– De lär sig mer. Det hör jag i samtalen med dem, hur de använder begrepp och gör kopplingar till saker de läst eller erfarit tidigare, säger Emelie Davidsson.
Faktatexter skiljer sig ganska mycket åt från berättande, skönlitterära texter. De innehåller ”större” och längre ord, och begrepp som är komplexa och informationstäta. För eleverna är det krävande att lära sig nya ord som inte ingår i vardagsspråket, och samtidigt kunna förstå komplexa begrepp på djupet.
Arbetssättet som lärarna Emelie Davidsson och Sara Dahl använder i sina lågstadieklasser på Frejaskolan är en varierad, elevaktiv undervisning som hjälper eleverna att ”packa upp” begreppen och att göra kopplingar till egna erfarenheter och sätta in kunskapen i olika sammanhang. De arbetar med planerad högläsning och samtal kring bilderböcker där fakta blandas med skönlitterärt berättande. Elevernas frågor och reflektioner kring bilder och text är det som driver lärandet framåt.
Utbildning som bygger på forskning
Inspirationen har de hämtat från utbildningen Läsa sakprosa*, som de gick läsåret 2022-23, och som bygger på forskning och erfarenhet från Teachers College Reading and Writing Project, vid Columbia University i New York.
– Det behövs en varierad undervisning för att lära faktakunskaper, eftersom vi lär oss på olika sätt. Att få in kunskapen på olika sätt vidgar elevernas förståelse, säger Emelie.
När vi besöker Frejaskolan arbetar båda klasserna i årskurs ett med området djur och natur i NO. Emelies klass läser boken Harry och Härta Hare av Sarah Sheppard, en bilderbok som väver ihop fakta och fantasi och som innehåller många, fantasieggande bilder. På en filmduk framme vid tavlan projicerar Emilie ett av bokens uppslag med dokumentkameran. På bilden ser man harungar som leker, hoppar hopprep och läser bok. Några av eleverna sitter parvis på mattan framför whiteboard-tavlan, andra sitter två och två tillsammans i bänkarna. Parsamtal, eller kompissamtal, är en av strategierna som ingår i undervisningsmodellen.
Reflekterar och använder egna erfarenheter
Innan Emelie läser börjar hon med att lyfta fram några nya ord som finns i texten, ”kull” och ”dia”. Hon frågar eleverna om de vet vad orden betyder, och kompletterar deras kunskap där det behövs. ”I skogen bor Harry och Härtas ungar. De får tre kullar per år. I varje kull finns två till fem ungar, men ibland så många som åtta”, läser Emelie.
– Titta på bilden, säger hon. Vad ser du? Prata med din pratkompis.
Nu får eleverna berätta. ”Jag ser att ungarna leker. De har fina skor.”
– Men så här gör nog inte kaniner på riktigt, säger Emelie, och får medhåll av eleverna.
”Harry och Härta gillar att äta, vila och springa fort. De gillar ju samma saker som vi, säger Emelie”, och uppmanar eleverna att återigen samtala med sin pratkompis: Vad gillar du själv att äta? Eleverna berättar för varandra.
På nästa bokuppslag kommer de att få veta något intressant om harars matsmältning. 
Emelie gör en paus. ”På nästa sida är det något jag tycker är väldigt äckligt, säger hon. Vad tror du att det är?
En av eleverna vet: “Att mamman tuggar maten och spottar ut den”.
Emelie läser: ”Harar har ett väldigt speciellt sätt att smälta maten på. Hon vänder sig till eleverna: – Vad betyder det – smälta? Hon förklarar att smälta är detsamma som att maten blir till gegga. ”Haren bajsar ut gräset, en slemmig gröt. Harry äter upp den. Den innehåller mycket näring som Harry behöver. Sen bajsar han bara runda små kulor. På en dag kan han bajsa 400 sådana.
Nu är det återigen tid för eleverna att reflektera tillsammans. ”Vad tänker ni om det här? Prata med din pratkompis och säg: jag tänker att……”
Samtalsfrågor ger alla chans att vara aktiva
Samtalsfrågorna är ett av verktygen som deltagarna får med sig i utbildningen Läsa sakprosa. Frågorna återkommer vid varje lästillfälle, och är ett stöd för elevernas reflektion. Vad tänker du? Vad undrar du? Vad ser du? Och Vad lägger du märke till? Svaren ska eleverna sedan formulera utifrån samma ”mall”. Jag tänker att ….. och så vidare.
Syftet är både att väcka elevernas engagemang och nyfikenhet, och att ge alla möjlighet att vara delaktiga och aktiva.
– Det kan alltid bli ett samtal av den typen av frågor, som alla elever kan delta i, säger Sara Dahl. Vi ser att de blir resurser för varandras lärande.
Arbetssättet gynnar inte bara lärande om det centrala innehållet i läroplanen, utan stärker också förmågor som att föra ett samtal. Och kompissamtalen kräver sin träning för att eleverna ska känna sig bekväma med att uttrycka sina tankar, och för att de ska lära sig lyssna och samarbeta. Emelie och Saras tips är att starta med högläsning under kortare stunder.
– Ta en sida och prata om en fråga. Så att eleverna får känna att de lyckas, säger Emelie Davidsson.
Arbetar med varje bok en lägre period
Det är också viktigt att pratkompisarna är på liknande nivå. Sara har provat lite olika grupperingar, bland annat att para ihop elever som ligger på olika kunskapsnivå. Men då blev diskussionerna sämre och eleverna hade svårare att komma fram till något.
De jobbar alltid en längre period kring varje bilderbok.
– Vi brukar läsa böckerna i fem dagar, för att kunna snappa upp frågor, tankar och idéer, säger Sara Dahl.
Innan högläsningen läser lärarna alltid igenom boken noga själva.
– Vi tänker på vilka ord vi behöver gå igenom med eleverna, de mest centrala begreppen, för att se vad de har för uppfattning om dem sedan tidigare. Vi tar kanske ut fem ord, men inte 20!, säger hon.
Att återkomma till samma tema eller faktaområde flera gånger är också en del i arbetssättet. Inom området djur och natur växlar de mellan böcker med lätta fakta och mer fantasiberättelser som skapar variation och ger möjlighet att bygga förståelse utifrån flera kontexter och meningsskapande referensramar.
– Vi tänker på att välja ut ord som är viktiga även när de lär sig om andra djur, som till exempel dia. Så hänger de med lättare nästa gång begreppet kommer upp, säger Emelie.
Förvånade över elevernas engagemang
Efter att ha prövat arbetssättet under nästan ett läsår, är de förvånade över hur väl det fungerat. De ser att elevernas lärande stimuleras, och att deras engagemang och aktivitet ökar.
– De får mer tankar och lyssnar på ett annat sätt. Innan tänkte jag: kan man fånga eleverna på samma sätt som när vi läser en berättelse? Och jag blev förvånad över hur engagerade de blev, säger Emelie.
Att hitta tillräckligt intressanta texter på elevernas nivå är viktigt. Emilie och Sara hjälpts åt med att hitta böcker. De förbereder ofta var sin bok, då känns det inte lika krävande. Under utbildningen fick de också en lista över boktitlar och bokserier att använda i undervisningen. De flesta av bilderböckerna de använder är skrivna av utländska författare, dessvärre är den svenska produktionen lite mer begränsad.
Eleverna producerar egna texter när de uppnått läsflyt
I årskurs två och tre kommer arbetssättet att utvecklas så att eleverna läser mer själva och producerar egna faktatexter. Då kommer de att jobba med parläsning, vilket innebär att eleverna läser ett uppslag tillsammans och har med sig Börja-frågorna.
– Det steget kan vi gå vidare till när eleverna fått ett läsflyt och inte läser ord för ord, säger Sara Dahl.
Redan nu i ettan har eleverna dock fått pröva att skriva en text med sin pratkompis med hjälp av stödord läraren skriver på tavlan.
– Och när de lyssnar på Polylino har de fått välja ut det viktigaste ordet på varje sida i faktatexten. Det blev en bra diskussion mellan dem, säger Sara.
* Utbildningen Läsa sakprosa genomfördes av Center för skolutveckling under läsåret 2022-23.
Läs mer om undervisning utifrån Teachers College Reading and Writing Project
