Frölundaskolan stärker samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare

– Jag ska vara en länk mellan studiehandledare och ämneslärare. Det är viktigt att studiehandledarna känner sig hemma, att de får tillgång till materialet och lärandemålen och kan stämma av med ämneslärarna hur elevens lärande utvecklas.

Mounia Cherfi är ämneslärare i franska och studiehandleder elever i arabiska. Hon är en av Frölundskolans tre fast anställda studiehandledare. Utöver dessa anlitar skolan också regelbundet studiehandhandledare på timmar från Språkcentrum, utifrån de behov som finns bland eleverna.

Använder sitt starkaste språk i lärandet

Mounia Cherfi samordnar studiehandledningen på Frölundaskolan.

Studiehandledningens främsta syfte är att stödja elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen, genom att de får använda sitt starkaste språk i lärandet. Ofta är modersmålet det starkaste språket men det kan även vara det skolspråk som eleven fått undervisning på i sitt hemland.

I förberedelseklassen behöver de allra flesta eleverna studiehandledning. När de sedan slussas ut i vanlig klass bedömer ämneslärarna om eleven behöver fortsatt stöd och i så fall hur många timmar. I genomsnitt har de nyanlända eleverna på Frölundaskolan två timmar studiehandledning i veckan, i ett eller flera ämnen.

Rollen som studiehandledare är ofta både bred och komplex, förklarar Mounia Cherfi.

Förstå skolans förväntningar

– För elever som inte har tillräckligt med kunskap för att förstå samhället eller vad som förväntas av dem i skolan fungerar studiehandledaren som en länk. Vi kan hjälpa eleven att knäcka koden och ge eleven återkoppling hens frågor och tankar. Det skapar en trygghet.

– Ibland är rollen också att bygga en bro mellan kulturer, så att lärarna har en förståelse för andra kulturer och varför eleven fungerar på ett visst sätt.

Även om hon själv är utbildad pedagog och själv har gått igenom processen att vara ny i Sverige och lära sig ett nytt språk så är det ett utmanande uppdrag.

– Vi måste också ha kunskaper om flerspråkighet, och den kulturella aspekten. Och vi behöver veta hur uppföljningen av elevers kunskaper i olika ämnen kan göras på ett bra sätt.

Studiehandledning sker före, under eller efter lektionen

Skolverket förtydligar i sitt stödmaterial att studiehandledning på modersmålet är viktig för elevernas språk- och kunskapsutveckling. En av de tydligaste framgångsfaktorerna är att ämneslärare och studiehandledare har ett nära samarbete kring planering och uppföljning, med ämnesmålen i fokus. Läs mer i Skolverkets stödmaterial

Hur själva handledningen ska läggas upp beror på elevens behov, och den kan ske antingen före lektionen, under lektionen eller efter lektionen (pdf-fil).

Inför en lektion handlar det om att förbereda eleven kring ett visst lärandemål.

– Om ämnet är religion och lektionen ska handla om kristendom, så kan studiehandledaren prata med eleven om detta före, så att eleven redan har med sig vissa förkunskaper. Jag försöker också hjälpa eleven att utveckla sin studieteknik, till exempel att själv använda översättningstjänster för att slå upp ord och kunna sätta dem i ett sammanhang. Det är jätteviktigt att ge redskap och strategier och inte bara ämnesstöd, säger Mounia Cherfi.

Utgå från lärandemålen

Under lektionen är studiehandledaren med i klassrummet och stöttar eleven, till exempel med att tolka lärarens instruktioner och förstå uppgifter etcetera. Efter lektionen handlar det om att repetera det som eleven har undervisats om samt stämma av att eleven har förstått exempelvis viktiga begrepp, för att hjälpa eleven att befästa och förstärka lärandet.

– Som studiehandledare behöver du förstå vad eleven kan, och ännu inte kan, för att stötta eleven att bygga vidare på sina förmågor och styrkor. Du behöver veta lärandemålen för undervisningen i alla de ämnen eleven har handledning i, och kunna ha en dialog med ämnesläraren kring elevens utveckling, säger hon.

Måste prioritera

Prioriteringar blir ofta nödvändigt, särskilt när eleven har handledning i flera ämnen som ska hinnas med på en begränsad tid.

Studiehandledaren Abdul Hakim Abuali och Hampus von Sparr, lärare i matematik och NO.

– Ska vi jobba med NO, SO eller matte? Vi måste också prioritera vad som är viktigast i varje ämne. Är det till exempel bråkräkning eller de olika räknesätten som är viktigast att eleven får stöd i inom matematiken?

Avstämning med ämnesläraren är särskilt betydelsefullt om studiehandledaren upptäcker att eleven har större utmaningar i sitt lärande. Men det händer också att elever utvecklas snabbare än man bedömt från början och därför kan delta i klassundervisningen tidigare. Om dialogen hålls igång är det enklare att fånga upp sådant som man behöver samarbeta kring. Därför är samordnarens roll så betydelsefull.

Samordnaren underlättar kontakten

– Som samordnare pratar jag med alla studiehandledare varje vecka. Om de behöver få kontakt med elevens mentor eller lärare så hjälper jag till. Jag uppmuntrar dem att höra av sig till ämneslärarna för att stämma av kring elevens utveckling och behov. Eftersom jag ingår i ett arbetslag blir det mycket lättare för mig att ha en löpande dialog med alla – jag känner till eleverna och mina kollegor, säger Mounia Cherfi.

Planering och tydliga rutiner är också en förutsättning för att studiehandledningen ska fungera bra. Inför terminsstart planerar Mounia tillsammans med ämneslärarna utifrån de behov de ser att eleverna har, och beställer sedan studiehandledning från Språkcentrum. Alla studiehandledare får tillgång till ämneslärarens planering i Google Classroom och de läromedel och övningar som eleven behöver. Ämneslärarna i sin tur får listor över alla elever som har studiehandledning och kontaktuppgifter till alla studiehandledare.

Kunskap om flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt

Att det finns kunskap och samsyn på skolan kring hur man kan stärka elevers språk- och kunskapsutveckling är viktigt, menar Mounia. Flera av lärarna på Frölundaskolan har fortbildat sig kring flerspråkighet och translanguaging (som innebär att elever får använda alla sina språkliga resurser i lärandet). Mounia själv har läst kurser i interkulturellt förhållningssätt, flerspråkighet och normkritik och läser nu svenska som andraspråk inom Lärarlyftet för att utveckla sin pedagogiska och didaktiska kunskap.

– Hur vi bemöter eleverna är så betydelsefullt. Det är så viktigt att de känner att deras språk har en status, att de gillar sitt språk.

”Språk är en fantastisk tillgång”

Som studiehandledare försöker hon väcka elevens nyfikenhet på det egna språket och förmedla att det är en fantastisk tillgång.

– En del elever vågar inte använda sitt språk i skolan. Och jag möter elever som inte vill läsa sitt modersmål. Genom att jag använder mitt språk kan jag inspirera dem. Jag vill förmedla att jag älskar mitt språk. Att modersmålet är jätteviktigt – det är ett språk som du har gratis, och som du kan utveckla.

Samtidigt tycker hon att inställningen till flerspråkighet i samhället har förändrats på senare år, på ett positivt sätt. Även om svenskan fortfarande är normen har flerspråkighet blivit mer ”normaliserat”. Kanske är vi på väg att uppvärdera språkkompetens som en resurs, hoppas hon.

– Att jag har flera språk gör att jag känner mig som en del av världen. Det gör att jag kan se saker ur fler perspektiv. Jag kan se att det inte bara finns en verklighet, det finns olika verkligheter, olika sätt att se och tänka. Demokrati innebär att vi är olika men lika mycket värda.