Begreppet transspråkande är den teoretiska basen i det praktiknära forskningsprojektet som Annika Åkerblom och Annika Hellberg, Laura Ruz Haglöf och Karin Olsson på Center för skolutveckling sökt och fått ULF-medel till. Målet med projektet är att utforma förskolans undervisning utifrån flerspråkiga kompetenser hos barn, vårdnadshavare och pedagoger.
– Transspråkande är ett demokratiskt sätt att se på språk. Alla språk ska få plats och utrymme. Ju fler språk, desto bättre. Det har också en social dimension. Med perspektivet transspråkande bekräftar man de kompetenser som finns hos barnet, säger Annika Åkerblom och tillägger att det inte finns någon motsättning mellan transspråkande och att barnen lär sig svenska.
Monolingvistisk norm i förskolan
Utmaningen med språkutvecklande arbete i förskolan är att förskolan är organiserad utifrån en monolingvistisk norm, ofta undermedveten, där det finns en rädsla att andra språk hotar inlärningen av svenska. Dessutom har barn olika förutsättningar i olika delar av staden. Från 2016 till 2019 arbetade Annika Åkerblom i ett aktionsforskningsprojekt på en förskola i Malmö, där barnen hade annat modersmål än svenska. Ambitionen var att involvera alla i och kring förskolan: Chefer, verksamma, barn och föräldrar.
Före projektet på förskolan i Malmö fanns ett starkt fokus på att barnen skulle lära sig svenska. Det gjorde att barnens andra språkliga resurser inte blev synliga. Under projektets gång kunde Annika Åkerblom se problem med hur verksamheten var strukturerad men också hur personalen skapade nya relationer med barnen när de släppte strukturen, hur de under projektets gång fick syn på barnens behov och också frågade vad barnen ville. Med ett transspråkande förhållningssätt får barnen möjlighet att ta plats och ge uttryck för alla sina språkliga resurser.
– Personalen började se barnen på ett annat sätt, började tänka annorlunda. Vi behöver synliggöra de språkliga normerna och vad som ligger bakom hur en verksamhet struktureras, säger hon.
Språkprojektet öppnade möjligheter
Lektorerna och utvecklingsledarna på Center för skolutveckling hörde talas om Annika Åkerbloms forskning i Malmö och tog kontakt. Tillsammans formade de kursen Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan, som finansieras av Skolverket, och i höst erbjuds den för personal i Göteborgs Stads förskolor för tredje gången. Bland deltagarna finns förskollärare, arbetslag och rektorer. Förutom Annika Åkerblom själv föreläser flera forskare, till exempel Gudrun Svensson och Boglárka Straszer.
– Det finns mycket kompetens hos medarbetarna i många förskolor men det är inte alltid möjligt att ta vara på och utveckla den. Kursen ska bidra till att medarbetarna kan förvalta sina kunskaper och hitta det de själva kan bidra med, säger Annika Åkerblom.
Reflekterande samtal
Deltagarna får ta del av en modell för reflekterande samtal men också konkreta uppgifter och handledning. De får kartlägga vilka språkliga resurser som finns hos barnen och föräldrarna i deras verksamhet. Kartläggningen tar de med sig och diskuterar under nästa kurstillfälle. Kursen avslutas med att deltagarna gör en plan för ett utvecklingsarbete utifrån kartläggningen.
– I utvärderingen säger många deltagare att de känner sig stärkta i det de redan kan, men också i nya begrepp och nya ramverk. De börjar se och göra saker på ett delvis nytt sätt, säger Annika Åkerblom.
Förhoppningen är att ULF-projektet ska stötta förskolorna vidare i att realisera sin utvecklingsplan från kursen. Med transspråkande som grund ska forskarna, utvecklingsledarna, förskollärarna och rektorerna delta i reflekterande dialoger. Viktigt i projektet är också att låta barnen och föräldrarna bidra med sina erfarenheter.
– Vi hoppas att ULF-projektet ska ge ringar på vattnet både i och utanför verksamheterna, säger Annika Åkerblom.
