Uppdraget som matematikutvecklare innebär att stötta och inspirera andra pedagoger att hitta verktyg för att lära ut ämnet och bedöma elevers kunskaper. Varje utvecklare är knuten till ett geografiskt skolområde i grundskoleförvaltningen och 20 procent av arbetstiden är vikt för uppdraget.
Ibland ordnar de workshoppar för samtliga lärare på den egna skolan för att prata om hur matematiken kan komma in i alla skolämnen. Ibland har de ett uppdrag på en specifik skola med ett visst behov. De skolor som behöver stöd väljs ut i samarbete med förvaltningens verksamhetsutvecklare.
– Vi utgår från det vi själva gör i klassrummet men möter det skolan efterfrågar, säger Margareta Laumann, lärare i årskurs 7-9 på Frölundaskolan.
Delta i nätverk en del av uppdraget
Matematikutvecklarna träffas regelbundet för kollegialt lärande i ett nätverk, samordnat av Center för skolutveckling, för att bidra till att öka kvaliteten i matematikundervisningen utifrån skolans systematiska kvalitetsarbete. I nätverket hämtar de inspiration från forskning och egna erfarenheter, och diskuterar hur elever lär sig. Var och en bidrar med utmaningar från sitt eget område och nätverket är därför ett sätt att nyttja kompetensen hos varje enskild matematikutvecklare.
– Träffarna med nätverket inspirerar och vi får möjlighet att diskutera matteämnet med kollegor som undervisar i andra årskurser, berättar Margareta Laumann.
Uppmuntrar till matematiska samtal
Ett av nätverkets uppdrag är att implementera Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta matematiken. På nätverksträffarna har utvecklarna tillsammans studerat boken Matematiska samtal för att utifrån den stötta lärare i att ha matematiska samtal i klassrummet.
Samtalen handlar om att diskutera med undersökande frågeställningar, utmana eleverna i att lösa uppgifter och ge feedback. Det får eleverna att känna sig trygga i sig själva. Med de matematiska samtalen kan läraren också följa elevens lärande vilket underlättar i bedömningen.
– Att prata kring matte innebär så mycket mer än att gå igenom matematiska begrepp, oavsett stadium, säger Ulrika Toftevall, lärare i årskurs 1-3 i Talldungeskolan.
Bidrar till delaktighet
På hennes mattelektioner förs samtalen oftast i helklass och muntligt, det ökar alla elevers delaktighet.
– De kan behöva samarbeta för att komma fram till en lösning, eller inse att det finns flera lösningar. Som lärare behöver jag vara lyhörd för elevernas frågeställningar och bygga upp ett tillåtande klimat, fortsätter hon.
Ofta är det svårt att som lärare sluta följa matteboken och i stället lita på sin egen erfarenhet.
– Vi menar att det finns många olika sätt att följa kursplanen utan mattebok. Vi uppmuntrar alla att våga testa andra typer av material, säger Margareta Laumann.
Vill bygga självförtroende
Matematikutvecklarna vill bygga upp elevernas självförtroende redan i de lägre åldrarna, för att få dem att förstå att matte inte är så mycket svårare i högre årskurser. För att det ska ske kan lärare behöva förändra sin inställning till ämnet och sitt arbetssätt. Men förändring tar tid och kräver mod.
– Många tror att arbetssättet vi uppmuntrar till leder till extra jobb men så är det inte. Vi vill förenkla genom att förändra. Vi är matteutvecklare en dag i veckan, men vi är också lärare och jobbar i klassrummet alla andra dagar, säger Ulrika Toftevall.
Anpassat till skolans behov
Matematikutvecklarna delar mer än gärna med sig av undervisningsidéer och uppmuntrar lärarkollegor och rektorer att höra av sig.
– Det är bara att kontakta oss, direkt eller via verksamhetsutvecklarna. Vi erbjuder inte ett färdigt paket utan anpassar oss till skolans behov, säger Margareta Laumann.
