I sin forskning har Laid Bouakaz undersökt vilka utmaningar nyanlända elever möter när de ska integreras i det svenska skolsystemet.

– När vi pratar om nyanlända i skolan kretsar det ofta kring språkinlärning och sällan handlar det om skolans roll i att hjälpa eleven forma sin läridentitet i ett nytt och annorlunda skolsystem. säger han.

Att lära sig ett nytt språk är en del i nyanlända elevers integrationsprocess. Men en ännu större utmaning kan vara att förstå de regler och värderingar som genomsyrar skolsystemet. Den svenska skolan skiljer sig från många andra länders skolsystem, med en läroplan som innebär att undervisningen ska genomsyras av samhällets värdegrund, där demokratiska principer, jämställdhet och yttrandefrihet är centralt.

Samhällsorientering är viktigt

Vad innebär det till exempel att utveckla ett kritiskt tänkande för en elev som fostrats i en auktoritär skola där läraren alltid har rätt? Hur kan skolan hjälpa en nyanländ fjortonåring att förstå vad elevens rätt till inflytande innebär? Vad förväntas eleven själv ta ansvar för, vilka skyldigheter följer med rättigheterna? För att hjälpa eleven att navigera i det nya landskapet och bygga upp en ny ”läridentitet” behövs skolans vuxna som vägvisare, menar Laid Bouakaz.

Vuxna nyanlända måste idag delta i 60 timmars samhällsorientering för att få kunskap om hur det svenska samhället fungerar, men det gäller inte för barn och ungdomar. Laid Bouakaz skulle gärna se att även nyanlända elever fick en introducerande samhällsorientering, med fokus på demokrati- och värdegrundsfrågor. De behöver också få möjlighet att reflektera kring vad identitet är, hur den skapas och präglar vårt tänkande och våra handlingar. En sådan utbildning skulle kunna erbjudas tidigt i skolgången, kanske till och med innan skolan kartlägger vilka kunskaper eleven har med sig i ämnen som matematik och biologi, föreslår han.

– Eleverna behöver kunskap för att kunna integreras. Till exempel kunskap om hur man lär sig att lära i Sverige. I många länder som våra nyanlända kommer ifrån bygger inlärningen mycket på att memorera utantillkunskap. Det kan till och med vara tillåtet att kopiera texter, vilket inte accepteras här. I den svenska skolan ställs det höga krav på att eleven kan göra egna, självständiga reflektioner och analyser. Samarbete och grupparbete är också vanligt här, och då gäller det att förstå vad som förväntas av en som en del i gruppen.

Samverkan med föräldrar underlättar anpassning

Föräldrarnas roll är också viktig för att eleven ska lyckas i skolan. En bra, nära dialog mellan hemmet och skolan, kan göra enorm skillnad för elevens anpassning. Men många nyanlända föräldrar har själva svårigheter att förstå skolsystemet och upplever kanske inte heller att de har någon att ställa sina frågor till.

Konsekvensen kan bli att barnen upplever en dubbel ensamhet.

– Den dubbla ensamheten innebär att barn lär sig saker i skolan som inte har något värde i hemmet därför att föräldrarna inte förstår, till exemplet ämnet sex och samlevnad, som är tabu i många samhällen. När eleverna kommer hem kan föräldrarna inte hjälpa dem att förstå, så eleven blir ensam med den typen av kunskap. På samma sätt kan eleven komma till skolan med kunskaper och erfarenheter hemifrån, som skolan inte vet så mycket om. Sådant som är viktigt i familjens liv, till exempel kulturella och religiösa aktiviteter, säger Laid Bouakaz.

För att minska upplevelsen av ensamhet bör skola och föräldrar samarbeta mer.

– Samarbetet bygger på ett starkt intresse från föräldrarna för barnets utbildning och välbefinnande. Skolan bör ta ansvar för att informera och integrera föräldrarna i den dagliga verksamheten. Det behöver vara en tillitsfull relation där föräldrar och lärare kontinuerligt håller kontakten, menar han.

Kulturellt avstånd ökar risken för fördomar och diskriminering

Språkliga kommunikationshinder, rädsla och brist på kunskap kan försvåra en dialog. Föräldrarna kan vara oroliga för att barnet ska bli ”för svenskt” och läraren för att barnet ska utsättas för religiöst förtryck i hemmet.

Pirjo Lahdenperä, professor i interkulturell pedagogik, har i sin forskning sett att ju större de kulturella avstånden mellan skolan och hemmet upplevs av föräldrar och personal, desto mer står förutfattade meningar, fördomar, diskriminering och andra svårigheter i vägen för kontakt och bra samverkan. I värsta fall kan följden bli att föräldrarna distanserar sig ännu mer från skolan. (Källa: Artikel av Pirjo Lahdenperä, Pedagogiska Magasinet: https://pedagogiskamagasinet.se/se-foraldrarnas-kompetens/)

Skolan kan stötta i föräldrarollen

Men huvudansvaret för att skapa en dialog som främjar barnets skolgång ligger ändå på samhället, menar Laid Bouakaz. Barn har rätt till utbildning och stöttning för att utvecklas så långt som möjligt utifrån målen i skolan. Och enligt barnkonventionen, som blev lag vid årsskiftet, ska barnets bästa stå i fokus i alla beslut som tas av myndigheter.

– Jag tror att trycket på skolan att samverka med föräldrarna kommer att bli större med den nya lagstiftningen, säger han.

Ibland behöver skolan också stötta föräldrarna så att de kan känna trygghet i sitt föräldraansvar. I sina möten med nyanlända föräldrar får Laid Bouakaz ibland höra att de känner sig maktlösa i relation till sina barn. Det händer att barn använder sitt försprång i svenskakunskaper och sin förståelse för hur man navigerar i det nya samhället för att få mer makt i familjen. Barn kan åberopa barnkonventionen för att de vill bestämma mer och hota att anmäla sina föräldrar till socialtjänsten. Om föräldrarna känner sig ifrågasatta och osäkra på sin roll som föräldrar, finns en risk att de abdikerar från sin föräldraroll och inte tar ansvar för sitt barn.

– Vi måste ge föräldrar makt över sin situation, och kunskap om barnkonventionen. De måste få komma till tals och stärkas i sin roll som föräldrar, säger Laid Bouakaz.

Samverkan lyfter skolresultaten

Samverkan mellan skolan och föräldrarna kan göra stor skillnad för ungdomarnas förutsättningar att lyckas i skolan och få en bra grund att stå på.

– Det finns många bra exempel i England och i Sverige där man lyckats lyfta skolresultaten efter att ha ökat samverkan mellan närsamhället, föräldrarna och olika aktörer. Där man haft möjlighet att utveckla en vi-kultur. Det finns väldigt mycket ”dom”-tänkande som gör att vi inte når goda resultat. Att bygga ett ”vi” är viktigt.

På många skolor i utsatta områden är lärarna eldsjälar. Men de behöver hjälp för att utveckla projekt som kan gynna inte bara skolan utan också samhället utanför skolan.

– Skolorna är ofta naven i de här områdena och kan utveckla aktiviteter för barn, unga och föräldrar.

Lyft fram det gemensamma

Det perfekta mångkulturella samhället existerar nog inte någonstans i världen, tror han. Men vi ska inte överbetona betydelsen av kulturella skillnader, vilket det ibland finns en tendens att man gör i svensk integrationspolitik och i samhällsdebatten.

– Vi överbetonar kulturella skillnader på bekostnad av gemensamma mänskliga egenskaper. Barn och ungdomar behöver lära sig att människor kan vara olika – men ändå ha mycket gemensamt.

För att skapa ett väl fungerande samhälle behöver vi som tillhör majoritetssamhället också våga utmana våra föreställningar och ta steget ut ur vår egen trygghetszon, säger Laid Bouakaz.

– Hur många i den svenska majoritetskulturen har varit på en somalisk fest eller sett en arabisk film? Denna andra kultur finns i Sverige men utnyttjas inte av majoritetssamhället för att kunna lära sig mer om vad dessa människor som kommit hit har med sig för kultur. Vi fokuserar mycket på problem, hedersvåld, extremism, på människor som inte integreras. Men det finns många människor som är integrerade och bidrar till mycket, det är dem man borde fokusera på. Hur har de gjort för att komma in i samhället?