En bra psykosocial lärmiljö, som stärker barn och ungas hälsa och lärande, skapas genom samarbete mellan alla professioner i förskolan och skolan. Organisationen som ska ”göra jobbet” består dels av individer, dels av team med individer som har olika kompetens. Både teamen och individerna måste få rätt förutsättningar för att organisationen ska lyckas med hälsofrämjande utvecklingsarbete.
– Det är viktigt att börja med de organisatoriska förutsättningarna för medarbetarna, så att de kan må bra och göra ett bra jobb, säger Elin Hoff Brattberg.
På Barn- och elevhälsans upptaktsdag 22 september föreläser hon om att bygga motståndskraft på olika nivåer i organisationen. Här har rektor, men även chefer och skolledare på en övergripande nivå ett betydelsefullt ansvar.
Bygga team med psykologisk trygghet
– Det handlar om att bygga team med psykologisk trygghet som lyckas hantera utmaningar och misslyckanden som uppstår. Och det handlar om att utveckla god kommunikation. På individnivå handlar det om att utveckla en god arbetsmiljö. Ju mer i balans man är desto enklare är det att hantera utmaningar som uppstår.
Forskning visar att självtillit och motståndskraft mot stress och utmaningar är något som påverkar lärande och hälsa. Det finns också kunskap om vilka arbetssätt och stödstrukturer som stärker motståndskraften hos barn och elever. Hur vi kan omsätta dessa kunskaper till att bygga motståndskraft i själva organisationen är dock fortfarande ganska outforskat, enligt Elin Hoff Brattberg.
– En organisation behöver kunna hantera större förändringar som pandemin, men också utmaningar i det dagliga. Samtidigt är en organisation inget utan sina individer, utan sina team.
Samprata om vision, uppdrag och roller
Att det finns en gemensam syn om vision, uppdrag och roller är grunden, menar Elin Hoff Brattberg. Rektor behöver bjuda in till delaktighet och sampratande om visionen, vart ska vi någonstans? Vad är vårt uppdrag, hur tolkar vi det?
– För det är klart att de olika professionerna kan tolka det lite olika.
Samtidigt behöver organisationen stärka det professionella, skapa förutsättningar för medarbetarna att agera professionellt och att samverka mellan professioner.
– Vi ska ju inte jobba sida vid sida utan vi ska faktiskt lära nya saker tillsammans utifrån det här uppdraget. Kanske i synnerhet nu, om elevhälsan ska vara en del utav skolans kvalitetsarbete. Då måste vi också gå ifrån de här traditionella rollerna, där psykologen framför allt gör utredningar och sitter med i svåra samtal. Det behöver man också göra. Men man kanske också behöver lyfta visionen med skolan.
Vad kan du bidra med?
Utgångspunkten ska vara det gemensamma uppdraget, att bygga en hälsofrämjande skola där eleverna mår bra och utvecklas.
– Eleverna ska känna att de får vara olika, att det är en tillgång som berikar. Och att de vuxna faktiskt lyssnar på riktigt. Det är viktigt för att stärka eleverna.
Det gäller att se elevhälsans kraft, och inte betrakta den som något vid sidan om, betonar hon.
– Det är viktigt att samtala med varandra mellan professionerna, för att få syn på varandras kompetens. Då kan professionerna lyfta själva lyfta upp hur de skulle kunna bidra. Som ledare kan du vara en förändringsagent i det, genom att distribuera ledarskapet.
Psykologen kan exempelvis bidra med kunskap inom gruppsykologi i arbetslag som har utmaningar, kring arbetsmiljöfrågor eller kring barn och ungas utveckling.
– En fråga att ställa till alla professioner är: Vad kan du bidra med för en hälsofrämjande skola? Utifrån skolans vision – vad har du med dig i din utbildning, i dina tidigare erfarenheter? Och ta med många olika delar: organisationsperspektiv, kultur, grupperspektiv, arbetssätt. Jag tror att exempelvis socionomer har med sig jättemycket som inte nyttjas fullt ut.
Hälsofrämjande arbete sker i klassrummet
Lärarna på skolan ska också vara kopplade till det gemensamma, hälsofrämjande utvecklingsarbetet eftersom det är i klassrummet som det hälsofrämjande arbetet många gånger sker.
– Lärare är ju den viktigaste spelaren i att möta barnen, men även fritidspedagoger elevassistenter och andra som möter barnen dagligen. Det finns verktyg som andra professioner i elevhälsan har med sig som också skulle kunna användas av dem.
En annan viktig del för att stärka organisationen är att skapa förutsättningar för återhämtning, menar Elin Hoff Brattberg.
Återhämtning viktigt för medarbetarna
– Vi hinner inte återhämta oss tillräckligt mycket efter arbetet, utan behöver se till att det under dagen finns små stunder utav återhämtningsmöjligheter. Det måste inte betyda att man går och lägger sig i ett vilorum utan att man kanske är närvarande i stunden. Att få göra något som inte är lika kognitivt belastande.
Rektors ledarskap är viktigt, visar forskning. Men rektor är också beroende av sin ledare, säger Elin Hoff Brattberg.
– Hur organiserar vi stödet för rektor? Vad tänker huvudmannen om helhetsperspektivet? Vilka nyckeltal följer man upp på ledningsgruppsnivå? Det behövs kunskap om hälsofrämjande skolutveckling också på den nivån.
