Rektor är förebild när undervisning ska byggas på forskning

Utbildning och undervisning i förskolor och skolor ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet står det sedan 2010 i skollagen. Syftet med lagtexten är framför allt att förbättra undervisningens kvalitet så att den når alla elever på ett bra sätt. Men, menar Karin Stolpe, lärares möjligheter att få utveckla sin kompetens och sin undervisning påverkar också trivseln och motivationen för jobbet.

– Lärare ska hålla över tid och vi ska också kunna behålla lärare i yrket. Då är det viktigt att det finns möjlighet att utvecklas. Som människor har vi behov av att växa, hitta nya sätt att hantera saker och bli bättre på det vi gör.

Starta i samtal om vad forskning är

Hur skolledare och huvudmän ska gå till väga för att främja användning av forskning i undervisningen finns det idag inte så mycket studier kring. Det är inte heller så tydligt vilka förmågor de som arbetar i skolan behöver ha för att kunna ta del av, värdera och använda forskning i verksamheten. Karin Stolpe, docent och universitetslektor vid Linköpings universitet, har intresserat sig för dessa frågor i sin forskning. Den 16 september föreläste hon för skolledare, verksamhetsutvecklare och lektorer i Göteborgs fyra utbildningsförvaltningar, kring frågan: Hur kan vi som utbildningsorganisation skapa förutsättningar för en utbildning på vetenskaplig grund i förskola och skola?

En viktig utgångspunkt i ett förändringsarbete måste vara att alla professioner i skolan, från rektor och lärare till olika stödfunktioner börjar samtala med varandra kring frågan: Hur ser jag på forskning?, menar hon. Vad är forskning? Och hur kan vi använda forskning i klassrummet?

Attityder och motivation viktigt

– Våra attityder till forskning och vår motivation spelar roll för om vi kommer att ta steget och använda den för att utveckla undervisningen.

Karin Stolpe rekommenderar därför skolledare att starta i ett attityd- och motivationsarbete för att bygga en bra grund för ökad forskningsanvändning i verksamheten. Evidens, alltså belägg eller bevis för att en metod eller ett arbetssätt fungerar, är här ett viktigt begrepp att diskutera. Skolforskningsinstitutets definition av evidens är att det är ”den bästa kunskap vi har just nu”.

Forskning ger perspektiv bortom egna erfarenheter

Som exempel tar hon när nya verktyg eller ny teknik introduceras i skolan och det inte finns några vetenskapligt grundade arbetssätt att luta sig mot. Men – vi kan inte nöja oss med att en enskild lärare prövat, betonar Karin Stolpe.

– Då finns en stor risk att det som är väldigt uppseendeväckande är det som tenderar att fastna hos oss. Det finns som en grundläggande psykologisk reaktion hos oss. Om en lärare märker att alla elever blir så glada när hen jobbar på visst sätt i teknikundervisningen, så kommer läraren mer eller mindre omedvetet att bygga sin evidens på den upplevelsen. Man behöver titta på upplevelsen med kritisk blick. Har jag missat något? Lär sig eleverna det de ska? Här kan forskningen hjälpa oss få perspektiv bortom våra egna erfarenheter.

Utgå från klassrummet

Vilket synsätt skolledare har när det gäller forskningsgrundad skolutveckling påverkar också lärares motivation att använda forskning, menar Karin Stolpe. Det bästa är att utgå från vad som händer i lärarnas klassrum och vad som kan utvecklas där, vilket hon kallar en ”forskningsinformerad” utgångspunkt. Startar vi istället i ”forskningsänden”, och låter forskningsstudier byggda på stora kvantitativa datamängder från många klassrum bli underlag för beslut om utvecklingsarbete, riskerar vi att undergräva lärares kompetens och motivation.

– Den forskningsinformerade strategin börjar i klassrummet. Läraren tittar på vad som händer i klassrummet och analyserar vad som kan utvecklas. På förvaltningsnivå kan det exempelvis handla om att man identifierat att tjejer presterar bättre än killar i skolan, och vill förändra detta. Efter att frågan eller problemet formulerats börjar en planeringsfas, där man tittar tillbaka på tidigare erfarenheter, samtalar med kollegor och även vänder sig till forskningen. Här använder man många olika typer av underlag för att fatta beslut.

Motivationsarbete en ledarskapsfråga

I en forskningsstudie undersökte Karin Stolpe vad som får lärare att använda forskning för att utveckla undervisningen. I svaren framkom att en del lärare som uppger att de läser forskning ändå inte använder kunskaperna praktiskt i klassrummet. Och här fanns en stark koppling till motivation. Dessa lärare drevs av en yttre motivation, och svarade att ”chefen har sagt att vi ska läsa”. Lärare som både läste och använde forskning praktiskt drevs istället av en inre motivation att utvecklas som professionell. Även lärare som svarade att de ville utveckla undervisningen ”för elevernas skull”, var mer benägna att omsätta forskningen i klassrummet än de som hade en yttre motivation.

– Om vi kommer uppifrån och säger ”Nu ska ni läsa!” så kommer många att läsa, men inte mer. Därför är det så viktigt att jobba med motivationsfrågan.

Vad kan då skolledare göra för att stärka allas motivation och skapa en bra organisation för forskningsanvändning?

Ja, viktigast av allt är att skolledaren visar att frågan är viktig, svarar Karin Stolpe.

– Rektor ska vara en förebild. Att du som ledare börja efterfråga: Vad säger forskning om det här? Och att hela tiden ha frågan uppe på bordet.

Att inkludera forskningsanvändning i skolans systematiska kvalitetsarbete är en bra väg att gå, menar hon. Men då behöver man också fundera på hur man ska mäta det som sker. Ska vi mäta att det sker en förändring hos lärarna? Hos eleverna?

– Det är viktigt att det integreras i det övriga arbetet med att utveckla och följa upp undervisningen.

Avsätta tid och stödresurser

Rektor behöver också avsätta tid för lärarna att både läsa forskning, diskutera och pröva nya saker i undervisningen. Även vissa praktiska förutsättningar måste finnas på plats. Dels behöver personalen veta hur de får tillgång till forskningslitteratur och vetenskapliga artiklar, dels behöver man utse roller som har i uppdrag att omvärldsbevaka ny forskning och stötta med material för ett kollegialt lärande.

– Här kan exempelvis förstelärarna få ett uppdrag att hålla koll på forskning, som ett formellt uppdrag. Det är en bättre strategi än att vänta på att lärarna ska göra det själva.

Lärare i olika ämnen har olika förutsättningar att bevaka forskning som kan bidra till undervisningsutveckling, det är viktigt att vara medveten om, påpekar hon.

– En av lärarna jag intervjuade sa att förutsättningarna att hålla sig uppdaterad var betydligt bättre när han bara undervisade i matematik. I hans andra ämne, samhällskunskap, gick så mycket tid åt till att hänga med i samhällsutvecklingen och planera lektionerna utifrån det. I matematiken hade han nästan planeringen klar och kunde med hjälp av forskningen skruva på saker i undervisningen.

Öppen och nyfiken kultur

Hennes råd till rektorer är att lyfta upp verksamhetens gemensamma mål. Det kan hjälpa medarbetarna att höja blicken och inte stanna vid det egna ämnet eller det egna klassrummet. Starta i frågan: Vad är viktigt för oss att utveckla med stöd av forskningen?

Kulturen kring forskningsanvändning är grunden. Att det finns förebilder, att lärarna har handlingsutrymme, att det är öppen atmosfär där alla vågar uttrycka sina tankar och frågor.

– Det ska kännas tryggt att säga ”jag tycker det är svårt att förstå den här artikeln”. Det är viktigt att man hjälps åt, bygger in nyfikenhet, prövande, och att man värdesätter nya idéer. Lärare ska uppleva att de får stöd av både lärarkollegor och skolledare. Men det går inte över en natt att bygga kultur.

”Stötta lärare som driver på”

Ett annat råd från Karin Stolpe är att börja i frågor eller dilemman där lärarna redan har visat ett intresse. Det är också bättre att schemalägga kortare utvecklingsmöten och ses ofta än att ha möten en gång per termin eller läsår, menar hon.

Förändringsarbete är krävande, och även här är kultur och kommunikationsklimat viktigt.

– Det är jättejobbigt att köra utanför hjulspåren. Det är lätt att falla tillbaka i gamla arbetssätt efter ett tag. Då behöver man våga lyfta upp detta till ytan och prata om det. Om vilka friktioner som uppstår, och hur man kan komma vidare.

De medarbetare som går framåt och tar steg mot förändring är viktiga att lyfta och belöna, menar hon. Det handlar om ansvarsfördelning, förutsättningar i schemat men också om lönesättning.

– Vi behöver stötta de lärare som driver på och tycker det är roligt, för deras engagemang kan smitta av sig på andra.