Bergsjöskolan F-6 hade redan före ULF-projektet ett pågående arbete med stöd av Skolverket och hade fått medel för att utveckla undervisningen för nyanlända och flerspråkiga elever.
– Vi såg att translanguaging som verktyg passar för alla elever som har flera språk. Syftet med ett ULF-forskningsprojekt var att få kunskap om hur den vetenskapliga grunden kunde omsättas i en medvetenhet och metoder på skolan, säger Eva Andersson Berglund.
Translanguaging innebär att läraren på ett medvetet sätt dra nytta av elevers flerspråkighet i undervisningen. Om eleverna får möjlighet att använda alla sina språkliga resurser i undervisningen gynnar det kunskapsutvecklingen i alla ämnen.
För skolan var det viktigt att projektet inte skulle bli en studie av skolans arbete, där en forskare kom och tittade på vad lärarna gör i undervisningen.
Alla skolans lärare deltar
– Vi valde en interventionsforskning utifrån antagandet att translanguaging är beforskat och ville undersöka hur vi får till undervisningsutveckling utifrån det. Det handlade om att hitta former och processer som stödjer undervisningsutveckling för lärarna. Vi valde att involvera alla lärare, ämneslärare och lärare i förskoleklass och fritidshem – och det är jag väldigt nöjd med.
Genom det upplägget integrerades projektet mer naturligt i skolans ordinarie vardagsarbete.
– En del lärare tyckte nog det var tungt ibland – men i slutänden tyckte de ändå att det gav mycket. Sedan tidigare har vi också en organisation för spridning av kunskaper och erfarenheter om undervisning på skolan.
Varvar teori med att pröva nytt i undervisningen
Under projektet varvade lärarna teoretisk fortbildning med uppgifter där de hade i uppdrag att pröva något nytt i undervisningen, utifrån den teoretiska grunden.
– De fick dokumentera i loggböcker vad de gjorde och tänkte, sedan träffades lärarna och berättade för varandra och fick reflektera kring vad de skulle kunna göra annorlunda om de skulle göra samma uppgift en gång till. Det var positivt för att det fick ihop lärarnas tänkande.
Rektor driver processerna
Som rektor är det viktigt att ta en aktiv roll i samverkan mellan skolan och universitet, menar hon.
– Skolledaren behöver driva processerna mellan skolan och forskarna. Även i samarbetet med Skolverket i Samverkan för bästa skola behöver man se sin roll i att träffa processledaren också, utöver sina lärare. Skolledaren måste vara med och stötta i de informella samtalen, säger hon.
Just nu håller några av lärarna och Eva Andersson Berglund på att skriva kapiteltexter till en bok, en Lärpocket. Boken ska innehålla både en teoridel om translanguaging, som skrivs av forskarna Catarina Schmidt och Lisa Molin, lektor på Center för skolutveckling, och undervisningsnära exempel där lärarna delar kunskap och erfarenhet om hur teorin kan omsättas till praktisk undervisning. Ett kapitel kommer också att handla om rektors roll.
Ger fokus på undervisningen
Det praktiknära forskningsprojektet har bidragit till att lärarna på Bergsjöskolan har utvecklat sin undervisning, säger Eva Andersson Berglund. Det skapade också ett fokus på undervisning som var värdefullt. Lärarna har fått teoretisk påfyllnad och möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter på skolans egna spridningskonferenser, i utbyten med andra skolor och även på en större konferens på Göteborgs universitet. Där deltog representanter från stadens utbildningsförvaltningar, forskare och lärarutbildare.
– Det är annars lätt att andra frågor än undervisning tar mycket plats i skolans vardag, till exempel organisationsförändringar eller ekonomiska bekymmer. Samtalen om pedagogik måste finnas hela tiden – för det är det som gör att vi orkar jobba vidare.
Läs mer
Artikel om ULF-forskning i samverkan mellan Göteborgs Stad, GR och Göteborgs universitet:
Framåt för praktiknära forskning i förskola och skola
Intervju med förskolerektor Angelica Stäring i Kungsbacka kommun:
“Forskningen ska ingå i pedagogernas planerade undervisning”
