På konferensen, som hålls vart tredje år och denna gång ägde rum i Trondheim, deltog 500 forskare från hela världen. Temat var ”From early literacy learning to writing in professional life”, vilket rymmer skrivforskning i vid bemärkelse, även om intrycket från årets konferens var att de flesta av presentationerna rörde skrivande i olika former av utbildning.
Särskilt mycket fokus låg på skrivandet i tidiga skolåldrar, ett område som de senaste åren fått ökat forskningsintresse även i Sverige. Kanske är det ett resultat av de forskarskolor som haft som krav att den som söker ska ha lärarutbildning, som gjort att lärares undervisningsfrågor fått mer utrymme i skrivforskningen.
Undervisning i skrivstrategier behövs
En av många presentationer vi uppskattade var Karen Harris föreläsning om hur skrivutveckling kan stöttas i olika skolämnen. Att skrivförmåga inte utvecklas av sig självt utan förutsätter undervisning i skrivstrategier var en insikt som löpte som en röd tråd genom flera presentationer. Karen Harris, som är professor vid University of Arizona, påtalade också att utvecklingen av skrivförmåga ibland lite felaktigt jämförs med hur vi lär oss tala, en process som ofta beskrivs som naturlig trots att talutvecklingen kanske är det lärande där barn får allra mest stöttning från sin omgivning. Alltså behöver elevers skrivande stöttas för att det ska kunna utvecklas.
Forskningsprojekt om genrepedagogisk undervisning
Tillsammans med forskarkollegor från GU redovisade vi resultat från ULF-projektet Att utveckla flerspråkiga elevers ämneslitteracitet genom genrepedagogisk undervisning. Projektet har pågått under tre år och har genomförts i samverkan med en kommunal grundskola i Göteborg. De forskningsfrågor vi studerat handlar bland annat om hur lärare förstår och iscensätter genrepedagogisk undervisning och hur elevers förmåga att läsa och skriva texter kan utvecklas i samhälls- och naturorienterande ämnen samt i svenska som andraspråk. 
I en av presentationerna lyfte vi den mångfald av genrer som svenska elever behöver behärska redan i årskurs 6. Ett av de ämnen vi intresserat oss för i ULF-projektet är historia, i detta fall med fokus på Östersjöriket. Våra analyser av provfrågor och elevsvar visade att eleverna i den årskurs 6-klass vi studerat förväntas producera svar i olika genrer som återberättelse, biografi och förklaringar som utreder orsak och verkan.
Reaktion på styrdokumenten i historia
En av utgångspunkterna för våra analyser var skrivningarna i historieämnets styrdokument som flera i publiken uppfattade som väldigt avancerade, inte minst att eleverna förväntas ”ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa”.
I en annan presentation illustrerade vi hur elever kan utveckla god skrivkompetens och samtidigt befästa sina kemikunskaper genom att lärare modellerar hur man genomför en laboration och skriver en labbrapport tillsammans med eleverna.
Viktigt med kall och varm feedback
Att delta i en forskningskonferens innebär att man samlar ihop sina tankar och analyser och presenterar dem för kunniga forskare i samma fält. Självklart är det intressant att ta del av vad kollegor nationellt och internationellt arbetar med, men framför allt ger det möjlighet att komma vidare i det egna forskningsarbetet. Dessutom kan man vara säker på att få konstruktiv kritik i form av både varm och kall feedback. Eller ska vi kalla det förbättringsförslag? Kritiska vänner bidrar till att driva utvecklingen framåt. Det gäller forskning, men också om vi vill öka kvaliteten i undervisningen.
Pernilla Andersson Varga & Susanne Staf, lektorer på Center för skolutveckling
