Naturvetenskap ur barns perspektiv: Ny modell testas i forskningsprojekt

• Hur väcktes idén om ett forskningsprojekt kring undersökande läsaktiviteter om naturvetenskap?

– Många lärare i både förskolan och grundskolan är osäkra på hur de ska jobba med läroplansmål som rör fysikaliska fenomen och kemiska processer, det visar Skolinspektionens rapporter. Naturvetenskap är ett ganska nytt område i förskolans läroplan, det kom in vid revideringen 2010. Även om det ingår i dagens förskollärarutbildning så läser studenterna betydligt färre poäng i naturvetenskap, teknik och miljö än inom till exempel matematik och språk, säger Anna Backman.

För tre år sedan skrev hon en licentiatuppsats om hur barn förstår fenomenet ”skugga” i bilderböcker, och erfarenheterna från den studien inspirerade till det pågående forskningsprojektet.

– Det visade sig att när barnen hade svårt att förstå vad skugga var så tog de spontant initiativ till att göra konkreta undersökningar av böckernas innehåll. De sprang ut på golvet för att återskapa skuggorna de såg i bilderböckerna. Det är bakgrunden till att vi i det här projektet vill testa planerade, undersökande läsaktiviteter om olika naturvetenskapliga innehåll och ta utgångspunkt i barns intresse och frågor om naturvetenskapliga fenomen i bilderböcker, säger Anna Backman.

Att just Långmosseskolan F-1 deltar i studien beror på att Anna Backman tidigare samarbetat med förskoleklassläraren Karin Nyberg kring en film om undersökande boksamtal i naturvetenskap för Skolverkets Lärportal, där Anna skrivit flera artiklar på temat.

– Karin frågade mig efteråt om vi kunde jobba vidare med att utveckla undervisning där man använder barnlitteratur för naturvetenskapligt utforskande. Så när utlysningen kom för ULF-forskningspengar kontaktade jag henne. Vi ville också ha med förskolor i samma område som Långmosseskolan för att undersöka hur undervisningen kan anpassas för olika åldrar och hur vi skapar progression i lärandet.

På Långmosseskolan deltar lärare och elever från F-1 och på förskolorna Salviagatan 2 och Kanelgatan 38 deltar mer eller mindre alla pedagoger och barn i åldern 1-5 år. Fyra av lärarna har ett särskilt ansvar för att bidra till forskningen och att stödja sina kollegor. Dessa fyra pedagoger ingår i en projektgrupp som har ett nära samarbete med forskarna.

• Hur går forskningsarbetet till ute i skolan och förskolorna?

I första steget väljer lärarna ut ett eller två mål i läroplanen kring kemiska processer eller fysikaliska fenomen. Sedan förbereder de observation, kartläggning och planering utifrån en bilderbok som innehåller fysikaliska fenomen och kemiska processer. De tre böcker som valts ut är Memmo och Mysen väntar på vintern, Memmo och Mysen söker efter färger och Memmo och Mysen bråkar i vinden, av författaren Emma Virke.

– Först läser de boken själva. Sedan läser de med barnen och videofilmar läsaktiviteten. Lärarna försöker rikta barnens fokus mot de fenomen de vill uppmärksamma. Det kan till exempel vara förståelse för begreppen tända och släcka, vattnets fasövergångar, is, vatten, gas, smälta och stelna, säger Anna Backman.

I filmen kan de sedan se vad barnen i ord och handling uttrycker att de intresserar sig för och som rör de kemiska och fysikaliska fenomenen. Utifrån filmanalysen planerar pedagogerna en undersökande aktivitet, till exempel att barnen får lysa med ficklampor i ett mörkt rum för att upptäcka färger, eller ta in snö för att se vad som händer när man håller den i händerna.

– Även den undersökande aktiviteten videofilmas för att man ska kunna se om barnen fått ett förändrat kunnande om lärandeobjektet. Om de inte har det kan man fundera på om man själv kan förändra sitt förhållningssätt, exempelvis hur man ställer frågor, säger hon.

• Vad tillför det att använda barnlitteratur som ingång till lärande om naturvetenskap?

– Det är en av sakerna vi är intresserade av att ta reda på i projektet. Det är ganska vanligt i förskolan och i yngre åldrar att man arbetar temainriktat i projekt med utgångspunkt från barnlitteratur. Vi vill ta reda vad det tillför och hur. Vårt antagande är bilderboken kan vara en inspirationskälla för att utforska naturvetenskap. En enda bild, exempelvis en bild på regnbågen, kan bli utgångspunkt för massor av naturvetenskapligt utforskande, säger Anna Backman.

• Varför är den undersökande delen viktig för barnens lärande?

– Den är viktigt för att läraren ska få syn på barnens frågor och förståelse. I aktiviteten får man syn på hur barnens förståelse utvecklas och förändras, säger Agneta Pihl.

Aktiviteten fördjupar också lärandet.

– När barnen får möjlighet att göra kopplingar mellan en aktivitet och ett begrepp, till exempel att tända och släcka en lampa, så kopplas språk till handling i det naturvetenskapliga utforskandet, säger Anna Backman.

• Ett mål med projektet är att ta fram en undervisningsmodell och en modell för kvalitetssäkring som kan användas i förskola och F-1. Vad innehåller dessa modeller?

Undervisningsmodellen utgår från barns perspektiv. Barnens perspektiv blir utgångspunkten i undervisningen kring ett specifikt, naturvetenskapligt innehåll i en skönlitterär barnbok eller faktabok.

– Lärarnas systematiska kvalitetssäkring av sin undervisning handlar om att lyssna in vad barn uttrycker kunnande om utifrån ett utvalt lärandeobjekt, och att kontinuerligt lyssna in om och hur barnen uttrycker ett förändrat kunnande om det som skulle läras, säger Anna Backman.

– Efter att barnen utvecklat sin förståelse så behöver de nya utmaningar. Kanske vill läraren då gå vidare med en annan bok och ett annat lärandeobjekt. Eller fördjupa sig i något man börjat undersöka och föra in nya begrepp. Kanske koppla på flerspråkighet, olika språk och uttrycksformer.

– Lärarna behöver utveckla sitt sätt att undervisa, föra in nya lärandeobjekt och följa upp dem. Det är som en spiral, som utgår från Sheridan och Pramling Samuelssons struktur för genomförande och systematiskt kvalitetsarbete i boken Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet, säger hon.

• Hur ska modellen spridas?

– Vi vill främst sprida den till fler skolor och förskolor i området där vi redan samverkar, men också på sikt få möjlighet att sprida den vidare i staden. Erfarenheter från projektet kommer bland annat att presenteras på en konferens för Nätverket för utvecklingspedagogik, förskoleforskning och praktikutveckling i januari 2022, där alla förskolor i Göteborg har möjlighet att delta. Vi vill också nå ut nationellt och internationellt, säger Agneta Pihl.

• I projektet ingår fortbildning för lärarna och förskollärarna kring språkutveckling och naturvetenskap, liksom även ämnesdidaktik. De får också handledning och stöd i planeringen och analysarbetet och möjlighet att dela erfarenheter med kollegorna i de andra verksamheterna i kollegiala samtal. Varför är fortbildningen viktig?

– Vi ville ge alla lärare och förskollärare möjlighet att fördjupa sig i vad undervisning om naturvetenskapliga innehåll kan betyda i förskola och yngre skolår. Lärare behöver ha kunskap om det de ska undervisa om, men också ha fokus på det didaktiska förhållningssättet, till exempel vilken typ av frågor man ställer till barnen i utforskandet. I projektet lyfter vi fram möjligheterna med att använda ”produktiva frågor” i sin undervisning: Frågor som leder till aktivitet hos barnen, säger Anna Backman.

– Vi är glada att vi ägnade så mycket tid åt fortbildningen. Nu kan vi backa tillbaka när det uppstår osäkerhet, och påminna om vad vi pratat om tidigare, titta på en inspelad föreläsning igen, och så vidare. Tanken är också att deltagarna kan använda materialet för att jobba vidare när projektet är avslutat, säger hon.

• Projektet har nu kommit halvvägs. Vad händer under hösten 2021 (och våren 2022)?

– Under hösten 2021 genomför pedagogerna återigen undersökande läsaktiviteter utifrån barns perspektiv. Projektgruppen filmar sin undervisning och får handledning av forskargruppen. Våren 2022 börjar erfarenheter och resultat från projektet spridas lokalt och nationellt och förhoppningsvis även i internationella sammanhang, säger Agneta Pihl.

• Vad tycker ni varit mest lärorikt och mest utmanande hittills?

– Vi lär oss otroligt mycket. Främst från lärarna men också av varandra. Man får syn på andra perspektiv. Något som varit en riktig ögonöppnare är att man kan jobba med samma innehåll med åttaåringar och med ettåringar. Man jobbar med lärandeobjekt som kan vara olika utmanande, utifrån barnens erfarenheter, men utgår från samma innehåll. Och vi ser att lärarna med enkla medel kan arrangera fantastisk undervisning, säger Agneta Pihl.

• Är det något som förvånat er i de processen eller de resultat ni ser hittills?

Det är fortfarande för tidigt att säga något om forskningens resultat, men hela forskargruppen är imponerade av förskollärarnas och lärarnas insats.

– Vi tycker det är fantastisk att lärarna varit så modiga och så generöst delar med sig av sina filmer från sin barngrupp eller klass. Och över hur mycket intressant vi faktiskt kan se i filmerna, fast de bara visar en film på fem minuter, som vi diskuterar i handledningen. Vi ser vad barnen uttrycker, hur man ställer frågor, vad man kan utveckla när det gäller barnens sätt att uttrycka sig. Så vi skulle vilja uppmana alla att filma sin undervisning då och då, som en utgångspunkt för att kunna utveckla undervisningen, säger Anna Backman.

– Lärarna säger också själva att de lär sig av varandras filmer, och framför allt att de ser vad barnen lär sig, säger Agneta Pihl.

Läs intervjuer med lärare och förskollärare som deltar i projektet (Karin Nyberg på Långmosseskolan och Tanja på förskolan Salviagatan 2)

De tre bilderböckerna som används i projektet: