Transspråkande är ett synsätt och en pedagogisk praktik där undervisningen formas utifrån ett resursperspektiv. Det innebär att eleverna får möjlighet att bygga kunskaper via alla sina språk. Elevernas erfarenhetsvärldar och språk ses som resurser i lärandet, vilket också stärker elevernas självbild. Forskning av bland andra Ofelia García och Li Wei visar att synsättet gynnar kunskapsutvecklingen i samtliga ämnen, samtidigt som elevens alla språk stärks.

– Vi ville dela med oss av konkreta exempel på hur vi implementerar arbetssättet. Vi får många förfrågningar från lärarstudenter, som ofta undrar: ”Men hur går det till? Hur ser det ut i praktiken?”. Så vi såg att boken fyller ett tomrum i litteraturen. Boken sammanfattar också vår egen resa i utvecklingsarbetet, säger Amanda Vernersson, som undervisar i årskurs 1-3.

Utvecklingsarbete ledde till forskning

Utvecklingsarbetet startade 2017 när Göteborgs Stad fick medel från Skolverket för att stärka undervisningen för nyanlända elever. Under arbetet har skolan fått stöd och inspiration av Gudrun Svensson, som är docent vid Linnéuniversitetet. För sex år sedan, 2019, ansökte skolan om att genomföra ett praktiknära ULF-forskningsprojekt tillsammans med forskare och utvecklingsledare från Center för skolutveckling, ett projekt som pågick under två år. I bokens inledning beskriver forskarna Catarina Schmidt och Lisa Molin den vetenskapliga grunden för transspråkande och i det följande avsnittet berättar lärarna hur det har omsatts i praktiken på skolan.

Att utveckla undervisningen i ett interkulturellt perspektiv med transspråkade som synsätt har varit en lång process, vilket har utvecklat lärarnas syn på elevernas kunskap och förmågor.

– När det blir okej att använda alla sina språk och erfarenheter i klassrummet händer mycket med barnens lärande och självtillit. Eleverna vågar prata mer och ta mer plats i undervisningen, säger Amanda Vernersson.

Utgångspunkten är att ta tillvara elevernas kompetens och erfarenheter så att de känner sig bekräftade och representerade i både undervisningens innehåll och det material som används.

Läraren Amaal Ibrahim Aadan, som själv är flerspråkig, tycker att arbetet är mycket viktigt.

– Jag har gått i en skola där det inte alltid har uppmuntrats att jag använder alla mina språk i lärandet. Fortfarande idag tänker jag ibland på somaliska och engelska, förutom på svenska. Alla mina språk är viktiga för att tänka och uttrycka mig, säger hon.

Samarbetar med vårdnadshavare

Många av exemplen i boken beskriver hur lärarna ständigt behöver utveckla undervisningen och tänka kreativt för att möta olika elevgruppers behov och inte förlita sig på traditionella läromedel. De undviker medvetet schabloner i undervisningen och behöver vara medvetna om vilka kunskaper och erfarenheter eleverna har, för att främja deras lärande. Är temat för lektionen exempelvis kända författare eller byggnader så låter de eleverna välja exempel från hela världen istället för att enbart utgå från ett europeiskt perspektiv eller det land eleverna förväntas representera.

Samarbete med vårdnadshavarna är en förutsättning i Bergsjöskolans arbetssätt. Genom samarbetsläxor med hemmet får föräldrarna möjlighet att stötta sina barn i lärandet. Läxan kan till exempel handla om att intervjua sina föräldrar om vilka lekar de lekte som barn, eller om sagor från deras uppväxt.

– Då blir vårdnadshavarna kunskapsbärande och får en inblick i hur eleverna arbetar på skolan. Vi samtalar också med föräldrarna om transpråkande för att de ska få del av forskning kring hur det gynnar elevernas lärande, säger Eva Andersson Berglund, som är biträdande rektor.

Lärarna har naturligtvis stött på utmaningar under resan mot att vidga sitt perspektiv och utveckla undervisningen. Men varken Amanda eller Amaal skulle kunna tänka sig att gå tillbaka till hur de jobbade tidigare.

– Jag ser inte något annat sätt att arbeta med flerspråkiga elever, för att stärka deras flerspråkighet, identitet och självkänsla mot måluppfyllelse i alla skolans ämnen, säger Amanda Vernersson.

I utvecklingsarbetet har skolledningen haft en viktig roll för att driva arbetet framåt.

– Skolledningen behöver vara intresserad av forskning och skapa förutsättningar för kollegialt lärande, säger Eva Andersson Berglund.

Bjuder in till boksläpp 27 november

Den 27 november kl 15.00-16.30 arrangerar Bergsjöskolan ett boksläpp för att presentera boken Transspråkande i alla klassrum. Två forskare vid Malmö universitet, Cristina Nordman och Annika Karlsson, kommer då också att föreläsa utifrån sina doktorsavhandlingar Det flerspråkiga NO-klassrummet respektive När flerspråkighet blir en resurs i undervisningen.

Boksläppet, som äger rum i Bergsjöskolans aula, är öppet för alla intresserade. Ingen anmälan krävs.

Läs mer:

Transspråkande i alla klassrum är en Lärpocket utgiven av Natur & Kultur 2025.

Text och foto: Pernilla Lorentzson