Gunilla Lönnberg är doktor i medicinsk vetenskap och forskare vid Uppsala Universitet i forskargruppen CHAP (Child Health and Parenting). På upptaktsdagen 22 september kommer hon bland annat berätta om några pågående forskningsprojekt som handlar om insatser för att ge familjer en gynnsam start.

De första tusen dagarna börjar redan vid befruktningen och inkluderar tiden i livmodern för att sedan omfatta de två första spädbarnsåren.

– Forskningen har exploderat under de senaste decennierna, med allt fler rapporter som understryker vikten av fosterstadiet och barnets första 24 månader. Hur den perioden kan kopplas till olika utfall senare i livet, säger Gunilla Lönnberg.

Hjärnans plasticitet minskar

Det som utmärker starten av människolivet är den snabba utvecklingen av hjärnan. Språkinlärning, motorik, känsloreglering och logiskt tänkande – allt handlar om synapser som ska kopplas ihop i hjärnan och det grundläggs de första tusen dagarna.  Hjärnans plasticitet, som handlar om förmågan anpassa sig efter omgivningen, är allra störst under de första tusen dagarna och dalar snabbt redan efter de första barnaåren.

– Även om kapaciteten att lära nytt aldrig försvinner helt så är det svårt att ta igen det som inte blivit utvecklat. Det krävs en större ansträngning på grund av att hjärnan blir mindre plastisk, säger Gunilla Lönnberg.

Både arv och miljö påverkar

Mammans mentala mående är viktigt för fostrets miljö.

– Även om oro och stress inte går rakt in i fostret, påverkas det blivande barnet om det är mycket stresshormoner i omlopp i mammans kropp. Det blir en slags ”programmering” i barnets nervsystem.

Utfallet bestäms av en kombination av arv och miljö. Ärftliga faktorer avgör hur mycket miljön påverkar, säger Gunilla Lönnberg.

Miljön styr hur väl hjärnan utvecklas

Efter födseln handlar miljön runt barnet om relationer till vuxna, att ha en trygg anknytning och att det är en interaktion, ett samspel, där en vuxen bekräftar när barnet gör något. Redan vid 6-10 månaders ålder förstår barn ord och har ett språk, även om det inte kan uttala ord.

Gener styr i vilken ordning olika delar av hjärnan utvecklas men hur väl de utvecklas beror på miljön. Dock är olika individers gener olika känsliga för miljöpåverkan. Man kanske växer upp med god motståndskraft mot psykisk ohälsa eller så har man sårbarhet för det.

Ett barn med gener som inte är känsliga kan klara sig relativt bra även i en tuff miljö och har goda chanser till ett bra liv – de brukar kallas för maskrosbarn. Om barnet däremot har en högre grad av känslighet i sin genuppsättning ökar risken för psykisk ohälsa om miljön är ogynnsam.

Trygghet och stimulans skyddar

– Det finns en förhöjd risk för psykisk och även fysisk ohälsa under uppväxten och senare i livet om barnet inte får den trygghet och den stimulans den behöver under den här första kritiska tiden, säger Gunilla Lönnberg.

En mängd forskning visar på stora skillnader i hälsa beroende på socioekonomisk status och det syns redan på små barns språkutveckling. I en amerikansk studie delade man under en period ut pengar till mammor som levde under knappa ekonomiska förhållanden. Jämförelsegruppen var andra mammor som inte fick extra pengar.

Efter en tid studerades bebisarna hjärnor med magnetkamera och det visade sig att hjärnorna hade utvecklats bättre hos de bebisar vars mammor fått pengar som gjort deras tillvaro mindre stressande. Skillnaden mellan de båda grupperna skapar sedan olika förutsättningar för uppväxt och vuxenliv.

Förskolan och skolan behöver resurser för att stötta barn

– Studien ger en förståelse för varför det kan vara så olika förutsättningar för barn. Det för med sig konsekvenser och förklarar varför vi måste skjuta till mer resurser i skolan för barn som fått en ogynnsam start. För att de ska gå ut med betyg och klara sig vidare i livet, säger Gunilla Lönnberg.

Hon efterlyser mer resurser till förskolor och berättar om att professor Anna Sarkadi, som leder

Porträttbild av Gunilla Lönnberg

Gunilla Lönnberg Foto: Privat

forskargruppen CHAP, har föreslagit ett index för förskolor, liknande sjukvårdens Care Need Index (CNI) som använder socioekonomiska förhållanden för att identifiera risk för ohälsa och i förlängningen fördela resurser. Det skulle göra det möjligt att utvärdera barnkullar på olika förskolor på gruppnivå.

– Vi söker pengar för att testa om vi i Sverige kan använda ett index för förskolor. Hur mår barnen här? Hur bra socioemotionell utveckling har dom? Om det är väldigt ojämlikt kanske man behöver fördela resurserna annorlunda. Där tror jag vi kan synliggöra behov och kompensera upp mer för barnen som inte fått en optimal start genom att utveckla pedagogiken och förstärka personalen.

Läs mer om Barn- och elevhälsans upptaktsdag 22 september (sista anmälningsdag är 14 augusti).