Studiehandledaren Liliana Casimiro har kopplat upp sig via google meet vid köksbordet och möter elever i årskurs nio på skärmen. Oftast har de flerspråkiga eleverna individuell studiehandledning men just den här lektionstimmen är de två. Till sin hjälp har Liliana tillgång till lärarens planering i google classroom, och tillsammans går hon och eleverna igenom vad som behöver göras. Liliana förklarar och eleverna ställer frågor.
– Om eleven är helt ny i Sverige fokuserar vi på ord. Annars läser vi texter och diskuterar begrepp utifrån hur läraren har planerat lektionen. Mellan lektionerna håller jag kontakten med eleverna via mejl eller Whatsapp, berättar Liliana.
Hinder och framgångsfaktorer
Liliana Casimiro är jurist och legitimerad lärare i rumänska, och sedan 2014 modersmålslärare och studiehandledare för rumänska elever. Hon är en av fyra studiehandledare från Språkcentrum som i ett projekt utvärderar studiehandledning som fjärrundervisning.
Studiehandledarna intervjuas av projektgruppen och dokumenterar själva hinder och framgångsfaktorer i sitt arbete. Även lärare på de aktuella skolorna ska intervjuas om hur de upplever att studiehandledningen fungerar.
– I projektet undersöker vi hur vi kan nå ut med studiehandledning så att fler elever kan få det. Men det finns också ett ekonomiskt perspektiv. Fjärrundervisning kan spara tid och därmed minska kostnaden för skolan, säger Rickard Callenmyr, utvecklingsledare, som tillsammans med kollegor på Center för skolutveckling driver projektet i samarbete med Språkcentrum och mottagningsenheten i grundskoleförvaltningen.
Studiehandledning ger bättre förutsättningar
Flerspråkiga elever blir allt fler och forskning visar att studiehandledning, där eleven får möjlighet att använda sitt starkaste språk, ger bättre förutsättningar för att få ett bra studieresultat. Men möjligheterna varierar för skolor att erbjuda elever den studiehandledning som de enligt Skollagen har rätt till.
Språkcentrum började utveckla fjärrundervisning redan 2014, och under pandemin genomfördes en del av studiehandledningen i Göteborg på distans. Medan läraren undervisade i klassrummet fick eleven studiehandledning med samma lektionsinnehåll i ett eget rum på skolan och med sin studiehandledare till hjälp i ett digitalt möte. Förutom att minska risken för smitta minskade restiden för både elever och studiehandledare. En tanke föddes då om att fjärrundervisningen skulle kunna bidra till att fler elever får tillgång till studiehandledning på sitt modersmål.
Stort behov
Eleverna i Göteborgs Stads skolor har i genomsnitt två timmars studiehandledning i veckan under sina två första år i Sverige, men behovet är ofta större än så. Mottagningsenheten gör en första kartläggning av vilka kunskaper eleven har med sig, om modersmål, skolbakgrund och andra erfarenheter. Sedan kartlägger skolan elevens kunskaper i respektive ämne, något som studiehandledaren ofta är delaktig i.
Utifrån den formas målet med studiehandledningen, i vilket ämne eleven ska få handledning och vad hen ska arbeta med. Studiehandledarna skriver också ett mejl till vårdnadshavarna om vad studiehandledningen innebär.
Samverkan med läraren viktig
Projektet undersöker främst hur studiehandledning kan bedrivas så att den främjar elevens lärande, men också på hur digitala hjälpmedel kan underlätta och utveckla den så viktiga samverkan som behövs mellan läraren och studiehandledaren. Ï dag delar lärare med sig av sin planering på olika sätt och i olika grad.
– Mitt arbete bygger på att läraren har publicerat allt material i google classroom. När jag har tillgång till lärarens planering kan jag vara förberedd och hjälpa eleven. Det är viktigt att också eleven kommer förberedd. Varje part måste ta sitt ansvar, säger Joanna Wudarska, en av studiehandledarna som deltar i projektet.
Joanna Wudarska, studiehandledare. Foto: Privat
Studiehandledarna poängterar att ett bra samarbete med läraren och en vilja hos eleven att lära är en förutsättning, oavsett i vilken form som handledningen bedrivs. Vissa problem, som att eleven inte dyker upp på lektionen eller att läraren inte meddelat vad en lektion ska innehålla påverkar lika mycket vid fjärrundervisning som vid studiehandledning på plats i skolan.
– Kanske går det framöver att skapa en gemensam plattform för att underlätta samarbetet, säger Rickard Callenmyr.
Fysiskt första möte
Projektet pågår till slutet av vårterminen 2022. Redan nu finns slutsatsen att ett första fysiskt möte är nödvändigt även när studiehandledningen sedan ska bedrivas som fjärrundervisning.
– Det behövs för att skapa en bra relation. Det är då vi sätter spelregler för hur vi ska arbeta och på vilket sätt. En nyanländ elev kan lättare öppna sig för oss som talar deras språk. Ibland blir vi som en förälder, syskon, till och med psykolog. Därför är den sociala delen av studiehandledningen lika viktig, säger Liliana Casimiro.
Att från början skapa förtroende mellan elev och studiehandledare gör det också enklare att behålla en bra kvalitet på studiehandledningen även om eleven byter skola, stadsdel eller kommun.
– Om försöket slår väl ut skulle Göteborgs Stads studiehandledare kunna erbjuda fjärrundervisning för elever i andra delar av regionen eller Sverige, säger Rickard Callenmyr.
