– Elevernas möjlighet att förstå det matematiska innehållet är viktigt för motivationen och lärandet. Idag jobbar vi mycket med att lära eleverna en metod, och inte tillräckligt mycket med förståelse. Vi behöver ge eleverna möjlighet att se sambanden inom matematiken, hur allt hänger ihop. Annars blir det öar av kunskap som inte hänger samman, säger Jenny Svantesson Wester, lektor vid Center för skolutveckling.
Måluppfyllelsen i matematik har sjunkit på gymnasiets högskoleförberedande program under de senaste 20 åren. När Skolverket 2021 justerade det centrala innehållet i matematik, förstärktes denna trend. I Göteborgs gymnasieskolor märks detta särskilt i kursen matematik 1b på samhälls- och ekonomiprogrammen. Fler elever får där betyg F i matematik jämfört med andra ämnen. Även antalet elever som inte fullföljer utbildningen, och därför får streck, är fler inom matematikämnet.
Vad påverkar elevernas engagemang?
Många av stadens gymnasieskolor har gjorts insatser för att möta den här situationen. Det handlar bland annat om fortbildning för lärare och att elever erbjuds läxhjälp och ”mattestugor” utöver lektionstiden för att nå målen. Trots dessa insatser har måluppfyllelsen inte tydligt förbättrats. Därför startade förvaltningen våren 2023 ett forsknings- och utvecklingsprojekt som ska ge fördjupad förståelse för vilka förändringar i undervisningen som kan främja lärandet och stärka elevernas resultat.
Som ett första steg i MIGEL-projektet gjordes en elevundersökning hösten 2023 och våren 2024. Elever från sex klasser som läser matematik 1b på samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet har besvarat enkäter och även intervjuats i grupp om hur de ser på matematikämnet. Totalt omfattar studien 365 elevsvar. Frågorna handlar om vilka faktorer som bidrar till elevers engagemang i undervisningen. Tre gymnasieskolor valdes ut, Angeredsgymnasiet, Schillerska gymnasiet och Hvitfeldtska gymnasiet, för att få en variation i elevernas socioekonomiska bakgrund.
Att läraren har stor betydelse för elevers motivation och engagemang är ett tydligt resultat i elevundersökningen, vilket också bekräftas av den samlade forskningen om undervisning. Lärarens förmåga att förklara matematiken på ett bra sätt är grunden, svarar eleverna.
Pröva nytt – på vetenskaplig grund
Nästa steg i MIGEL-projektet är att matematiklärare ska erbjudas fortbildning och kollegialt lärande kring utveckling av undervisningen på vetenskaplig grund. Här kommer elevundersökningen in som ett viktigt underlag. Jenny Svantesson Wester kommer att hålla i fortbildningsdelen, som startar hösten 2025, tillsammans med lektorerna Anette Mitiche och Ingela Bursjöö på Center för skolutveckling:
Jenny Svantesson Wester, lektor
– Det finns många saker att pröva som har stöd i vetenskap. Till exempel att ha öppna lektioner, där kollegor bjuds in att vara med och se undervisningen. Att jobba med learning study är en annan metod som har forskningsförankring. Den innebär att lärare planerar lektioner ihop och utvärderar resultatet tillsammans. Så här jobbar man i sydostasien och det arbetssättet börjar vi också använda mer i Sverige.
– Jag brukar fråga lärarna – hur mycket undervisning ser du? Många svarar ”ingen” – förutom sin egen. Det är viktigt att se undervisning för att kunna reflektera kring vad eleverna lärde sig. Lärde de sig det som var tänkt?, säger hon.
Relationen till läraren viktig
En generell bild från svaren i elevundersökningen är att matematikämnet skiljer sig från andra skolämnen.
– Överlag tycker eleverna att matte är ett stressigt ämne. Oavsett program och skola så gav eleverna samma bild – att du måste vara med från början i matematikundervisningen, annars är det ”kört”, säger Jenny Svantesson Wester.
Eleverna vill ha en varierad undervisning, där gemensamma lärarledda genomgångar varvas med arbete i grupp och enskilt. Eleverna betonar också att läraren ska kunna fånga upp vad eleverna inte förstår – och vad de behöver hjälp att förstå. Här är relationen till läraren och klimatet i klassrummet avgörande, visar studien.
– Eleverna vill kunna ställa frågor utan att känna sig dumma. Upplever eleven att hen kan be om hjälp? Uppmärksammar läraren detta? Och när stöttning ges – på vilket sätt ges den? Ligger fokus på att få fram rätt svar eller på att eleven själv får möjlighet att undersöka matematiken, för att förstå mer? Detta samspel mellan elev, lärare och det specifika matematikinnehållet är otroligt viktigt, säger Jenny Svantesson Wester.
Utgå från vad eleverna tycker är svårt
När detta samspel fungerar bra ökar både elevens motivation och lärande. Ju svårare matematikinnehållet blir och ju mer komplexiteten ökar, desto viktigare är det att samspelet med läraren fungerar.
– Det handlar om att lärare behöver utveckla sitt förhållningssätt och i större omfattning utgå från elevernas syn på innehållet. Vad tycker eleverna är svårt? Om vi inte fångar upp det kommer vi hamna fel i undervisningen. Är du nyfiken på eleverna, så ökar chansen att de känner: Vilken tur att jag gick på lektionen så att jag fick möjlighet att förstå detta, säger Jenny Svantesson Wester.
Det är alltså undervisningen med den ordinarie läraren som påverkar elevernas lärande mest. Detta kan vara en orsak till att extratimmar eller matematikstugor där elever får stöttning av andra lärare, inte ger de effekter man förväntat sig.
Muslim Abduladim Ahmed är matematiklärare på Angeredsgymnasiet.
Matematikläraren Muslim Abduladim Ahmed på Angeredsgymnasiet, håller med om att undervisningen måste ha fokus på elevers förståelse och anpassas till de förutsättningar de har med sig. Många av hans elever har inte svenska som förstaspråk.
– Då är det viktigt att förklara de matematiska begreppen. Till exempel kan lästal vara svårt. Jag använder ibland arabiska och engelska för att fler ska kunna förstå.
Hans lektionsupplägg består oftast av 25 minuter gemensam genomgång med klassen, sedan får eleverna jobba i 35 minuter med egen räkning, och de sista 5 minuter lyfter han i helgrupp upp saker som elever missförstått eller tyckt varit svårt, och går igenom detta på nytt.
– Vi gör alla uppgifter tillsammans, och alla frågor från elever är välkomna. Att jag går runt och tittar när eleverna jobbar själva, gör det också enklare för mig att se vad de förstår och inte förstår.
Angeredsgymnasiet utökar timplanen
Elevernas förkunskaper i matematik varierar mycket bland förstaårseleverna på Angeredsgymnasiet, berättar han. I många fall motsvarar betygen från nian inte heller elevens kunskapsnivå, menar han, och det ställer krav på honom och lärarkollegorna. Därför har Angeredsgymnasiet utökat timplanen för matematik 1b så att eleverna har tre matematiklektioner i veckan istället för två. Kursen är också förlängd så att eleverna läser tre terminer istället för två, och gör det nationella provet på höstterminen år två.
En annan sak som påverkar elevresultaten är elevers frånvaro, förtydligar Muslim. Problemet med att elever inte deltar på alla lektioner, eller kommer för sent till undervisningen, är inte bara att de får svårt att hänga med. Det försämrar också lärarens möjligheter att variera lektionerna.
– Det gör det svårt att planera grupparbete, till exempel, när jag inte vet vilka som kommer och när de kommer.
Undersöka matematiken tillsammans
Forskning om matematikundervisning pekar på att ett undersökande arbetssätt stärker elevernas förståelse och motivation. Eleverna behöver vara delaktiga i att undersöka det matematiska innehållet, så att deras tänkande tas tillvara i lärandeutvecklingen. Det kan exempelvis innebära att läraren använder elevers felsvar under gemensamma genomgångar för synliggöra hur tänkandet kan vidareutvecklas till hållbara strategier.
Att elever jobbat individuellt med uppgifter, repeterar och mängdtränar är också en viktig del i matematikundervisningen. Men det behövs alltså mer samtal om matematik, eftersom innehållet är kognitivt krävande och motivationen är så nära kopplad till förståelsen, säger Jenny Svantesson Wester.
På Schillerska gymnasiet har elevundersökningen i MIGEL-projektet inspirerat matematiklärarna att organisera undervisningen på ett nytt sätt. Sedan tidigare har eleverna möjlighet att få läxhjälp och delta i mattestugor efter skoldagens slut. Men erbjudandet utnyttjas inte så mycket som lärarna hade förväntat, säger matematiklärarna Emma Antti och Nasrin Hosseini. Till hösten planerar skolan därför att lägga om schemat så att lärarna undervisar sina klasser parallellt. Två klasser kommer då att ha tillgång till tre lärare, där en är specialpedagog.
Får stöd att jobba med grunderna
– Studien visade att eleverna vill ha stöd av sin ordinarie lärare på lektionstid. När tre lärare delar på grupperna blir det möjligt att skapa en mindre grupp för elever som behöver stöd på en annan nivå. Det kan bli problem med salar, men vi hoppas att rektor ska ordna detta. Vi har ju forskningsrapporten i ryggen, säger Emma Antti, som är förstelärare i matematik.
Nasrin Hosseini tror att upplägget blir bättre för elever som har sämre förkunskaper.
Emma Antti och Nasrin Hosseini, Schillerska gymnasiet.
– Vi har elever som behöver jobba med grunderna, till exempel förståelsen av 100-tal. När de får undervisning i en grupp på samma nivå hoppas vi att det ger trygghet att våga ställa frågor. Jag tror att det kan bli bra.
På Schillerskas samhälls- och ekonomiprogram klarar ungefär 95 procent av eleverna matematikkursen 1b. De flesta elever är väldigt fokuserade på matematiken under första året i gymnasiet, säger Nasrin. Men i årskurs tre brukar motivationen tydligt försämras.
– Eleverna ifrågasätter att de verkligen behöver lära sig matematik på den nivån. Vi såg också i vår egen undersökning att eleverna högre upp i årskurserna bara ville ha godkända betyg, och att deras fokus inte var på kunskapsutvecklingen, säger hon.
Både Nasrin och Emma kan bekräfta bilden av att matematikämnet skiljer ut sig från andra skolämnen.
– Matte kräver övning. I andra ämnen, som till exempel historia, kan det räcka att förstå den större, övergripande bilden. I matematik måste du lösa många uppgifter för att få kunskap, och uthållighet är något som eleverna är sämre på. Vi erbjuder mattestugor på eftermiddagstid, men eleverna går inte dit, säger Emma Antti.
Fler timmar behövs
Samtidigt upplever de att kursens timplan, som förändrades 2021, har ökat på tempot, vilket är utmanande för många elever.
– Kurserna är 100 timmar, men det känns som att det behövs 150 timmar, alltså fler undervisningstimmar, säger Nasrin Hosseini.
För att lösa det dilemmat krävs dock organisatoriska förändringar.
– På andra skolor som jag jobbat på har man tagit timmar från engelska 5, som många elever klarar bättre än matematiken. Men det är svårt med lärartjänster. Vi skulle också kunna ha ett mer systematiskt läxarbete på skolan, men samtidigt kan vi inte tvinga eleverna att komma på läxstugorna, säger Emma Antti.
Inom MIGEL-projektet har Schillerskas matematiklärare pratat om att gemensamt testa olika lektionsupplägg, för att sedan analysera och modifiera undervisningen. Eventuellt kommer de även att besöka någon av de andra gymnasieskolorna som deltar i projektet.
– Det är jättebra att se andras undervisning och diskutera tillsammans, och även att få höra kollegornas reflektioner kring min egen undervisning. Det är roligast och bäst att göra detta på sin egen arbetsplats, med sina egna elever. Det kan få en att sänka garden, annars kan det vara svårt att släppa prestigen som lärare, säger Emma Antti.
