Forskningsprojekt hjälpte förskolan ta vara på språklig mångfald

Eriksbo Västergärde 12 var en av tre förskolor som under en spridningskonferens i september visade sitt utvecklingsarbete i ett praktiknära forskningsprojekt, så kallat ULF-projekt. Projektet har haft transspråkande som bas med målet att ta vara på både barnens och föräldrarnas erfarenheter och flerspråkiga kompetenser.

– Vi har arbetat länge med att utveckla verksamheten inom det här området och samlat kompetenser och erfarenheter. I projektet kunde vi jobba mera strukturerat, säger Marie Myntti, barnskötare. Hon och förskolläraren Sofia Suvajac var utsedda nyckelpersoner, bland annat med uppgiften att se till att verksamheten kunde fokusera på för projektet relevanta frågor i interaktionen med barnen.

Språk och identitet

I lokalerna syns tydligt förskolepersonalens medvetna arbete med språk och identitet. I en skrivhörna finns olika språks alfabet, papper, pennor och möjlighet att sätta sig ner och vara kreativ en stund. I ett annat hörn har förskolan skapat en food truck som serverar mat från olika kulturer. Ett treårigt projekt med Konsthallen har vävts in i ULF-projektet och barnen har också fått prata om vad färgerna och olika familjekonstellationer heter på sina respektive språk.

Ett tiotal olika förstaspråk talas bland barnen i förskolan och flera i personalen är flerspråkiga.

– Vi var öppna för hur barnen språkade med varandra. Ibland förstod vi inte och då fick vi googla, säger Marie Myntti.

– Barnen började också prata om språk med varandra. Då blev det ännu mera samtal och ännu fler begrepp, säger Sofia Suvajac.

I leken kunde de se att många av barnen använde sitt förstaspråk. Ibland växlade de språk när någon ny kom in i leken. Arbetslaget trodde att satsningen på språk skulle leda till mera lek i förskolans olika språkgrupper men det blev tvärtom – barnen lekte mera blandat.

Vinster för alla inblandade

Klimatet i gruppen blev tryggare när de insåg att det är okej att inte kunna alla ord.

– När barnen sett att vi är intresserade av vad de har att bidra med har det öppnat upp för andra diskussioner. De började prata mera med varandra. Det gav dem positiv feedback och de blev mer självsäkra i sitt tal. De hittade likheter mellan sig själv och de andra, berättar Marie Myntti.

De flerspråkiga medarbetarna har fått en annan status i förskolans utvecklingsarbete, där alla deras språk tas tillvara mer än tidigare.

– Förut användes deras kompetens främst som tolkar. Nu tar de en större plats i undervisningen och det är positivt, säger Marie.

Föräldrarna involverades tidigt. Förskolan hade haft svårt att nå föräldrarna via Unikum och ville prova andra sätt. I ett projekt om stenar fick barnen i uppgift att fråga sina föräldrar: Vad heter sten på ditt språk? Det var uppskattat och engagerade ofta fler och fler medlemmar i familjen.

Forskaren observatör och bollplank

Under projektets gång har de fått mycket stöd av universitetet och Center för skolutveckling, både information om vad ett ULF-projekt innebär och hjälp att analysera sitt utvecklingsarbete.

Tillsammans med Annika Åkerblom, universitetslektor och huvudprojektledare, har personalen fått reflektera över sitt arbetssätt. Hon har också regelbundet besökt verksamheten och observerat personalens interaktion med barnen.

– Många tyckte först att det var läskigt och undrade om de skulle bli granskade. Men de har också förstått att det har varit viktigt för forskningsprojektet och verksamhetens utveckling. Det är viktigt att forskaren är nära oss och får lyssna på våra samtal med barnen, men också vara vårt bollplank, säger Marie Myntti.

Ann-Marie Eckermark, rektor i förskolan.

Hon säger också att rektorn behöver tycka att det arbetslaget gör är viktigt.

– Min roll är att möjliggöra och heja på. Om personalen kommer och säger: Vi måste få mera tid, då behöver jag ge dem det. Att delta i ett ULF-projekt kräver mycket engagemang men ger också mycket tillbaka, säger Ann-Marie Eckermark.

Utveckla samarbetet med föräldrar

Nu berättar förskolan om vad deras utvecklingsarbete har lett till och utbyter erfarenheter med andra förskolor och skolor. De planerar också hur de ska fortsätta utveckla verksamheten, bland annat hur de kan förbättra samarbetet med vårdnadshavarna. Barnen har fått med sig något som de kan ha nytta av under hela sin skoltid, menar förskolan, något som är både en demokrati- och samhällsvinst.

– Vi lyfter medvetet in olika kulturer och språk i det dagliga arbetet och det ska vi fortsätta med, säger Marie Myntti.

Läs också: Transspråkande – ett förhållningssätt som fungerar