Hon har i sin tidigare forskning utforskat AI-baserade dialogsystem som ett effektivt sätt att träna muntlig färdighet, med hjälp av det digitala lärverktyget ImmerseMe, som även används i den nya studien. Med hjälp av det kan eleven interagera muntligt med virtuella karaktärer i vardagliga situationer, via dator och headset med mikrofon.
– Det är en metod för att öva på och få insyn i den muntliga förmågan, något som annars sker i stunden och sedan försvinner utan någon dokumentation. Här fångas den muntliga språkfärdigheten upp i systemet och efteråt blir elevdatan underlag för lärarens planering av undervisningen, säger Elin Ericsson.
Fokus på lärares strategier
Det praktiknära ULF-forskningsprojektet AI Speak bygger på hennes tidigare forskning och pilotstudier, och leds av Elin Ericsson tillsammans med forskaren Ylva Hård af Segerstad vid Göteborgs universitet. Syftet med studien är att kartlägga vilka strategier som krävs av språklärare för att med hjälp av AI-verktyg kunna analysera och förbättra elevernas muntliga språkfärdighet i engelska eller moderna språk – franska, spanska och tyska.
Elin Ericsson är forskare och lektor vid utbildningsförvaltningen.
– Projektet är särskilt relevant i takt med att AI får ökad betydelse i både samhället och skolan, och då ökar även behovet av kompetensutveckling. I ULF-projektet får lärarna möjlighet att uppdatera sina kunskaper i språkteori och språkdidaktik och utbyta erfarenheter med andra språklärare, säger Elin Ericsson.
Att träna muntliga språkfärdigheter är ofta en utmaning i undervisningen. Många elever har svårt för att prata inför grupp. Undersökningar visar att var tredje elev har en slags talångest, och den blir starkare vid tal på främmande språk. Lägg till det att det talade språket är svårt att öva och dokumentera i klassrumsmiljö.
Måste integreras i vanliga undervisningen
De tidigare forskningsstudierna har visat att träningen med konversations-AI behöver integreras i ordinarie undervisning för att fungera väl. När klassen exempelvis jobbar med temat resor, kan läraren lägga in muntliga moment som handlar om att boka hotell och biljetter eller att fråga om vägen. Om temat är mat får eleverna på samma sätt träna på att beställa på restaurang, kafé eller bageri.
– Eleverna vill att det hänger samman med det de jobbar med, säger Elin Ericsson.
AI-Speak är ett praktiknära forskningsprojekt inom ULF-avtalet, där lärare som deltar i projektet kommer att hålla åtta lektioner med hjälp av AI-verktyget under vårterminen med sina elever. Som förberedelse får lärarna, berörda rektorer och utvecklingsledare utbildning och stöttning kring bland annat statistik och AI-frågor, varvat med hemuppgifter. En del av fortbildningen har fokus på språkteori och didaktik; hur man lär sig, och lär ut språk.
– Vi vill att alla språklärare ska få en gemensam teoretisk och praktisk bas. I utbildningen läser de och tillämpar ibland uppgifter på egen hand inför varje tillfälle och reflekterar sedan både individuellt och gemensamt i ett kollegialt lärande. Det är ett upplägg för professionsutveckling som vi hoppas kan mynna ut i en modell att använda i en uppskalad, större studie framöver, säger Elin Ericsson.
Behöver kunskap om själva AI-verktyget
För att arbeta med konversations-AI krävs digital kompetens hos lärare. När systemet integreras i undervisningen måste läraren vara bekväm med det. Kunna göra didaktiska val och samtidigt vara medveten om möjligheter och begränsningar.
– Tidigare studier har visat att det finns elever som blir frustrerade över att det inte går att tala fritt i ImmerseMe. Detta är inget större problem när eleverna väl lär sig att använda verktyget på rätt sätt, men det är viktigt att läraren är ordentligt förberedd vid introduktionen, säger Elin Ericsson.
Dessutom ska läraren förstå och kunna använda statistiken som skapas av programmet efter varje övningstillfälle, på individ- och gruppnivå. Där kan läraren se vilka elever som har svårigheter.
För många språklärare är det en utmaning att lära sig hantera och analysera kvantitativa data – att veta vad man ska göra med alla siffrorna efter att elever övat.
Stöd för att analysera data
– Med hjälp av data från AI-verktyget kan jag se vilka situationer elever valt att jobba med, på vilken nivå och hur det har gått, hur många poäng de fått. Information jag som lärare inte har en chans att få vid undervisning med vanlig lärobok där eleverna pratar två och två och det pågår femton samtal samtidigt, säger Elin Ericsson.
Statistiken ger läraren möjlighet att utveckla undervisningen utifrån olika behov och ge eleverna feedback vilket i förlängningen förstärker deras muntliga språkfärdighet.
Eleven får även direkt återkoppling från konversations-AI. Om eleven inte lyckas uttrycka sig begripligt, exempelvis, går inte dialogen vidare utan måste upprepas och eleven behöver uttala sin fras på ett annat sätt. Eleven kan också lyssna på sin fras först för att verkligen öva upp uttal och flyt i målspråket. I dialogsystemet kan eleven också ta om samma dialog tills det känns bra och den flyter väl.
– Efter en lektion får lärarna information dels från systemet, dels från elevernas egna reflektioner som de dokumenterar i en digital loggbook. Eleverna svarar på öppna frågor, med en emoji på femgradig skala om hur det varit, och klickar på ord som fungerar som taggar på samma sätt som på sociala medier, säger Elin Ericsson.
”Ett bra komplement till traditionell undervisning”
En av lärarna som deltar i studien är Anna Maria Olsson, lärare i engelska och franska på Polhemsgymnasiet.
Anna-Maria Olsson är lärare i franska och engelska på Polhemsgymnasiet.
Hon upplever att det bara är ett fåtal elever som vågar prata främmande språk inför klassen och hoppas att AI kan bidra till att fler elever vågar.
– Utmaningen för mig är att verkligen vara förberedd, mer när det gäller tekniska färdigheter än det didaktiska. Det krävs tid för att sätta sig in i och vidareutbilda sig inom VR-teknik.
Kollegan Kåre Ivarsson, lärare i italienska, svenska och historia på Burgården, har redan testat AI-verktyget under några lektioner.
– Många elever har inte förmågan att snabbt sålla igenom det stora utbudet av övningar, och där får jag hjälpa dem att navigera genom programmet.
Kåre Ivarsson, lärare i italienska, svenska och historia på Burgårdens gymnasium.
Han har valt att medverka i AI-speak på grund av att verktyget är ett bra komplement till den traditionella undervisningen.
– Vi kommer närmare målspråket och i mer autentiska situationer. Det ger en unik möjlighet för elever att testa språket i en naturlig kontext, som exempelvis på ett kafé i Rom. Sedan måste eleverna känna att det är meningsfullt och inte bara en kul grej, att det muntliga ingår i den formativa bedömningen, säger Kåre Ivarsson.
I slutet av vårterminen skickar skolorna som deltar i studien in data från klassrummen och därefter påbörjas analys av resultaten.
– Under hösten analyserar vi tillsammans; forskare, lärare, rektorer och utvecklingsledare, det vi har och tidigast mot slutet av 2026 ska en forskningsrapport vara färdig, men vi hoppas kunna publicera någon artikel under projektet gång, säger Elin Ericsson.
Läs mer om ULF-projektet Konversations-AI i Språkundervisning på Göteborgs universitets webb
