Elin Ericsson, som nyligen disputerade med avhandlingen Experiences of Speaking with Conversational AI in Language Education, är själv utbildad lärare i engelska, franska och spanska och jobbar i Utbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad. Hennes intresse för att undersöka om digitala verktyg kan vara ett stöd för elever muntliga språkutveckling startade i hennes egna erfarenheter som lärare.

– Eleverna tycker ofta att det är en utmaning att prata målspråket i helklass, även i små grupper. Särskilt när eleven är ny i ett språk. Det är svårt som lärare att räcka till, att få igång eleverna att prata, att ge feedback och bedöma dem individuellt i grupper med 25-30 elever, säger hon.

Elever behöver mängdträning

Undervisningstiden i språkämnena räcker heller inte till för att ge den mängdträning som behövs för att eleverna ska få flyt i det muntliga språket och känna sig bekväma att använda det aktivt. Den här bilden bekräftas också i internationell forskning och i de enkäter och intervjuer som Elin Ericsson genomfört med språklärare i samband med den första studien.

– Samtidigt som lärarna tycker att den muntliga språkträningen är mest utmanande så är det också där som digitala verktyg används allra minst. När det gäller skriftliga färdigheter och ordinlärning är det betydligt vanligare med digitala läromedel.

I Elin Ericssons tre forskningsstudier med högstadieelever fick de använda AI-baserade dialogsystem individuellt under 15 minuter per gång, utspritt över tre veckor respektive fyra månader (i den tredje studien). Syftet var att undersöka hur eleverna upplevde träningen med konversationsagenten, socialt, emotionellt, kognitivt och lärandemässigt.

Systemet ger feedback och förslag på övningar

De två system som valdes ut ger möjlighet till någorlunda fritt tal och dialog med konversationsagenten. I det ena systemet var konversationskompisen en riktig, filmad person och alltså mycket verklighetstrogen, men där var innehållet i samtalet mer styrt av systemet. I det andra systemet var konversationsagenten en animerad, människolik karaktär. Där gav systemet dock större frihet för eleven att göra egna formuleringar.

– Syftet med övningen är att få konversationen att flyta, att eleven ska förstå och göra sig förstådd. Eleverna kan välja att få stöd genom att konversationen transkriberas och se förslag på vad de kan svara. Eleverna får också anpassade övningar utifrån vad de behöver öva mer på vad gäller exempelvis ord, grammatik eller att lyssna och förstå. En fördel är att eleverna kan repetera samma dialog tills de är nöjda med resultatet. Lärarna som deltog i studien fick inte ta del av elevernas individuella resultat, eftersom det inte var syftet, säger Elin Ericsson.

Eleverna kände sig trygga

En elev sitter vid en dator och pratar med en konversationsagent.

Bilden är AI-genererad av Microsoft Bing.

Under testperioden skrev eleverna loggbok och svarade också på en enkät med frågor om sin upplevelse. Resultatet visar att de allra flesta tyckte att upplevelsen var positiv.

– De kände sig trygga med konversationsagenten, och uttryckte att det var skönt att slippa prata inför kompisar. De kunde jobba i egen takt och slappna av, och tyckte mestadels att det var lätt och roligt.

Lärarna såg också positiva effekter i undervisningen.

– Alla elever, på olika nivåer, satt faktiskt satt och pratade i en kvart. Det kan vara betydligt mer än eleverna någonsin pratat på en lektion. Det ger också läraren möjlighet att väva in dialogerna i olika undervisningsteman och använda liknande situationer i rollspel mellan elever. Konversations-AI ger eleverna kontakt med målspråket, vilket är särskilt viktigt i moderna språk som många annars inte kommer i kontakt med utanför skolan.

Viktigt att samtalsämnet engagerar

Innehållet i samtalet påverkade elevernas inställning till träningen med AI-verktyget. Om ämnet inte engagerade tappade de snabbare motivationen att fortsätta. Temana för de olika samtalssituationerna var verklighetsnära situationer, till exempel att beställa mat på en restaurang och småprata med ett restaurangbiträde, att planera en resa till en musikfestival eller ett samtal om husdjur.

– En övning var att eleverna skulle köpa en tågbiljett på en tågstation, och då såg vi att engagemanget sjönk. Varför skulle jag köpa en tågbiljett på en station, det gör jag ju i appen i telefonen, kommenterade eleverna. Det kändes inte så realistiskt för alla 13-åringar.

Muntlig språkutveckling är komplex

Muntlig språkutveckling är komplex. Det kräver en kombinatorisk färdighet att formulera nya ljud och följa nya uttalsregler, ordförråd och grammatik. Dessutom ska du anpassa talet till situationen du befinner dig i.

– Du ska sätta samman fraser i en kontext, där en annan person är mottagare. Det innebär att du ska lyssna, ta in och bearbeta information, formulera dig och hålla dialogen vid liv. Då underlättar det att det du pratar om också intresserar dig, att du kan relatera till ämnet och att du kan relatera socialt till den personen.

Lärarens roll är viktig, men förändras från att vara den som leder undervisningen till att bli mer av en facilitator när elever använder AI-baserade lärandeverktyg. Läraren behöver bland annat introducera eleverna till uppgiften och skapa förförståelse för innehållet och systemets funktioner.

Känslor påverkar elevers inställning

Även om de flesta elever upplevde träningen med AI-verktyget positivt, så fanns det också de som blev frustrerade, när konversationsagenten inte förstod utan bad eleven att svara på nytt. Det fanns också stora skillnader i upplevelse mellan olika individer och grupper av elever. Elever som normalt presterar sämre och har lägre betyg var mer nöjda än andra elever. Flickor var också generellt lite mer positiva än pojkar.

– De tendenser som framkom i studierna måste fördjupas i vidare studier innan vi kan dra slutsatser, säger Elin Ericsson.

En intressant iakttagelse var också att elevernas känslor kring den virtuella samtalskompisen påverkar deras bedömning av verktygen. Om eleven inte kunde relatera till samtalskompisen eller inte tyckte att den var tillräckligt människolik, blev omdömet mer negativt. Andra elever uttryckte starkare känslor av samhörighet med samtalskompisen, och var då också generellt mer positiva.

– De kraftiga känslomässiga reaktionerna var något som förvånade mig, och att de sociala upplevelserna varierade så mycket mellan olika elever.

Konversations-AI kan vara stöd och komplement i undervisningen

Sammanfattningsvis pekar forskningsstudien på att AI-baserade konversationsagenter kan vara ett komplement i undervisningen i engelska och moderna språk. I och med att talat språk försvinner så fort det har uttalats, skulle AI-genererad data också kunna vara ett stöd för lärare att följa elevernas lärandeutveckling. Systemen skapar individuella dataanalyser om vad eleven behöver träna mer på för att nå målen som kan användas för lärarens lektionsplanering, både på klassnivå och individnivå.

– Det skulle vara spännande att studera hur lärare kan dra nytta av datan i sin bedömningspraktik. Men frågan är också hur det skulle påverka elevernas upplevelse av att använda verktygen? Där finns mycket forskning kvar att göra.

“Vi ska inte hålla tillbaka färdighetsträningen”

En baksida av att tekniken utvecklas snabbt, och uppdateras emellanåt, är att det ibland uppstår teknikstrul vid användningen, vilket också kan påverka upplevelsen negativt. Eftersom många dialogsystem kräver inloggning och ofta hanterar elevernas personuppgifter, behöver skolan och huvudmannen ha rutiner och kontroll för detta. När elever tränar med AI-baserade verktyg och får individuellt anpassade uppgifter kan det också bli en utmaning för läraren att hålla ihop undervisningen och ha meningsfulla gemensamma genomgångar i klassen, vilket är viktigt att vara förberedd för.

– Samtidigt behövs färdighetsträningen, och det ska inte hållas tillbaka. Det är svårt att lära sig att prata utan att aktivt öva på att prata. AI ger en möjlighet att simulera verklighetsnära situationer för att konversera med en infödd talare på målspråket, men är inte tänkt att ersätta muntlig kommunikation mellan människor. Agenten är en outtröttlig konversationskompis och kan fungera som assistent eller hjälplärare, säger Elin Ericsson.

 

 

Fakta om studierna i avhandlingen

 

Studierna i avhandlingen Experiences of Speaking with Conversational AI in Language Education, Göteborgs universitet (2023), genomfördes i undervisningsgrupper i ämnena engelska och tyska. Totalt deltog 88 elever och 52 lärare.

 

De digitala konversationsagenter som använts i studierna är Immerseme samt Enskill

 

 

Text och porträttfoto: Pernilla Lorentzson Bild på elev och konversationsagent (överst) Bilden är skapad med AI i Microsoft Bing