Det som lockar är att få medel på 1 miljon kronor för att genomföra ett forskningsprojekt i samverkan. För att lärare och rektorer ska kunna söka ULF-pengar tillsammans med forskare krävs att deras huvudman har ingått ett lokalt ULF-avtal. Göteborgs stad har tillsammans med övriga 12 kommuner i Göteborgsregionen skrivit ett lokalt ULF-avtal med Göteborgs universitet.
Ska stärka kvaliteten i utbildningen
Den nationella satsningen på ULF-avtal innebär att staten tillför pengar och resurser för att öka den praktiknära forskningen i skolor och förskolor med målet att stärka kvaliteten i utbildningen. Efter en försöksperiod 2017-2021 har regeringen beslutat att ULF-satsningen ska permanentas, efter en övergångsperiod under 2022-2024.
I Göteborgs Stad har sju praktiknära ULF-projekt genomförts i grundskolor och förskolor sedan starten 2017. Projekten har haft stor spännvidd. Bland annat har de undersökt hur genrepedagogik kan utveckla flerspråkiga elevers ämneslitteracitet, hur digitala läromedel med AI kan användas för att förbättra matematikundervisningen och hur förskolebarn kan inspireras att utforska naturvetenskap med hjälp av bilderböcker.
Göteborgs förvaltningar samarbetar
Göteborgs Stad har också organiserat en egen vetenskaplig arena med vetenskaplig ledare, där samtliga förvaltningar inom utbildningsområdet samarbetar för att utveckla utbildningen och undervisningen på vetenskaplig grund. Syftet är att stärka det vetenskapliga stödet till skolor och förskolor, och främja praktiknära forskning. Samarbetet mellan förvaltningarna gör det också möjligt för Göteborgs Stad att vara en stark och aktiv part i samverkan med universitet och högskolor, inte enbart i ULF-forskningssammanhang.
Många röster för en fortsatt satsning på praktiknära samverkansforskning
Under 2024 är en ny innovations- och forskningsproposition på gång från regeringen, där ULF-forskning blir en del. I arbetet med propositionen har många olika aktörer fått möjlighet att lämna synpunkter. Elisabeth Nihlfors, professor vid Uppsala universitet och en drivande kraft i ULF-avtalets tillkomst, har läst de närmare 300 inspel eller synpunkter som kommit in till regeringen med ”ULF-glasögon”. Här kommer en kortare sammanfattning av vad hon noterat kan ha betydelse för samverkan kring praktiknära forskning i förskolor och skolor i framtiden.
• Sveriges kommuner och regioner, SKR, betonar betydelsen av ett nytt avtal då det innebär att lärosäten och skolhuvudmän gemensamt ansvarar för att genomföra praktiknära forskning i samverkan, vilket skapar ömsesidigt mervärde för bådas uppdrag genom att ny kunskap genereras, sprids och tillgängliggörs.
• SACO lyfter fram betydelsen av att skolans yrkesgrupper ska kunna ta initiativ till forskning. Sveriges Lärare betonar vikten av att ULF resulterar i frågeställningar som är relevanta för området. Därför behöver det utvecklas en infrastruktur som gör att professionens frågeställningar lyfts. Sveriges Lärare förordar att även forskarutbildning måste ingå i huvudmännens nya ansvar för fortbildning.
• Göteborgs universitet, GU, skriver om goda resultat efter de fem åren av försöksverksamhet (Prop 2020/21:60), och lyfter fram att ULF skapar gränsöverskridande miljöer. Nationellt är ULF-verksamheten stor och här deltar samtliga lärosäten som har lärarutbildningar och drygt 200 skolhuvudmän i verksamheten.
• En extern utvärdering av ULF-verksamheten har visat att satsningen fått brett fäste och att många deltagande parter ser att den har ett stort värde.
• Stora forskningsfinansiärer poängterar samhällsnyttan med forskning och att praktiknära och verksamhetsnära forskning är viktig. Vetenskapsrådet skriver bland annat att forskarutbildade personer behöver vara aktiva utanför akademin för att möta behoven av kompetens och kvalificerad arbetskraft i samhället. En annan forskningsfinansiär, Formas, poängterar vikten av att tillämpa och sprida forskningsbaserad kunskap, mot bakgrunden att våra samhällsutmaningar är så komplexa. Finansiären Forte tar upp behovet av stärkta strukturer och förutsättningar för verksamhetsnära forskning.
Ökad mångfald gör utbildningsuppdraget mer komplext
Hela ULF-satsningen och den pågående utlysningen av pengar för praktiknära skolforskning i göteborgsregionen speglar samhällsförändringar som skett under de senaste decennierna. Kraven på ett vetenskapligt förhållningssätt har ökat i många verksamheter. I skolan och förskolan har den ökade mångfalden inneburit att en likvärdig utbildning och undervisning blivit ett mer komplext uppdrag. Sedan 2010 säger också skollagen att all utbildning, inom samtliga skolformer, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet med satsningen på samverkan mellan skolan och forskningen är att bygga ett hållbart och inkluderande kunskapssamhälle, som stärker förutsättningarna att kunna hantera stora och komplexa samhällsutmaningar.
ULF-utlysningen och Göteborgs vetenskapliga arena är exempel på strukturer som kan skapa nytta för hela samhället. Ur ett skolhuvudmannaperspektiv har ULF-forskning i samverkan mellan förskolor, skolor och akademi potential att höja kvalitén i verksamheten och komma till nytta i undervisning, och därmed för barn och elever.
Läs rapporten av Elisabeth Nihlfors
Läs mer
Om ULF-avtalet i Göteborgsregionen
Artiklar:
Artikel om erfarenheter och lärdomar från praktiknära forskning i samverkan i Göteborgsregionen. I artikeln intervjuas Annika Hellström, kvalitetschef i grundskoleförvaltningen, Malin Johansson, ULF-samordnare inom GR samt Cecilia Ferm Almqvist, vetenskaplig ledare för CULF på GU. Läs artikeln
Intervjuer med rektorer som deltagit i praktiknära ULF-forskning:
“Rektor måste vara aktiv i praktiknära forskningsprojekt” (Eva Andersson Berglund, biträdande rektor på Bergsjöskolan)
“Forskning ska ingå i pedagogernas planerade undervisning” (Angelica Stäring, rektor i förskola i Kungsbacka kommun)
