Sedan augusti 2022 är Camilla Björklund vetenskaplig ledare för utbildningsområdet i Göteborgs Stad, där förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen ingår. Hennes roll är att leda och stödja skolutveckling på vetenskaplig grund. Tillsammans med stadens lektorer är hon en resurs för förskolor och skolor i deras arbete med att utveckla undervisningen. Satsningen har fått namnet Göteborgs Stads vetenskapliga arena.
– Det som lockade mig med uppdraget var möjligheten att få jobba närmare praktiken och få samarbeta med Göteborgs lektorer och utvecklingsledare som ju är närmare lärarnas undervisningsvardag. Förhoppningsvis kan jag göra nytta för att säkra en vetenskaplig grund.
Samarbete för ökad likvärdighet och måluppfyllelse
Syftet med ett nära samarbete mellan kommunen och forskningen är att stärka likvärdigheten och måluppfyllelsen. Genom den vetenskapliga arenan ska rektorer, förskollärare och lärare få stöd i att utforma insatser som är beprövade och grundade i forskning. Satsningen ska också ge förutsättningar för mer praktiknära forskning i Göteborgs förskolor och skolor, som sedan kan spridas och komma till nytta för fler verksamheter.
– Visionen är att vi kan arbeta förvaltningsöverskridande, kring alla de frågor som är gemensamma. Det handlar bland annat om att stärka lärares och rektorers forskningslitteracitet, vilket innebär att kunna förstå, värdera och använda forskning i utvecklingsarbetet.
Startar i pedagogernas dagliga arbete
Vilken är då skillnaden mellan undervisningsutveckling i generell bemärkelse och insatser som bygger på vetenskapliga teorier och forskning?
– All utveckling startar i lärarnas och förskollärarnas dagliga arbete, säger Camilla Björklund. Lärare prövar nytt och förfinar ständigt sin undervisning för att möta behoven hos sina barn och elever. Sedan utvärderar man det i det systematiska kvalitetsarbetet, tittar på vad man har gjort och analyserar vad som verkar fungera och inte fungera.
Men för att kunna dra nytta av de goda exemplen måste vi också kunna förklara och tillämpa metoder och arbetssätt i en större skala. Då kan vi dra generella slutsatser och bli mer objektiva.
– När vi ska förstå varför något fungerar i en viss kontext, men inte gör det i en annan, då behöver vi ta ett forskningsperspektiv. Vi behöver vetenskapliga begrepp, perspektiv och metoder som kan förklara varför det fungerar eller inte.
Forskare ser generella mönster
Forskare kan ha ett ovanifrånperspektiv, en hökblick, och se generella mönster. De kan kliva ur det lokala sammanhanget och se om samma mönster finns på flera skolor, och även jämföra de kunskaper och erfarenheter som skapats på en specifik skola med den samlade forskningen på området.
– Att ha ett forskningsperspektiv innebär att man behöver göra en avgränsning och ställa en tydlig fråga: Detta behöver vi veta mer om. Men för att veta vilken fråga som ska ställas kan man först göra en kartläggning och titta på de insatser som redan har genomförts, och hur de har fallit ut. Det kan vara på olika nivå, på organisatorisk nivå, men också väldigt elevnära. Då får man också syn på vad man inte vet.
När skolor gör kartläggningar inför ett kvalitetsutvecklingsarbete ställer de ofta många frågor. I forskning måste du veta mer exakt vad du behöver veta mer om. Frågan bestämmer sedan vilka metoder du kan använda, så att du kan få ett pålitligt svar.
Vad kan överföras till andra klassrum?
En konkret forskningsfråga kan exempelvis vara ”På vilket sätt bidrar en viss didaktisk modell till elevernas förståelse och bättre måluppfyllelse?”. Frågan handlar om vad som gör skillnad för att modellen ska fungera på ett framgångsrikt sätt. Vad är specifikt för den klass där modellen används och vad är generellt och därmed överförbart till andra klassrum?
I sin egen forskning har Camilla Björklund intresserat sig för matematikundervisning för yngre barn och elever. Just nu leder hon forskningsprojektet SATSA som undersöker hur lärare i förskoleklass kan undervisa för att stärka barns förståelse för tal i matematiken. Ett 50-tal svenska skolor deltar i studien.
Forskar om matematik i förskoleklass
I projektet tittar forskarna på undervisningen i nästan hundra svenska klassrum, för att hitta metoder och upplägg som ger eleverna bra verktyg för talförståelse – verktyg som också går att utveckla och bygga vidare på när eleverna kommer till grundskolan. I steg två jobbar 20 av förskoleklasserna vidare med de metoder som visat sig mest framgångsrika i klassrumsundersökningen och i internationell forskning.
– Efter projektet hoppas vi kunna visa på beprövade, framgångsrika arbetsmetoder för att undervisa om tal och räknefärdigheter som är hållbara och utvecklingsbara och dra slutsatser om hur sådan undervisning kan implementeras i förskoleklass.
Svenska skolor kan dra nytta av internationella forskningsstudier, men i länder med andra skolsystem och andra läroplaner kan det ibland vara stora skillnader i vilka kunskaper och värderingar eleverna förväntas utveckla. Därför blir det svårt att bara luta sig mot internationell forskning.
– I forskning vill man kunna generalisera, men det betyder inte att man glömmer det kontextuella. I matematik är exempelvis problemlösningsförmåga en generell färdighet som lyfts fram i många länders läroplaner. Men problemlösning är ändå kontextuellt. Vad innebär detta i en svensk kontext, med vår läroplan? Och vad innebär det för de enskilda eleverna? Vad är ett relevant problem för dem och vilka erfarenheter har de av vardaglig problemlösning och strategier för att lösa problem?
Lärare och forskare utvecklar undervisningen tillsammans
Praktiknära forskning ligger henne särskilt varmt om hjärtat. I praktiknära forskning formuleras forskningsfrågorna utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne eller ämnesområde. Lärare och forskare undersöker tillsammans hur undervisningen kan utvecklas för att öka elevers och skolans eller förskolans måluppfyllelse.
– I de praktiknära forskningsprojekt jag är involverad i jobbar forskare och lärare nära varandra. Vi utvecklar undervisningen tillsammans. Lärarna tycker att det ger mervärde att dela erfarenheter, att se att man inte är ensam om att ha utmaningar, och att få hjälp att tolka olika situationer. Då blir det lättare att se var man kan göra en insats.
På sikt ser hon att arbetet med den vetenskapliga arenan kan bidra till att bygga upp lärares professionskunskap och öka läraryrkets attraktivitet. I Göteborgs Stad finns lektorer, förstelärare, verksamhetsutvecklare samt lärare som läser kurser eller masterutbildning. Det är också viktigt att rektorer är delaktiga i undervisningsutvecklingsprojekt, och att det finns någon som pratar deras språk.
– Att det finns professioner som både är tränade i ett mer analytiskt sätt att se på utbildning och undervisning och samtidigt känner organisationen väl och talar verksamhetens språk, är en mycket värdefull tillgång, menar Camilla Björklund.
