Undervisning som utvecklar både språk och kunskaper

– Det lärarstyrda arbetssättet i Reading to Learn-metoden aktiverar elever som annars skulle vara passiva. Det skapar ett engagemang och delaktighet hos eleverna.

Ett språkutvecklande arbetssätt utifrån Reading to Learn-metoden innebär att läraren hjälper eleverna att utveckla både språk och kunskaper i alla ämnen. Det är en uppgift som inte kan hamna bara på språkläraren, menar Caroline Hatcher.

– Vi vet att många elever har svårt att ta till sig texter och att kunna uttrycka sig skriftligt och muntligt. Reading to Learn handlar mycket om att inte sänka kraven, utan att utgå från ganska svåra texter. Man använder en text som den duktigaste eleven i klassen inte skulle kunna läsa på egen hand. Men den språksvagaste eleven i klassen kan ta sig igenom texten med rätt stöttning. Och man läser texten samlat med eleverna och hjälper dem hela tiden.

Fokus på texttyper inom olika ämnen

Reading to Learn är en metod inom genrepedagogiken som fokuserar på de olika texttyper som elever förväntas kunna förstå och själva skriva i olika ämnen, till exempel berättande, förklarande och argumenterande texter. Läraren leder klassen i en gemensam läsning och ett gemensamt skrivande, utifrån olika textgenrer. Under den gemensamma läsningen kan läraren förklara och utveckla betydelsen av svåra ord och begrepp.

– Den här arbetsmetoden kompenserar ett bristande ordförråd genom att utveckla och förklara ord och begrepp som man stöter på i kontexten under läsningen. Det är inte så att man lär sig orden på en begreppslista först och sedan läser texten utan man tar det när det kommer så att man får se orden i kontext.

Sedan ”närläser” läraren texten tillsammans med sina elever.

– Då förbereder jag eleverna på vilken information som kommer i just det här stycket, och sedan läser vi stycket. Antingen läser jag högt och eleverna lyssnar eller så turas eleverna om att läsa. Jag har valt ut nyckelord i stycket med omsorg, så att de med hjälp av de nyckelorden ska kunna skriva en egen text.

Läser texter på hög kunskapsnivå

För att eleverna ska hålla fokus och kunna orientera sig i texten använder de en läslinjal som flyttas rad för rad. Med stöttning kan klassen läsa gemensamma texter på en ganska hög kunskapsnivå.

– Om man jobbar på en skola med många språksvaga elever så förenklar man ofta texter och undervisningen så att eleverna ska kunna läsa dem på egen hand. Men i Reading to Learn utgår man från autentiska, åldersadekvata texter och ger eleverna stöttning istället för att de ska kunna tillägna sig texterna. Man ska absolut inte sänka kraven bara för att eleverna har svårigheter med språket utan kraven på faktakunskaper och ämneskunskaper måste ju vara desamma som för alla barn i Sverige.

I nästa steg rekonstruerar läraren och eleverna texten, och skriver en ny text utifrån stödorden. Då är det viktigt att läraren väljer ut nyckelord som följer just den här texttypens struktur.

– Vi skriver första stycket tillsammans. Eleverna får ge mig förslag på meningar och så väljer jag en mening, som eleverna också skriver. När vi kommer till andra stycket kanske jag låter eleverna jobba parvis, och kanske det tredje stycket också. Sedan kan de kanske göra det fjärde stycket på egen hand. De elever som behöver jobba tillsammans med mig hela tiden kan göra det när de andra eleverna jobbar på egen hand. Så det är ett ganska bra sätt att möta elever som snabbt går framåt och de som behöver lite mer tid på sig.

Elever med språksvårigheter gynnas mest

Det finns forskning som visar att arbetssättet är bra för högpresterande elever, men allra störst effekt har det för de elever som är längst ifrån att nå målen. Det är alltså en kompensatorisk undervisning som bidrar till ökad likvärdighet.

På Ryaskolan, där flera av lärarna använder metoden, ser de också positiva effekter.

– Jag tycker att Reading to Learn hjälper eleverna att hålla fokus under hela läsningen. Elever som inte är läsvana eller har språksvårigheter gynnas mest. Och de som har svårt att hålla fokus på egen hand mår bra av det här lärarstyrda arbetssättet.

Blir mer språkmedvetna

Eleverna blir också mer språkmedvetna och tänker aktivt på hur man bygger texter.

– När de sitter och ska skriva ihop en text utifrån nyckelord hör man hur de pratar: Ska det vara det här sambandsordet eller ska vi skriva ”och” eller ”men”? Alltså de här små nyanserna i språket.

Det som gör att undervisningen fungerar är att den är väldigt strukturerad och tydlig. Att eleverna är aktiva och att lektionerna är varierade är också viktigt för att de ska upplevas som meningsfulla för alla elever, säger Caroline Hatcher.

– Alla elever ska känna sig inbjudna. De ska förstå vad de ska göra och vad de ska träna på, och varför de ska göra det. Och jag försöker möta eleven på sin egen kognitiva nivå.

Eleverna ska våga testa

Delaktighet och tillgänglighet är i hennes perspektiv synonymer. Innehållet i undervisningen blir inte tillgänglig om man inte känner sig delaktig.

– Jag tycker att man genom sitt ledarskap bidrar till att göra lärandemiljön tillgänglig genom tydliga förväntningar på eleverna, att man har tydliga strukturer. Det ska finnas en förutsägbarhet för eleverna.

Hon brukar starta lektionerna på samma sätt, med en gemensam startuppgift som står på tavlan redan när eleverna går in i klassrummet. Då kan de direkt titta på tavlan och börja fundera på det som står där. I klassrummet har eleverna också alltid bestämda platser.

– Ingen elev ska behöva oroa sig för var man ska sitta och vem man ska hamna bredvid. I klassrummet finns också regler som alla känner till. Sedan är det också viktigt att man skapar ett tillåtande arbetsklimat. Så att eleverna känner sig trygga i att kunna testa, att våga göra fel. Våga trilla av cykeln när man lär sig.

Viktigt att ge beröm

Sitt pedagogiska ledarskap har Caroline Hatcher utvecklat under lång tid, och har hittat ett arbetssätt som fungerar även i klasser där elevernas kunskaper och förutsättningar varierar mycket. Så här beskriver hon sitt ledarskap, och hur det visar sig i klassrummet:

– Jag tänker att det är viktigt med studiero. Att jag reagerar på sådant som jag inte vill se i klassrummet och jag lyser på det som jag vill se mer av. Att jag håller eleverna samlade mycket, det är också viktigt för mig. Jag låter dem arbeta ensamma korta stunder, men är noga med att återkoppla så att jag kan få med mig alla. Att vara generös med beröm tycker jag är viktigt.