– Barnen får mer jämlika förutsättningar att ta till sig naturvetenskapliga fenomen som de har egna erfarenheter av, och vi kan fördjupa lärandet i de konkreta aktiviteterna. De blir mer delaktiga i sitt lärande och får med sig de naturvetenskapliga begreppen, säger Karin Nyberg, lärare i förskoleklass på Långmosseskolan.

Undersökande läsaktivteter om naturvetenskap är ett praktiknära forskningsprojekt i samarbete mellan Göteborgs stad och forskare vid Göteborgs Universitet. Det startade hösten 2020 och pågår under två år. Två förskolor och en grundskola i Angered deltar i arbetet: förskolorna Salviagatan 2 och Kanelgatan 38A och Långmosseskolans F-1.

Lärare osäkra på kemi och fysik

Syftet med projektet är att utveckla en modell för undervisning som fördjupar barns lärande om naturvetenskapligt innehåll. Fokus ligger på fysikaliska fenomen och kemiska processer som barnen möter i sin vardag, som till exempel vattnets olika faser, luft och vind, färger och ljus. Att forskarna Jonna Larsson, Pia Williams, Anna Backman och Agneta Pihl valt detta fokus är ingen slump. Undersökningar visar att många pedagoger känner sig osäkra och tycker att det är svårt att få in läroplansmålen inom kemi och fysik på ett bra sätt. De känner sig mer bekväma att undervisa om djur och natur, som också traditionellt har dominerat undervisningen i förskolan och grundskolans i lägre åldrar.

– När man jobbar med fysikaliska fenomen blir det ofta mer som ”happenings” och experiment som inte är kopplade till barnens vardagsupplevelser av naturvetenskapliga fenomen. Att arbeta med undersökande boksamtal är ett sätt att lyfta fram förskoledidaktiken, ett holistiskt tänk där vi väver samman olika innehåll, säger Anna Backman, lektor vid Center för skolutveckling och en av forskarna i projektet ULAN.

Planerar läsning och filmar

Modellen innebär att pedagogerna först planerar ett lästillfälle och boksamtal kring en barnbok som berör olika kemiska och fysikaliska processer. De läser boken själva och väljer ut ett eller flera lärandemål att fokusera på, i samspel med barnen. I boksamtalet försöker de sedan rikta barnens uppmärksamhet mot det naturvetenskapliga innehållet i texten och bilderna, och samtidigt fånga barnens tankar och frågor. Samtalet, som sker i en liten grupp med fyra-fem barn, filmas som dokumentation.

Tillsammans med forskarna analyserar pedagogerna filmen, för att få syn på sin egen undervisning och barnens reaktioner, frågor och reflektioner. Vad fångar deras nyfikenhet, vilka kunskaper verkar de redan ha de med sig? Vilka ord och begrepp använder de? I nästa steg planerar de konkreta undersökande aktiviteter med barnen och förbereder ”produktiva frågor”. En produktiv fråga ska inte kunna besvaras med ja eller nej, utan den ska inspirera barnen att själva undersöka hur olika fenomen fungerar. Som till exempel ”Hur känns snö?”, ”Vad händer om vi tar in snön? Eller ”Vad händer med färgerna i rummet om vi släcker lampan?” Under aktiviteterna filmar man igen för att få se om barnens förståelse utvecklas och om de använder fler naturvetenskapliga begrepp.

Fokuserar på förståelse och begrepp

Vårterminen 2021 läste pedagogerna bilderboken Memmo och Mysen väntar på vintern. I berättelsen gestaltas hur världen förändras när det blir vinter och kallt. Gräset och träden täcks av ett vitt frosttäcke. Snöflingor faller från himlen och lägger sig på marken. Memmo och Mysens andedräkter blir till vita moln i den kyliga luften. På ett uppslag längre fram har våren kommit, och gräset börjar titta fram som stora, gröna fläckar i snötäcket.

Förskolläraren Tanja, som undervisar 1-3-åringar på förskolan Salviagatan 2, fick ägna mycket tid åt läsningen, berättar hon.

– Målet var att barnen skulle lära sig olika ord som snö, frost, is, ånga. Men det var lite svårt att fånga deras uppmärksamhet kring det i början. De fångades av andra saker i böckerna och sådant som händer runt omkring. Som att Memmo hade en mössa på sig, och att det fanns en svart katt. Så det tog många läsningar innan vi kom dit. Vi läste massor av gånger och jag repeterade begreppen.

Känna och smaka

Tursamt nog blev det några kyliga dagar med vinterväder och Tanja tog tillvara möjligheten att låta barnen utforska snö och frost utomhus. De jämförde frosten och snön i boken med frosten och snön ute på förskolans gård. Tanja blåste ut luft och visade att den förvandlades till vit rök, ånga. Barnen fick själva prova att göra samma sak och säga ordet ånga.

– När det snöade provade vi att fånga snö på tungan, som Memmo och Mysen gör i boken. Jag fyllde en låda med snö som vi sedan hade i frysen. Vi undersökte snön, de fick krama den och se att den smälte. Vi lade den på folie och eldade med ett värmeljus underifrån. Och då såg de ju att den smälte och blev vatten.

– Allt eftersom blev intresset större hos barnen, när de kunde känna, ta och smaka på snön. Och efter experimentet när de såg att snö smälter av värme, var det lättare att koppla till boken.

“Hur kan vi göra is?”

Bild på Karin Nyberg

Karin Nyberg, lärare i förskoleklass på Långmosseskolan.

Karin Nyberg, som arbetade med samma tema i sin förskoleklass, uppmärksammade eleverna på det naturvetenskapliga innehållet genom att ställa frågor om vad som behövs för att det ska bli snö och frost.

– Jag frågade eleverna: Har vi någon frost här? Nej, det fanns ingen frost ute. Hur kommer det sig? Vi pratade om att frost smälter när det är varmt. Men kan det finnas frost någonstans?, sa jag. Då pekade de på frysen och gick dit och visade. Det var häftigt! När jag frågade hur man skulle kunna göra is så kom de på det själva. Man blir förvånad över vad de faktiskt kan.

Både Karin och Tanja tycker att de utvecklat sin undervisning genom projektet. Och de ser effekter i barnens lärande.

– Jag märker verkligen att det är positivt för barnens språkutveckling att man jobbar så mycket med bilderböckerna och upprepar orden. För då lär de sig. När vi filmade andra gången såg vi att de sa elva-tolv ord som de inte hade sagt tidigare. Till exempel kallt, varmt, snö, is, vante, ånga, glad, ledsen, säger Tanja.

Stärker relationen till barnen

Hon upplever också att arbetssättet stärkt hennes relation till barnen.

– Jag tror att relationen utvecklas när vi får tid tillsammans och man kan jobba kontinuerligt i samma fråga i mindre grupper med fyra-fem barn. Det blir en trygg anknytning och de känner ett stort förtroende för mig som förskollärare.

Att barnen själva får utforska olika naturvetenskapliga fenomen gör att lärandet kommer in i ett meningsfullt sammanhang. Då blir det också enklare att fånga tillfällen i vardagen som kan kopplas till kemiska processer och fysikaliska fenomen, menar Karin Nyberg.

– Du får med barnen på ett annat sätt. Du får ta del av deras tankar och nyfikenhet och får med dig frågor att forska på tillsammans. Vi skapar erfarenheter av naturvetenskap tillsammans med barnen, som vi kan fördjupa och bygga på till ett ämnesspråk. Nya ord och begrepp som är kopplade till ett sammanhang de har runt omkring sig.

Lägger grunden till fortsatt lärande

Projektet har givit henne bekräftelse på att undervisning om naturvetenskap i förskola och förskoleklass verkligen kan göra skillnad.

– Vi lägger faktiskt grunden för barnens fortsatta lärande – och det är en mäktig känsla att få vara med och göra det, säger Karin Nyberg.

Efter att ha deltagit i projektet ett drygt halvår ser hon och Tanja stora möjligheter att fortsätta utveckla arbetssättet. En utmaning är dock att välja ett fenomen som är relevant utifrån läroplanens mål och samtidigt går att utforska genom barns egna erfarenheter. I projektet har de fått med sig många didaktiska idéer och förslag på experiment.

Produktiva frågor viktigt

– Man ska låta det ta tid och lära sig tillsammans. Med de små barnen är det svårt att bara läsa, och det fungerar inte att läsa hela boken. Det är bättre att välja några uppslag och bilder och sedan blanda de konkreta aktiviteterna med läsningen.

De produktiva frågorna är ett viktigt verktyg, säger Karin Nyberg.

– Det är fantastiskt när eleverna får syn på sin egen kunskap – genom att jag ställer rätt frågor. Metoden gör att de kan visa de förkunskaper eller erfarenheter de har med sig, säger hon.

Läs intervju med forskarna Anna Backman och Agnetha Pihl om projektet och hur resultatet ska spridas till fler förskolor i Göteborg.

Se en längre filmad intervju med förskolläraren Tanja nedan. 


Tips på fler filmer om undersökande boksamtal i naturvetenskap:

Undersökande boksamtal om ljus och skugga (Karin Nyberg och elever på Långmosseskolan medverkar), film från Skolverkets Lärportal

Boksamtal om naturvetenskap , film från Skolverkets Lärportal

Text: Pernilla Lorentzson Film och foto: Maria Eriksson