde, 2025
*Den intervjuade lektorns namn är fingerat.
