Pirjo Lahdenperä är professor emerita i pedagogik med inriktning mot ledning och styrning vid Mälardalens universitet, lärarutbildare och forskare. Hon har bland annat skrivit boken Den interkulturella förskolan och har de senaste åren riktat in sig på ledarskap i mångkulturella miljöer, interkulturell skolutveckling och ledarskap samt hur en verksamhet i en mångfaldsmiljö kan utvecklas.
– I takt med att samhället har förändrats har modellerna avlöst varandra. Men nu visar forskning att transspråkande, att se alla förskolebarns språk som en resurs, är ett förhållningssätt som fungerar, säger hon.
På en spridningskonferens om praktiknära forskning i september var Pirjo Lahdenperä en av föreläsarna. Där gav hon råd till förskolans personal om hur verksamheten kan utvecklas interkulturellt. Att planera och rekrytera utifrån mångfaldsperspektiv och skapa arenor för möten och samverkan var två betydelsefulla tips specifikt till rektorerna.
Samsyn behövs
På konferensen deltog också några av Göteborgs Stads förskolor i Hjällbo, Älvstranden och Eriksbo, som har genomfört ett praktiknära forskningsprojekt med målet att ta vara på både barnens och föräldrarnas erfarenheter och flerspråkiga kompetenser. Sådana projekt är viktiga för att utveckla undervisningen, menar Pirjo Lahdenperä.
– Jag har jobbat med de här frågorna i 50 år och blir stolt när jag ser projektets resultat. För att det ska hända något i verksamheten behöver kommunen, akademin och praktiken ha en samsyn och jobba tillsammans. I ULF-projektet har förskolan fått möjlighet att reflektera och utveckla sin praktik, säger Pirjo Lahdenperä.
Hon anser att förskolor i Sverige har väldigt höga mål som behöver brytas ner.
– Om målen inte är realistiska ser det ut som att man har misslyckats. Det är viktigt att lyfta fram sådant som är bra istället för det som är dåligt, till exempel: Barnen i den här förskolan kan fjorton olika språk. Vi vet ju att mångkulturella förskolor kan mer än andra inom vissa områden.
Kommunicera mera
För att kunna arbeta med interkulturalitet och rasism måsta man först jobba med sig själv och sin etnocentrism, menar hon, eftersom vi betraktar världen utifrån vår egen etniska tillhörighet. Först då kan vi förstå hur vi kan hantera frågorna i verksamheten.
– När vårt samhälle utsätts för hot så ökar nationalismen. Det finns ett vi- och dom-tänk, vi kategoriserar människor vi möter och har olika sätt att se saker. Det skapar diskriminering. För att motverka detta behöver vi kommunicera och införa ett interkulturellt förhållningssätt, menar Pirjo Lahdenperä.
Hon talar om de dilemman som kan uppstå när en förskola tar emot barn från hela världen. Med dilemman menar hon situationer där det finns två olika sätt att se och göra som båda anses vara rätt.
– Det är viktigt att tänka sig in i föräldrarnas situation. Två betydelsefulla tips till rektorerna är I Sverige har vi en tydlig bild av hur föräldrar är och ska vara och det behöver vi problematisera. Det är svårt att uppfostra barn i ett samhälle med en annan kultur än den man själv tillhör.
Öka föräldrarnas delaktighet
Just att öka föräldrarnas delaktighet och förbättra relationen var en framgångsfaktor i ULF-projektet om flerspråkighet som resurs i förskolan som visades upp på konferensen.
– Vi behöver lägga kraft på att begripliggöra för föräldrarna varför vi gör på ett visst sätt i förskolan. Det är också okej för personalen att fråga föräldrarna om saker som man är nyfiken på. Vi behöver lära oss lyssna och träna på att kommunicera även om vi är osäkra på om den vi pratar med förstår.
Där kan flerspråkiga medarbetare vara en god hjälp, och på förskolorna som ingår i ULF-projektet har de fått en annan status eftersom alla deras språk tas tillvara.
– Personalen är en interkulturell resurs. Som exempel hade modersmålslärare i Stockholm förr två undervisningstimmar i sitt schema för att kunna bistå i samtal med föräldrar. De timmarna har tyvärr tagits bort, berättar Pirjo Lahdenperä.
Pirjo Lahdenperä undervisar på förskollärarutbildningen vid Mälardalens universitet. Hon understryker att det finns många kunniga och intresserade studenter med utländsk bakgrund som behövs med sina flerspråkiga resurser i verksamheten. Hon tycker också att det är viktigt att studenterna får möjlighet att diskutera och reflektera över flerspråkighet i förskolan.
Ger råd om antirasistiskt arbete
Nyligen har hon slutfört ett kapitel i en kommande bok om antirasism. Där ger hon råd till rektorer om antirasistiskt arbete i förskolan och skolan.
– I Sverige har vi idag uppfattningen att vi inte är rasistiska. Vi har en positiv syn på oss själva. Som ett exempel togs kategorin ras bort från flera myndigheters kategorisering under 2011. Rasism finns inte beskrivet i styrdokumenten och därför är det inget vi anser att vi behöver jobba med. Men vi har ett rasistiskt kulturarv som påverkar hur vi ser på olika folkgrupper. Studier visar att det är tydligt att det finns en rangordning. Och diskriminering kostar otroligt mycket för samhället, säger hon.
Pirjo Lahdenperä betonar återigen vikten av att prata om det svåra och berättar om ett besök i en skola i Boston där de varje månad bjuder in till dialog om rasism och diskriminering.
– Både elever och lärare kan komma till mötet för att berätta om sina egna upplevelser. Mig veterligt har vi inte någon skola i Sverige som erbjuder sådana dialoger. Är man diskriminerad finns det inte många ställen att ta upp det på. När jag föreläser på olika skolor kan elever komma fram till mig efteråt och säga: De är jätterasistiska här.
Allt ansvar ligger förstås inte på rektorn, påpekar Pirjo Lahdenperä, men rektorn ska leda och initiera arbetet och därför samlar hon ett antal råd till rektorerna i sitt kapitel.
– Vi hoppas att det ska ge fler styrka att ta tag i frågan, säger hon.
Läs också: Forskningsprojekt hjälpte förskolan ta vara på språklig mångfald
