“Lärare behöver kunna förstå, värdera och använda forskning”

– Jag tror inte så mycket på att forskningsresultat ska implementeras i lärares praktik. Jag ser det mer som att lärare, utifrån sin egen praktik, kan använda forskning för att utveckla praktiken, säger Sven Persson.

I den svenska skolan ska undervisningen vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, enligt skollagen. För att lärare ska kunna grunda sin praktik i vetenskap behöver de ha tillgång till relevant forskning. Men lärare behöver också förstå forskningens grundläggande principer och kunna värdera forskningens bidrag till den egna kunskapen för att kunna använda den till att förbättra undervisningen, menar Sven Persson.

Det är de här kompetenserna han kallar för forskningslitteracitet. Att begreppet blivit viktigt hänger ihop med flera olika förändringar i samhället. Dels har kraven på evidens och vetenskapligt förhållningssätt ökat i många verksamheter och branscher, vilket i sin tur hänger samman med globaliseringen och den internationella konkurrensen mellan länder och företag. PISA är ett exempel på hur vi mäter och rankar skolsystemens inbördes konkurrenskraft.

Dels har mångfalden i samhället blivit större, både språkligt, kulturellt och klassmässigt, och segregationen har ökat. Det har lett till att skolundervisning blivit ett ännu mer komplext uppdrag, där forskning och vetenskapligt förankrade teorier behövs som stöd för att skapa en likvärdig och kompensatorisk skola.

– Lärarprofessionerna ställs inför nya utmaningar som de behöver ha forskning till hjälp för att förstå. Och de har ett uppdrag, skola på vetenskaplig grund. Det kan inte uppfyllas om lärare inte har forskningslitteracitet.

Behöver kunna argumentera

I sin profession behöver lärare kunna argumentera för varför de gör på ett visst sätt. Vetenskaplig förankring ger tyngd i diskussioner med lärarkollegor, men kan också vara viktigt i dialogen med rektor, vårdnadshavare eller politiker.

– När lärare och rektorer försöker definiera ett utvecklingsarbete eller ett problem så måste de kunna argumentera för att det är rimligt att förstå problemet på det sätt de gör och att de insatser man gör verkar rimliga. Det här behöver alla kunna göra. Läkare gör det, ingenjörer gör det. Lärare behöver kunna argumentera för att det man gör har vetenskaplig bäring.

Forskningslitteracitet är alltså något som behöver integreras i lärares kunskapsbas, som ett viktigt komplement till annan kunskap och erfarenhet, menar Sven Persson.

– De egna erfarenheter och insikter som lärare skaffat sig genom sin undervisning är väldigt grundläggande för hur de handlar och reflekterar. Det är en tyst förtrogenhetskunskap som är starkt färgad av individens etiska föreställningar och värderingar.

Utöver förtrogenhetskunskapen använder lärare också kollektiv kunskap som man skaffar sig tillsammans med andra i ett professionellt sammanhang.

– Då kan man bolla, vrida och vända på det man har kunskap om och få syn på saker som vi inte får syn på i vår förtrogenhetskunskap. Till exempel kan man dokumentera situationer i undervisningen, och diskutera hur man ska kunna tolka olika situationer. Vad ser vi? Det kollektiva ”stör” förtrogenheten, och för in fler perspektiv.

På samma sätt behövs forskning för att komplettera lärares individuella och kollektiva kunskap.

Risk att övergeneralisera

När vi vill ta stöd i forskning finns det dock en hel del utmaningar. Lärare har till exempel sällan tillgång till primära forskningsstudier, utan använder sig vanligtvis av sekundär forskning där författaren refererar till forskning för att argumentera för ett visst arbetssätt. Mycket av primärforskningen finns i forskningsdatabaser där du behöver ha behörighet som forskare eller student för att få tillgång.

Att förstå skillnaden mellan olika typer av studier, vilket syftet är och vilka slutsatser man kan dra av resultaten, är också betydelsefullt. Risken finns annars att vi övergeneraliserar resultaten.

– En fallgrop är att man generaliserar för mycket från kontextuella fallstudier. Det kan finnas likheter i situationen som studien fokuserar på, som lärare kan identifiera sig med, men som inte gäller i alla kontexter. Utbildningsområdet är mycket kontextpräglat.

Det är viktigt att ta hänsyn till den egna verksamheten eller undervisningen, när forskningsresultat ska omsättas i handling. Hur kan vi relatera detta till vår situation och våra behov?

Samband inte detsamma som effekt

En annan fallgrop är att förväxla samband med effekter. De flesta studier är variabelstudier, som till exempel visar hur olika variabler påverkar elevers betyg. Att föräldrars födelseland visat sig ha ett samband med elevers betygsresultat betyder exempelvis inte att det finns något enkelt orsak och verkan-samband.

– Även skillnader i skolsystem och kulturella skillnader spelar roll. Då behöver man kunskap om skillnader i förutsättningar och vad som är giltigt i det egna sammanhanget.

En del forskning om förskola och skola har som mål att förändra och förbättra. Den ska säga oss något om hur vi ska agera, och visa att det finns metoder som är bättre än andra. Men forskningens uppgift är också att kritiskt granska det som sker i skolor och klassrum, och få oss att reflektera över sådant vi tar för givet.

Söker bekräftelse på det vi redan gör

Svårigheten när vi ska ta stöd av forskning är att vi gärna söker bekräftelse på det vi redan vet och gör, och bortser från det andra, säger Sven Persson.

– Vi tenderar att leta efter det som bekräftar det vi tycker, vår egen erfarenhet.

Även om det kan finnas omfattande vetenskapliga belägg för att vissa metoder är bättre än andra, så ger skolforskning generellt inga färdiga sanningar. Ganska ofta läser eller hör vi att ”forskning har visat att skolan/förskolan…..”, vilket ger en bild av att det finns en enhetlig kunskap som alla är överens om. Men så är det sällan, och forskare själva uttalar sig sällan med en sådan säkerhet.

Bra koppla forskningslitteracitet till fortbildning

Hur kan då forskning bli en naturlig, integrerad del i lärares praktik?

Enligt Sven Persson är det viktigt att skapa processer som underlättar och stödjer lärares forskningslitteracitet. Det är en fördel att koppla detta till fortbildningsinsatser och utgå från behov som lärare själva upplever i sin undervisning.

– Jag tror mycket på att lärare kan göra undersökningar i sin egen praktik.

I ett utvecklingsarbete är det bra att starta i frågan: Vad vet vi redan? Vill man förbättra den språkutvecklande undervisningen är det viktigt att ta del av forskning om barns språkutveckling, som en grund för de insatser man sedan väljer att fortsätta med. Andra frågor att ställa sig är: Vad är problemet och utvecklingspotentialen i vår verksamhet?

– Man kan även använda forskning för att analysera situationer man dokumenterat, till exempel hur kommunikationen mellan pedagoger och barn ser ut.

Forskning behöver analyseras och diskuteras i kollegiet

Skolledningen behöver skapa förutsättningar som hjälper lärare att tolka forskning och ge utrymme för diskussioner. Han tycker däremot inte att skolledningen eller kommunen ska fatta beslut om att ”implementera” nya arbetssätt och metoder som har stöd i forskning.

– Forskningsresultat behöver diskuteras, analyseras och relateras till den egna kunskapen och erfarenheten. Forskning ger bäst stöd om den är integrerad i kollegiet eller arbetslaget. När lärare har möjlighet att diskutera den tillsammans kollegialt. Då kan gemensam reflektion och ett systematiskt arbete, till exempel när man prövar sina erfarenheter i undervisningen för att utveckla beprövad erfarenhet, ge nya insikter.

Insatserna ska dessutom inte vara för kortvariga, och de behöver helst vara ganska intensiva.

– Det innebär till exempel att lärare får möjlighet att fokusera på ett utvecklings- eller problemområde som de själva definierat som viktigt. De behöver få tid och möjligheter att dokumentera, analysera och förbättra.

Viktigt skapa mötesplatser

Vems är då ansvaret för att lärare utvecklar forskningslitteracitet? Sven Persson tycker att det ligger både på skolhuvudmännen och universiteten. Han tar det nationella samverkansavtalet kring praktiknära forskning, ULF (Utveckling, Lärande, Forskning), som ett gott exempel på samarbete mellan kommuner och universitet.

I Göteborgs Stad pågår just nu ett tiotal ULF-projekt i förskolor och skolor. De fyra utbildningsförvaltningarna har också fått i uppdrag att bygga en gemensam vetenskaplig arena för att stötta förskolor och skolor att utveckla sin undervisning på vetenskaplig grund. Ett av syftena är att staden ska kunna bedriva egen, verksamhetsnära forskning som utgår från de behov som finns i förskolor och skolor, så att resultaten också kan komma alla barn och elever till del.

På Malmö universitet har Sven Persson jobbat med forskningscirklar för lärare, baserade på lärarnas egna frågor. Han nämner också handledning som ett annat sätt att få verksamma lärare och forskning att mötas.

– Jag ser att det är ett delat ansvar mellan skolhuvudmännen och universitetet att skapa arenor där lärares erfarenheter och forskningen möts. Det tror jag är nödvändigt. Att skapa mötesplatser är väldigt viktigt, och inte bara förlita sig på att lärare läser forskning.

Läs- och filmtips

Forskningslitteracitet – en introduktion till att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap, Sven Persson, rapport 2017 (pdf)

Text och filmad föreläsning med Sven Persson, Skolverket