Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av respekt för människors olikheter och aktivt motverka alla former av diskriminering. Så står det i läroplanen, och det är utifrån den utgångspunkten som Cecilia Lind och Petra Andersson menar att eleverna behöver få möjlighet att reflektera över och samtala om svåra ämnen. Frågor om sex och samlevnad, könsidentitet, förtryck och våld är också ämnen som många elever funderar på och tycker är viktiga.
Att använda skönlitteratur som ingång till samtal om svåra ämnen är bra på fler sätt, tycker de.
Böcker kan spegla och ge distans
– Böcker kan både spegla dina egna erfarenheter och öppna upp för nya perspektiv. Det blir lite distans, det handlar inte om vad jag tycker. Man kan prata kring personerna i böckerna istället, och behöver inte prata om sig själv, säger Cecilia Lind
Det svåra är dock hur man pratar om bokens ämne i klassrummet.
– Det ska inte bli en diskussion om vad som är rätt och fel. När det handlar om polariserande ämnen, kan det vara svårt för elever att öppna upp om vad de tycker, säger hon.
Syftet med dialogen är att eleverna får ta del av olika perspektiv och utveckla sin förståelse.
– Det är viktigt att ha en bra planering och struktur så att undervisningen inte bidrar till polarisering eller situationer där elever kan känna sig utsatta eller kränkta.
Att ge tid och stöttning för själva läsningen är steg ett.
Förbereder läsningen med instruktioner
– Inför läsningen är det bra att ge eleverna instruktioner, exempelvis: Studera huvudpersonen, hur skulle du beskriva honom eller henne? Finns det goda och onda personer i berättelsen? Hur vet du det? Vad i texten säger det? Om du skulle ge ett råd till huvudpersonen (eller någon annan karaktär), vilket skulle det vara? Det hjälper eleverna att kliva in i texten, säger Petra Andersson.
– Att försöka förstå en annan karaktärs perspektiv stillar barnens empatiska nyfikenhet. Att få lov att prata mer öppet om hur man uppfattat karaktärerna, säger hon.
Gemensam läsupplevelse
Instruktionerna skapar samtidigt en mer gemensam läsupplevelse för gruppen. Guidningen gör att eleverna inte lämnas ensamma, och ökar chansen att fler deltar aktivt i samtalen.
Läsning av personliga berättelser kan fungera som ett komplement till faktakunskap i ämnesövergripande undervisning. Petra Andersson har jobbat med bokcirklar på temat andra världskriget, inför att skolan gör en resa med eleverna till Budapest och koncentrationslägret i Auschwitz varje år.
– Då måste de förbereda sig med faktatexter i SO. Men i böcker kan vi läsa om en människas perspektiv på kriget, vilket eleverna också behöver. Vi har läst Boktjuven, som handlar om en tysk flicka som också är ett offer i kriget. Det ger eleverna en mer fördjupad bild av vad andra världskriget kan vara, och ger en fördjupad empati.
Välja samtalsform och sätta regler
Att välja samtalsform och sätta tydliga regler för boksamtalet är viktigt i nästa steg. Alla elever ska få komma till tals och känna sig trygga i att dela med sig.
– Man kan starta med en tankerunda, där alla får säga något. Men de får inte kommentera de andra. För att alla ska få lika mycket tid kan man ha en timer, säger Cecilia Lind.
Läraren kan sätta upp särskilda, mer detaljerade samtalsregler för dessa tillfällen, till exempel att ingen får höja på ögonbrynen, himla med ögonen, sucka etc.
Värderingsövningar och rollspel är andra sätt att ge eleverna möjlighet till djupare förståelse för andra människors tankar och åsikter. I rollspelet måste man hitta argument utifrån någon annans perspektiv.
– I rollspelet ska man ta ställning för något man faktiskt inte tycker. Det gör att man tränar sig i ett perspektiv, och då fördjupar man sin förståelse.
Frågor som fördjupar förståelse
Mindre grupper med 3-5 elever kan ofta passa bättre för dialog än storgrupp. Det kan också vara bra med regler för vilka frågor som eleverna får svara på eller ställa till varandra. Ska det vara öppna eller slutna frågor? Eller bara frågor som leder till för fördjupande samtal? Ibland kan det vara bättre att alla bara lyssnar, utan frågor.
– Du kan inte vara beredd på allt som kommer upp. I en klass jag undervisat fanns det mycket vi och dom-kultur, och mycket förutfattade meningar. När vi jobbade med frågor kring sexualitet, samtycke och relationer fick vi backa tillbaka och samtala om något som är mer neutralt, innan vi kunde komma vidare. Ibland kan det också behövas individuella samtal, säger Cecilia Lind.
Forskaren Rita Felski har skrivit om att skönlitteratur kan ge upphov till många olika reaktioner och känslor hos läsare; igenkänning, förtrollning, kunskap eller chock. En bok kan fylla en med känslor av tvivel och avsky. Och detta är en aspekt på läsning där lärare kan vara väldigt viktiga, påpekar Petra.
– Annars är man ju ensam när man läser. Här får man samtala och skriva om det.
Hantera åsikter som kränker
I samtal om svåra ämnen händer det ibland att elever uttrycker åsikter som du inte håller med om, och inte riktigt vet hur du ska reagera på. Att tänka igenom innan hur du kan agera, vilka argument du kan luta dig mot utifrån ditt läraruppdrag, är en bra förberedelse.
– I min klass läste vi en artikel om två män som skaffade barn, en av dem var född som kvinna och hade livmodern kvar. En elev sa: Jag är muslim, jag gillar inte sånt. Som lärare måste jag respektera hans åsikt och bakgrund, men jag måste stå upp för den svenska lagstiftningen. Då var jag tvungen ha ett individuellt samtal med honom om det. Om vad får man får tycka, och vad man får säga. Vad yttrandefrihet betyder. I Sverige har man rätt att gifta sig med någon av samma kön. Och i skolan har vi bestämt att man ska få tycka och känna så utan att bli kränkt. Han har rätt att tycka vad han tycker, men har inte rätt att diskriminera någon, säger Petra Andersson.
Skolan ska stärka eleverna i att forma egna åsikter, och uppdraget är inte enkelt.
– Men vi måste göra det – det är i skolans trygga miljö som eleverna kan få möjlighet att stöta och blöta svåra frågor, säger Cecilia.
Bild: Malin Eriksson
Inspelad föreläsning från 24 november
Vill du få mer inspiration och tips kan du ta del av Cecilia och Petras digitala föreläsning Läsa och samtala om svåra ämnen. Där delar de också med sig av litteraturtips kring olika ämnen.
Se föreläsningen (1 h 5 min)
Presentation från föreläsningen: Läsa och samtala om svåra ämnen
Se innehållsrubriker för olika delar i filmen, med tidsangivelse, här nedan:
- Vad som är svåra ämnen beror på vilken grupp du arbetar med och elevernas erfarenheter. (4:35)
- Fyra aspekter av läsning (10:47)
- Att organisera för textsamtal, samtalsregler, begreppet empatisk nyfikenhet (15:30)
- Arbeta med noveller (23:28)
- Arbeta med dikter (28:42)
- Aidan Chambers fyra frågor (34:30)
- Arbeta med romaner (37:50)
- Bokcirkel (39:40)
- Fler samtalsmodeller: Det tysta samtalet, Skolverkets samtalsmodeller för kollegialt lärande, tankekarta (44:42)
- Annas boktips för svåra ämnen (46:08)
- Frågor att fundera över (58:01)
