Det finns starkt stöd i forskning för att flerspråkiga barns andraspråksutveckling stärks om undervisningen tar tillvara den språkkompetens de redan har med sig. Eftersom språket är vårt viktigaste verktyg för att tänka, lära och kommunicera behöver vi få möjlighet att koppla nya ord och erfarenheter till ett sammanhang vi kan relatera till. Nyanlända och flerspråkiga barn som redan har ord och begrepp för saker och företeelser har lättare att lära sig och förstå orden på ett annat språk.
Aktiverar barnens språkkompetens
Den här begreppsapparaten är alltså viktig för att kunna bygga förståelse för det nya språket. Så istället för att ensidigt fokusera på att lära ut svenska behöver undervisningen inriktas på att aktivera den språkkompetens som barnet redan har.
På Tellusgatans förskola har de flesta barnen ett annat förstaspråk än svenska. Pedagogerna har sedan flera år tillbaka arbetat språkutvecklande, som en del i förskoleförvaltningens satsning på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De fyra hörnpelarna i det arbetssättet är interaktion, stöttning, höga förväntningar samt att ge barnen stöd i att utveckla både ett vardagsspråk och ett kunskapsrelaterat språk.
Förra året gick tre av pedagogerna även en utbildning om flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan. Utbildningen bygger på den senaste forskningen om hur andraspråksutveckling stärks genom att barnen får använda alla sina språk som resurs. Under kursen blev det tydligt för dem att undervisningen behövde ta vara på detta ännu mer för att stötta barnens lärande.
– Det blev lite av ett wake-up call för oss. Vi såg att vi har vägt de olika språken mot varandra, och att svenskan väldigt tydligt har varit norm tidigare. Målet är fortfarande att barnen ska utveckla det svenska språket, men nu får de använda sina andra språkliga resurser i sitt lärande, säger Anki Hjärtnäs Lindgren, försteförskollärare.
Barnen blir resurs för varandras lärande
Kollegan Sabina Holmertz, som är förskollärare, ger några exempel på hur arbetssättet på avdelningen har förändrats utifrån olika lärsituationer. Om något av barnen inte förstår det som sägs på svenska så tar pedagogerna hjälp av ett annat barn som pratar samma språk, som kan förklara på det gemensamma språket. Eller så tar de hjälp av en flerspråkig pedagog som har samma modersmål. I helgrupp är svenskan alltid det gemensamma språket, även om flera av barnen barn delar andra språk.
– Då får vi säga: Nu när vi sitter här tillsammans så får vi prata svenska. För här på förskolan har vi svenska som vårt gemensamma språk. Men leker ett barn med en kompis som har samma modersmål, så kan de prata sitt gemensamma språk. Ibland går jag som pedagog in och styr, och när jag sätter mig hos dem så byter de till svenska, säger Sabina Holmertz.
Alla ska förstå och vara delaktiga
De har också förändrat miljöerna i förskolan så att de olika språken blir mer synliga. På väggar och dörrar sitter nu inplastade skyltar med alfabeten för de olika språk som finns representerade bland barnen. Förskolan har också skaffat fler böcker på olika språk.
– Det handlar om att stärka barnens flerspråkiga identitet. När barnen sitter och jämför olika alfabeten så kan vi upptäcka att vissa barn redan kan alfabetet, till exempel på arabiska. Om ett barn redan kan ett alfabet har det hög språklig kunskap, och då kan man ju prata om det svenska alfabetet också, säger hon.
Ett av syftena med det nya arbetssättet är att ge alla barnen förutsättningar att förstå och vara delaktiga i undervisningen.
– Ett barn som inte förstår blir ett passivt barn. Vi vill att alla barn får vara delaktiga i verksamheten och undervisningen. Barnen har blivit väldigt medvetna om att de kan fråga en kompis eller en annan pedagog om hjälp, och de är bra på att uttrycka när de inte riktigt förstår något, säger Sabina Holmertz.
Transspråkande stärker självförtroendet
Genom att tillåta barnen att transspråka, alltså att använda ord de kan på ett annat språk när de saknar ordet på svenska, så stärks deras kommunikativa självförtroende och deras kunskaper bekräftas. Då kan pedagogerna istället flika in och säga ordet på svenska.
– Ofta slänger våra barn in engelska som transspråk. Ibland fyller andra barn i med det svenska ordet, för att hjälpa kompisen som inte lärt sig det än, säger hon.
Målet är att barnet ska bygga upp ett rikt ordförråd och en god begreppsförståelse i svenska som de kan utveckla vidare när de kommer till grundskolan. Svenskan är i fokus, men genom att deras kompetens i andra språk bejakas får de bekräftelse på att dessa språk också är värdefulla. Det skapar trygghet och en känsla av samhörighet som har en positiv inverkan på kunskapsutvecklingen och identitetsutvecklingen.
– När vi lyfter fram deras olika språk, då känner de sig bekräftade. Och då blir de ännu mer aktiva språkligt, säger Sabina Holmertz.
Gör språkkartläggning
För att pedagogerna ska få en bra bild av varje barns hela språkkompetens har de gjort språkkartläggningar där även vårdnadshavarna intervjuats.
– Vi pratar om hur barnet använder språket i olika sammanhang, med familj, vänner eller grannar. Vilka ord kan barnet på sitt modersmål och på andra språk som talas i familjen eller med andra i omgivningen. Hur många ord kan barnet säga i en mening? Kan det återberätta för andra om saker som hänt eller sagts? Kan det ställa frågor?, säger Sabina.
Den kunskapen är viktig för att pedagogerna ska kunna möta barnen på rätt nivå och kunna stötta det att komma vidare i lärandet. En del barn pratar flera språk, ett med föräldrar och syskon, och kanske ett annat med farfar. Genom kartläggningen får barnen också ord för de olika språken, och en metakognitiv förståelse för vad språk är.
Samarbete med föräldrar
Språkkartläggningen har tagits emot väldigt positivt av föräldrarna. De uppskattar att förskolan intresserar sig för barnens och familjens bakgrund och språk.
– I samtalen får vi också möjlighet att prata om betydelsen av att barnen får tillägna sig både svenska och modersmål. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att prata med barnen på sina starkaste språk hemma, på förskolan lär sig barnen svenska, säger Sabina Holmertz.
Samarbetet med föräldrarna bidrar både till att svenskan och barnets modersmål kan utvecklas med nya ord och begrepp.
– Vi pratar om de ord som barnet använder varje dag på sitt modersmål och de ord som det behöver kunna för att utvecklas vidare i svenskan och för att lära sig nya saker. Om vi jobbar med något tema så lägger vi det på Unikum och uppmuntrar föräldrar att lära barnet orden på modersmålet. Annars kan det bli så att barnet bara kommer kunna användas modersmålet i sitt vardagsspråk, säger Martha Petridou.
Använder flerspråkiga pedagogers kompetens
Genom att de flerspråkiga pedagogernas kompetens nyttjas på ett medvetet sätt får alla i arbetslaget viktig kunskap om barnets språkliga nivå.
– När jag gjorde en utvärdering av aktiviteter vi gjort med barnen i en femårsgrupp så ville jag att varje barn skulle berätta vad de lärt sig. Ett av barnen, som har ett utvecklat modersmål men inte kan uttrycka sig lika mycket på svenska svarade då ”ett, två, tre”. Vi hade en pedagog som talade barnets språk, och som kunde lyssna och förstå vad hon berättade. Det barnet sade var ”Jag lyssnar på de andra barnen och lär mig svenska. Jag har lärt mig att räkna till tre på svenska”, säger Sabina Holmertz.
Resultatet av Tellusgatans flerspråkiga arbetssätt har blivit att barnen blir mer aktiva, kommunikativa och delaktiga i sitt lärande. Anki Hjärtnäs Lindgren upplever att utbildningen i flerspråkighet stärkt pedagogernas kompetens och bidragit till att de fått en mer gemensam syn på vad som är viktigt för att gynna barns språkliga förmågor. I den gemensamma utvecklingsgruppen för förskolorna i Bergsjön, har man också haft flerspråkighet och interkulturalitet som tema för kollegiala, reflekterande samtal.
– Vi har ännu mer förstått vad höga förväntningar är – att det finns så mycket mer att använda för att stötta flerspråkiga barns språkutveckling, och då måste vi ta vara på de språk och de erfarenheter barnen har med sig. En fråga vi alltid måste ha i fokus är: Vem gör vi verksamhet för?, säger Anki Hjärtnäs Lindgren.
Om utbildningen Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan
Kursen Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan anordnas av Göteborgs universitet i samarbete med Center för skolutveckling. Utbildningen ger 7,5 högskolepoäng och sträcker sig över ett läsår.
Kursen grundas på den senaste forskningen och relevanta mål i läroplan för förskolan. Under kursen inspireras du av ledande forskare inom flerspråkighet och interkulturalitet.
Nästa utbildningsomgång startar hösten 2023. Mer information kommer att läggas ut i Lärtorgets kalender under april månad.
Läs mer om utbildningen på goteborg.se.