Det säger Therése Skoog, professor i psykologi och huvudföreläsare på barn- och elevhälsans upptaktsdag den 22 september. Hon forskar främst om ungdomars utveckling och anpassning, men också om förebyggande och främjande insatser. Som expert inom sitt forskningsområde är hon ofta anlitad för uppdrag hos olika myndigheter och föreläser på temat barns och ungdomars utveckling.
Under upptaktsdagens förmiddag kommer Therése Skoog att ge exempel på vad forskning och studier säger om resiliens, ett område där forskningen växer. Under eftermiddagspasset föreläser hon för kuratorer om skolans roll i brottsförebyggande arbete. Som expert hos Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, deltar hon i ett projekt om insatser för ungdomar som begått kriminella handlingar.
– Jag kommer att berätta om vad vi vet om skolans roll i brottsförebyggande arbete och leda samtal om vad skolan själv tycker att den har för roll, säger Therése Skoog.
Ett begrepp – olika definitioner
Temat för upptaktsdagen är självtillit och motståndskraft, resiliens, hos barn och unga. Resiliens innebär att klara sig bra trots att man utsätts för svårigheter i livet. Ordet motståndskraft kan misstolkas som att en individ har motståndskraft mot att uppleva svåra saker. I stället handlar det om hur väl man tar sig igenom svårigheter, akuta händelser eller längre perioder av svårigheter i livet.
– Det handlar inte nödvändigtvis om att individen själv ska kunna hantera motgångar. Det kan lika gärna innebära att få stöttning av andra, att ha ett system runt sig som hjälper, säger Therése Skoog.
Även om begreppet resiliens nu är mera etablerat har olika forskare olika definitioner, men de är alltmer överens om att det här är något som är meningsfullt att prata om.
Inom forskningen finns också olika syn på vad som skapar resiliens hos individen. Beror den på tillgångar som individen själv har, till exempel problemlösningsförmåga, intelligens och social kompetens, eller skapas den av andra resurser som den miljö individen befinner sig i, till exempel skolan?
Relationsbyggande viktigt
Skolan har ett viktigt uppdrag att utveckla barns resiliens eftersom den ska främja lärande, hälsa och utveckling, menar Therése Skoog. Men arbetet på den enskilda skolan behöver utvecklas där, utifrån varje skolas specifika förutsättningar.
– Alla skolor har till exempel inte god tillgång till psykologisk kompetens. Uppdraget försvåras också av att skolan påverkas av många saker utanför skolan, säger hon.
Therése Skoog betonar vikten av relationsbyggande mellan elever, mellan lärare, mellan elever och lärare och inte minst mellan lärare och elevhälsan för att ha hela barnet i fokus.
– Skolpersonal behöver kunna grunderna i hur barn utvecklas. Då blir det mer möjligt att skydda dem från att hamna i psykisk ohälsa. Till exempel behöver vi se till att varje barn har starka relationer och känner att de är en del av ett sammanhang.
Utveckla samarbetet lokalt
Det är också viktigt att utveckla samarbetet på lokal nivå. Forskning visar att lärare och elevhälsa vill samverka och även elevhälsans professioner med varandra, men det är svårt. Therése Skoog menar att rektor behöver leda arbetet, ge tid och förutsättningar och få till ett samarbete där varje kompetens bidrar.
– Att fokusera på resiliens är hoppfullt. Samhället ska göra allt det kan för att barn och ungdomar får ett bra liv.
Lär mer om Barn- och elevhälsans upptaktsdag 22 september (sista anmälningsdag är 14 augusti).
Fakta om Therése Skoog
- Professor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
- Excellent lärare inom högre utbildning
- Forskar främst om ungdomars utveckling och anpassning men även om förebyggande och främjande insatser.
- Projektledare för flera forskningsprojekt om sexuella trakasserier bland skolelever, bland annat PRISE.
- Projektledare för ett pedagogiskt utvecklingsprojekt: ”Hållbara och tillgängliga lärmiljöer” vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
- Medlem i det vetenskapliga rådet för Statens institutionsstyrelse (SiS)
- Har deltagit i ett akademiskt expertråd hos Barnombudsmannen.
- Anlitad expert hos SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) i projekt om insatser för ungdomar som begått kriminella handlingar.
- Författare till preventionsprogrammet Mitt val – Min väg! för ungdomar som är placerade i samhällsvård.
