Emma Leifler är lärarutbildare och forskare vid Göteborgs universitet, med inriktning på inkludering. Under sitt yrkesliv har hon tidigare arbetat både som klasslärare och specialpedagog. De erfarenheterna har givit henne ett brett perspektiv på frågor kring inkludering och på hur skolan kan stötta inte bara elever med NPF, utan alla elever utifrån deras olika behov.
– Som klasslärare med ansvar för stora elevgrupper såg jag ju att man får balansera mellan enskilda individer och hela gruppen. Man får inte förbise de individuella behoven och där är det svårt att hinna navigera. När man hinner navigera och kan vara så flexibel som man behöver i ett klassrum, då blir det betydligt mindre hinder, då fungerar ju inkludering.
Attityder och skolkultur påverkar
Att det går att vara flexibel i den stora gruppen har hon fått många exempel på i rollen som specialpedagog där hon samarbetat med många lärare.
– Lärare är såklart olika, de har olika förmågor och olika förhållningssätt. De lärare som har synsättet att ”det ingår i mitt yrke att ta hand om alla elever” – de klarar också av det. Attityder och förhållningssätt, hur du hanterar besvärliga situationer och barn som kanske inte gör som man har önskat, alla dessa delar spelar roll för elevernas psykosociala miljö.
Även skolkulturen sätter ramar som påverkar både lärare och elever. I en bra skolkultur har lärare lättare att vända sig till specialpedagogen och be om hjälp, med utgångspunkten att ”jag vill göra undervisningen och lärmiljön ännu bättre”. För att skapa en inkluderande skola är alla professioner betydelsefulla, inte minst skolledningen.
– Inkludering ställer krav på att man organiserar på ett annat sätt, till exempel löser schematekniska frågor för att tillgodose även elevers individuella behov i till exempel provsituationer. Skolledningen behöver verkligen förstå att inkludering inte är någonting som löser sig av sig självt eller som är lätt ordnat. Rektor är otroligt viktig i att stötta sina lärare, säger hon.
Stöd i att bygga relationer
Den 22 september föreläser Emma Leifler på Barn- och elevhälsans upptaktsdag, som anordnas av Center för skolutveckling. I sin föreläsning, riktad till specialpedagoger, kommer hon att fokusera på vad den yrkesgruppen kan bidra med, i samverkan med lärarna. Hur specialpedagogen kan handleda lärarkollegor kring förhållningssätt, bemötande och relationsbyggande är en viktig del hon vill lyfta.
– Lärararrollen handlar mycket om att bygga relationer och då behöver man få verktyg för hur man bygger relationer, och kanske just de relationer som inte går så smidigt från början och som kanske börjar i fel ände, säger hon.
Att handleda sina lärarkollegor kring sådana ”mjuka värden” är utmanande, menar hon, vilket även handledning kring det pedagogiska och didaktiska kan vara.
– Det kan upplevas som att vi går in i varandras områden. Och vem har mandat att säga vad?
God undervisning minskar behovet av individuella anpassningar
Hur en differentierad, inkluderande undervisning kan skapas i samverkan mellan lärare och specialpedagog står också i fokus i föreläsningen.
– I media framställs differentierad undervisning som något jättekomplext, vilket det inte är. Om undervisningen är riktigt god i grunden, med inbyggd differentiering, stödstrukturer och stödfunktioner, så behövs färre individuella anpassningar. Det är detta lärare behöver få möjlighet att utveckla och bli stärkta i. Hur gör jag min undervisning tillräckligt god så att den fångar fler elever?
Samtidigt är inkludering inte enkelt, betonar hon. Att möta elever som utmanar kan skapa frustration och få lärare att känna sig otillräckliga.
– Du behöver ha provat många metoder och strategier, och ha mött en variation av elever och ha märkt att vissa strategier fungerar för någon, men inte för någon annan. Bara för att du är en duktig pedagog som kan entusiasmera och är dynamisk, så kan du inte ta för givet att alla elever hänger med i undervisningen. Det handlar mycket om att vara följsam och flexibel i yrket. Men om alla professioner hjälps åt, så blir det mindre jobbigt.
Elever med NPF får verktyg att förstå sig själva
Som forskare arbetar Emma Leifler också med att utveckla stödprogram kring neuropsykiatriska funktionshinder, inom kompetenscentrat Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, vid Karolinska Institutet. Där har man tagit fram ett program för att stötta elever med NPF i skolan, som heter Skolkontakt. I stödet, som är individbaserat, ingår bland annat kognitiv beteendeterapi och verktyg som ökar elevens förståelse av social interaktion och kommunikation. Det innehåller också verktyg som hjälper eleven att förstå sig själv bättre, till exempel sitt eget agerande i olika situationer och miljöer.
Arbetssättet kallas psychoeducation och används i många länder, men har hittills inte varit så vanligt i Sverige.
– Den som har en diagnos får lära sig mer om den och får egna redskap att framför allt förstå sig själv. Man förstår mer om hur man agerar i olika miljöer och situationer i skolan, till exempel, och kan få en tydligare bild av sina behov. Det ger eleven autonomi och en känsla av sammanhang att kunna styra över sin egen vardag. Det är ett sätt att bygga upp resiliens.
Eleven får sätta upp mål för sitt eget välmående, men också akademiska mål kopplade till studiestrategier.
Strategier för lärande är viktigt
– Att elever vet vad de är bra på och vad de behöver träna mer på är en framgångsfaktor i undervisning. Det gäller alla, och är speciellt viktigt för elever som har svårt med exekutiva förmågor och har nedsatt planerings- och organisationsförmåga. Det betyder att vi måste vara ännu mer explicita med hur de kan göra för att exempelvis ta till sig ett innehåll, effektiva studiestrategier för att lära.
– Men det måste finnas tid till det här och förståelse. Och man måste ta det steg för steg, systematiskt.
Hon hoppas att deltagarna på Barn- och elevhälsans upptaktsdag ska känna sig stärkta efter föreläsningen.
– Jag vill att de känner att de har en viktig roll, och att de har fått lite nya verktyg att jobba med ute i sina verksamheter. Hur vi kan minska stress, förbättra studiestrategier eller förbättra bemötandet.
