Det första ULF-projektet kom till efter att några av Angelica Stärings pedagoger lyft ett behov av att utveckla undervisningen i teknik.
– De uttryckte att de inte kände sig trygga i att undervisa om teknik, och speciellt om tekniska begrepp. I lärarutbildningen får de inte med sig så mycket ämnesdidaktik i naturvetenskap och teknik.
Pedagogerna fick utmana sig själva
Angelica Stäring, rektor i förskola
Förskolan kontaktade en av förvaltningens lektorer, som har ett särskilt uppdrag att stötta utvecklingen av undervisning på vetenskaplig grund. Tillsammans med lektorn Helena Sagar formulerade pedagogerna frågor de skulle vilja utforska. Vad kan teknik vara i förskolan – och hur kan man undervisa små barn i teknik? Med lektorns hjälp fick förskolan kontakt med en forskare på GU, vilket resulterade i en gemensam forskningsansökan.
– Ganska kort tid in i projektet upptäckte de hur mycket man kan göra med små barn inom området teknik, exempelvis att man kan använda tekniska begrepp även med de yngre barnen. De fick utmana sig själva i att använda komplexa och svåruttalade ord i undervisningen och se att det gynnar barnens språkutveckling, säger hon.
Spred sina kunskaper till andra förskolor
Pedagogerna fick också möjlighet att sprida sina erfarenheter och kunskaper vidare till två andra förskolor i området, som Angelica Stäring ansvarade för.
En bit in i projektet bytte hon jobb till en annan förskola som redan hade ULF-projekt igång inom samma forskningsstudie om teknikundervisning. Där var det pedagogerna själva som hade initierat sin medverkan.
– På båda förskolorna har pedagogerna känt sig väldigt bekräftade i samtalen med universitetets forskare. De har fått möjlighet att ställa frågor som vi inte är vana vid. Särskilt uppskattat har det varit av pedagoger som utbildat sig för länge sedan – det blir en push att få prata om friktion i hjulaxeln med tvååringar som ska ta reda på varför ett hjul rullar.
Kommunens lektorer ordnar mötesplatser
I Kungsbacka finns sedan flera år tillbaka en organisation kring vetenskapligt stöd för skolutveckling. Bland annat driver lektorerna ett öppet mötesforum dit förstelärare och mellanledare bjuds in regelbundet, för att ta del av forskning och praktiknära utvecklingsprojekt. Även på ett sådant möte har förskolans pedagoger presenterat sitt arbete och delat med sig av sina erfarenheter.
– Det är viktigt med positiv respons från andra. Mina pedagoger har dessutom fått hålla en presentation för lärarstudenter på universitetet. De fick mycket positiv feedback och var jättestolta och glada!, säger Angelica Stäring.
Att delta i ett praktiknära forskningsprojekt innebär att förskolans personal får lägga ner tid och arbete. Emellanåt har det varit svårt att frigöra tid för att ha uppföljningsmöten med forskare och hålla föreläsningar.
Ger mycket tillbaka till verksamheten
– Det ska inte upplevas som merjobb för pedagogerna. Det är viktigt att jag som chef är tydlig med att arbetet de gör ska följa pedagogernas systematiska kvalitetsarbete och ingå i deras planerade undervisning.
Praktiknära forskningsprojekt ger mycket tillbaka till verksamheten, tycker hon.
– Jag och mina pedagoger försöker hela tiden att organisera för att de ska få så mycket tid som möjligt till reflektion, både över sin undervisning och kring forskning. Jag tror definitivt att det resulterar i högre kvalitet i förskolan, säger Angelica Stäring.
Läs mer
Artikel om ULF-forskning i samverkan mellan Göteborgs Stad, GR och Göteborgs universitet:
Framåt för praktiknära forskning i förskola och skola
Intervju med Eva Andersson Berglund, biträdande rektor på Bergsjöskolan i Göteborgs Stad:
“Rektor måste vara aktiv i praktiknära forskningsprojekt”
