Författarbesök vidgar världen

– Jag trodde inte eleverna skulle orka en hel timme, men det gick jättebra, säger deras klassföreståndare Johan Lidbom.

– Hon berättade om hur hon skrev och hur man illustrerar, hur kontakten med illustratör går till och hur man parar ihop text och bild. Hon visade en tidig skiss på en ny bok och förklarade hur det funkar med förlag och så vidare. Barnen fick också ställa frågor.

Författarbesöket är en del av litteraturveckan, som skolbibliotekscentralen anordnar varje år. Då erbjuds alla elever i Göteborg som går i årskurs 2, 5 och 8 att få besök av en författare. I år ställdes alla fysiska besök in på grund av corona-pandemin, men istället fick klasserna resten av året på sig att boka in digitala besök med författarna.

– När litteraturveckan blev inställd blev barnen besvikna, och då vi fick veta att alternativet var att göra ett digitalt besök undrade vi hur det skulle fungera – kommer barnen orka lyssna? Hittills har det gått över förväntan, säger Gunmari Ershag, skolbiblioteksansvarig på Ramsdalsskolan.

– Det är fantastiskt att det funkade så bra, och att kommunen gör det här! Barnen får se att det finns något utanför sin egen skola och stadsdel.

Förberedelserna är viktiga

Inför besöket hade Gunmari Ershag träffat eleverna en gång i veckan och läst ett par av Jo Salmsons böcker högt för dem.

– Författarbesöket ger så mycket mer om man läst, helst flera, böcker som författaren skrivit. Under högläsningen får man också möjlighet att till exempel förklara svåra ord, och att prata om vem författaren är.

Tillsammans sökte de även fakta om författaren på nätet, vem hon är, att hon skriver under pseudonym och vad det innebär. Genom att ta reda på så mycket som möjligt i förväg får eleverna hjälp att ställa relevanta frågor när besöket väl äger rum.

Från skolbibliotekscentralen fick de också en låda med Jo Salmsons böcker att ha i klassrummet, så att eleverna kunde läsa fler böcker på egen hand om de ville. Men de flesta förberedelserna stod Gunmari för.

– Det är naturligt att jag förbereder inför besöket, eftersom det är flera klasser på skolan som får besök. Då är det en fördel att en person gör det istället för att varje lärare ska göra det för sig.

Catharina Wrååk, alltså Jo Salmson själv, håller med om det viktiga i att eleverna har förberett sig inför besöket.

– Ett måste är att de läst något jag har skrivit. Jag vill att barnen ska kunna ha ett samtal dem emellan om boken – till exempel: varför är den här figuren så elak? Hur har författaren tänkt, och så vidare. Det kan även barn i lågstadieåldern fundera kring.

När hon besöker en skolklass brukar hon berätta om innehållet i sina böcker. Hon känner in vilken bokserie eleverna är mest intresserade av, och utifrån den vill hon väcka elevernas läslust. Dessutom visar hon eleverna vad det innebär att vara författare. Hur man blir det, och hur det går till att ge ut en bok. Hon har själv jobbat som förläggare i många år och känner till alla delar i processen.

– Ofta får jag frågan: – Hur gör du en bok? Barnet menar då hur man tillverkar själva boken. Då brukar jag berätta hur det funkar med förlag och tryckeri. Jag brukar säga att en förläggare är ungefär som en idol-jury. Utifrån tusentals inskickade manus kanske fyra eller fem blir en bok. Då förstår barnen att det inte är så himla lätt. Precis som Zlatan måste man träna och öva om man vill bli författare, och det är viktigt att göra det på ett sätt som känns roligt.

Digitalt möte ställer andra krav

Gunmari Ershag berättar att hon fick mycket stöd av skolbibliotekscentralen för att göra författarmötet digitalt. Till exempel gav de stöd i hur de kunde använda Google meet. Hon var själv med på alla lektionerna när de hade besök, och utrustningen provades noga innan första lektionen.

– Det går förstås inte att jämföra med ett fysiskt besök, men när det nu blev så här så funkade det bra. Skolbibliotekscentralen är en viktig resurs med praktiska tips hur vi kan jobba.

Även för Catharina Wrååk ställer det digitala mötet lite andra krav på henne än vanligt.

– När jag är i ett klassrum är jag fokuserad på barnen och på att ge dem det optimala mötet. Jag minns ofta knappt efteråt vad som sagts. Det blir inte riktigt samma sak digitalt. Vi möts inte på samma sätt, utan jag får jobba hårdare för att skapa illusionen av att jag ser eleverna som om jag är i rummet, och inte bara är en figur på en skärm som pratar åt dem istället för med dem.

För henne blir feedback extra viktigt vid digitala besök. Hur hon ger eleverna känslan av att hon sett varje individ. Där kan lärarna vara till stor hjälp.

–Det  är viktigt att lärarna är uppmärksamma. Jag ser sällan hela klassen, så de måste hjälpa till att välja ut vem som ska svara. I vanliga fall kan jag gå runt och hålla ordning och se varje barn i ögonen.

Ger viktiga insikter

Eleverna själva tyckte det var roligt med författarbesöket och lärde sig en hel del om vad det innebär att skriva en bok.

– Jag tänker på böcker på annat sätt nu – hur det känns att fantisera och skriva en riktig bok, säger Adam el Ayoubi.

– Det som var min favorit var att vi fick ställa vilka frågor som helst. Varför hon jobbar som författare. En frågade om hon hade pojkvän! Det var roligt, säger Aya Kamal

Deras klasskompisar Mattias Behnam och Zahra Adnan säger båda att de tycker det är roligare med böcker efter besöket.

Klassföreståndaren Johan Lidbom är relativt ny som lärare och har inte varit med på författarbesök tidigare.

– Det ger en ny aspekt till att läsa böcker att få träffa personen som skrivit dem. En del barn som gillar att skriva tyckte det var spännande att höra var hon får sin fantasi ifrån. Att det inte behöver vara så speciellt utan man kan använda sin vardag.

Med den här erfarenheten i ryggen tänker han att de nästa gång kan använda sig av besöket ännu mer i undervisningen, till exempel genom att låta eleverna efter besöket skriva en liknande historia, eller egna historier utifrån bilderna.

– Förberedelserna före mötet var goda, men vi kunde jobba mer efteråt. Jag tyckte själva mötet gick bra. Det var kul att barnen var så på och intresserade. Frågorna slutade aldrig komma.

Mötet med läsarna har stor betydelse

För Catharina Wrååk är mötet med läsarna en viktig del av yrket. Förutom att hon får input och reaktioner direkt från de som läser hennes böcker så bidrar de också till att hon kan försörja sig som barnboksförfattare.

– Det är viktigt både ekonomiskt och mentalt!

För att mötet ska bli givande är det viktigt att läraren är engagerad.

– Jag vill att läraren är positiv till att jag kommer, och inte lägger över det på någon annan för att själv få tid med annat. Läraren ska vara med på besöket. De gånger jag är i en klass där de knappt vet att jag ska komma, då är det oerhörd uppförsbacke för mig. Men det händer som tur är inte så ofta.

– Det jag vill att eleverna ska få med sig är att de har fått träffa en person som inte är lärare. Barnen ska vilja ta tag i en bok – att gå till biblioteket och vilja läsa, och ha fått en bild av vad det innebär att vara författare.