• Hur är studiehandledningen organiserad på din skola?

– Vi är tre studiehandledare på Vättleskolan. Min ena kollega har enbart särskoleelever, den andra svenska, SO- och NO-ämnen medan jag har ansvar för elever som behöver stöd i matematik. Jag hjälper även till med SO och NO.

– Jag har hand om 24 elever på högstadiet och sju från mellanstadiet, de flesta från Syrien och Irak. Jag möter mest nyanlända elever, som levt mindre än fyra år i Sverige. Men jag har även elever som bott här längre än fyra år och som fortfarande har svårigheter med språket och behöver studiehandledning.

– Sammanlagt har jag sju grupper. Tre mellanstadiegrupper, en i varje årskurs, där jag är mest i klassen för att läraren vill att jag ska kunna hjälpa alla klassens elever i matematik. Det betyder att jag då arbetar även med de som inte är nyanlända eller har arabisk bakgrund. Elever som behöver extra stöd tar jag till ett grupprum där jag kan undervisa tydligt på tavlan.

– På högstadiet däremot har jag fyra egna grupper som kommer till mig för undervisning i matematik. Jag har delat upp dem efter en bedömning av hur mycket de kan i början av terminen och inte efter deras ålder. Det betyder att duktiga elever i sjuan går i en svårare grupp än några av niorna.

– Gruppen med störst behov av stöd är några elever i nian som ligger på årskurs tre-nivå. De känner sig utanför och förstod först inte varför de skulle läsa matematik överhuvudtaget. Men efter att de upptäckte att jag talar flera arabiska språk gick de till rektorn och bad om att få mer matematik med mig. De har nu fyra timmar varje vecka i stället för två och det är något som deras ordinarie mattelärare tycker är bra.

– Den andra gruppen ligger på årskurs 4-6 nivå och den tredje gruppen årskurs 7-8. Min fjärde grupp är enbart nior som skolans rektor vill att jag ska förbereda inför de nationella proven. Här ingår de elever som har allra svårast för matematik. Dessa elever har alltså fyra timmar varje vecka med mig eftersom de ingår i två grupper. Jag ger dem enkla uppgifter med nästan bara siffror och inget språk eftersom de inte kan det svenska språket.

– De andra grupperna har två timmar med mig med undantag för 8:orna som jag har tre timmar i veckan för att de redan nu ska förberedas för nästa läsårs nationella prov.

  • Vilka elever läser svenska som andraspråk?

– Elever som inte talar svenska hemma har rätt att läsa svenska som andraspråk oavsett hur länge de bott i Sverige. Oftast går det till så att föräldrar kontaktar skolan som planerar in eleven i någon av sina grupper.

– Mina elever kan inte uttrycka sina tankar och känslor på det svenska språket. När jag träffade dem första gången längtade de efter att få prata arabiska. De vill tömma sina hjärtan, och när de kommer till mig kan de öppna sig om personliga svårigheter, jag lyssnar på dem som en mamma.

– Studiehandledningen är viktig eftersom vårt uppdrag är att hjälpa nyanlända elever att förstå vad som händer i samhället och skolan – att underlätta deras integration.

– Språket är nyckeln till all kunskap och till att bli en del av samhället och att få gå i vanliga klasser. Nyanlända känner sig av naturliga skäl utanför, men genom att få ämnesundervisning på sitt eget språk ökar chansen att integreras.

– När de är i klassen hos ämneslärare har de fullt upp med att fokusera på språket. I NO och SO försöker jag förklara på arabiska vad de behöver veta så att de har den informationen innan ämneslektionen.

  • Hur arbetar skolans ämneslärare med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning?

– Jag har bra kontakt med skolans ämneslärare och kan förmedla saker eleverna vill framföra. Om någon har svårigheter på något sätt berättar jag det för läraren. En elev skadade handen och kunde inte skriva prov. Jag berättade detta för läraren och sa att antingen kan eleven missa provet eller om de litar på mig så kan eleven säga sina svar och så skriver jag.

– Elevernas inlämningar går via mig. Idag var det en elev i nian som ville att jag ska göra ett prov med henne. Hon är duktig i matte men har svårt med svenska språket så jag brukar översätta till henne och då får hon godkänt.

– Lärarna är ofta de enda svensktalande personerna de träffar. I skolan umgås de med andra elever som talar samma språk. Jag rekommenderar dem att umgås med andra som talar bra svenska, det är en bra chans att utnyttja och lära sig, tyvärr gör de inte det.

  • Är du som studiehandledare en brygga mellan skolan och elevernas föräldrar?

– Jag kopplar ihop föräldrar med skolan. Många föräldrar undrar vad som ska hända efter grundskolan. Studievägledaren hade informerat dem men de sa till mig att de inte förstod någonting. Då tog jag initiativ till samtal med en grupp föräldrar till nyanlända barn och bjöd in studievägledaren igen. Hon förklarade inför hela gruppen och jag översatte och vi hade fika och jag fick bra relationer med föräldrarna.

– De hade också frågor till ämneslärarna som jag vidarebefordrade. Som studiehandledare måste jag bygga bra relationer med föräldrarna. De ber mig om råd och hjälp i olika vardagliga frågor, som till exempel att fylla i olika slags blanketter.

Text Thomas Reckman