Bättre struktur stärker elevrådets arbete

– Det viktigaste vi kan lära unga är att våga driva frågor och ta ansvar. Därför behöver de få träna på det, att ha en uppfattning, och att göra sin röst hörd. Det lägger grunden för att man ska bli en aktiv medborgare, säger Anna Wiking, förstelärare med inriktning i delaktighet och inflytande.

Våren 2020 började Anna Wiking och några lärarkollegor i skolans arbetsgrupp för elevinflytande fundera på hur elevrådet och klassråden kunde bli mer delaktiga i skolans hälsofrämjande arbete för trivsel och en god lärandemiljö. En aktiv elevkår är grunden för att allt detta ska fungera, var deras utgångspunkt.

– Delaktighet är viktigt för ungas identitetsskapande och för deras välmående, ja för känslan av inkludering i samhället i stort. Det är grunden för att komma in i samhället och för att motverka de krafter som finns omkring oss.

Jobbar med skolans fokusområden

En tydligare och mer genomtänkt struktur för elevrådets arbete behövdes, för att det inte bara skulle vara några eldsjälar i personalen som drev arbetet.

– På skolan jobbar vi vuxna med olika fokusområden, som studiemotivation, närvaro, och måluppfyllelse på våra APT:er. Det är viktigt att eleverna också blir en del av processen. Så vi bestämde oss för att ha samma struktur med fokusområden på klassråden och elevråden i alla stadier.

I de lägre stadierna, F-3 och årskurs 4-6, jobbar eleverna med olika teman som är kopplade till skolans fokusområden. Anna och hennes arbetsgrupp skickar i förväg ut frågor som tas upp på klassråden i varje klass, och sedan tar elevrådsrepresentanterna med klassens tankar och förslag till elevrådet. De vuxna leder arbetet, men stöttar eleverna att steg för steg kunna ta mer ansvar.

Mer aktiva arbetsformer

Eleverna i årkurs 7-9 planerar och håller själva i sina elevrådsmöten. Mellan mötena jobbar de i arbetsgrupper, så kallade utskott, med olika teman. Utskottsidén föddes när de hösten 2021 gick en utbildning kring elevdemokrati och arbetsformer för ungas inflytande i skolan, tillsammans med några av lärarna. Att arbeta i mindre grupper har fungerat väldigt bra, säger Jakob Rimmerfors, som går i klass 9B.

– Man får gjort mycket. Det är roligare att gå till elevrådet och känna att man gör någonting än att man bara sitter på ett möte och en lärare pratar.

Den här onsdagsförmiddagen håller Jessica Sjölin, klass 9C och Ellen Hiller, klass 8A, i elevrådsmötet för årskurs 7-9. Varje utskott har fått lämna förslag till punkter på dagordningen, och Jessica och Ellens roll är bland annat att fördela ordet när frågor behöver diskuteras i helgrupp. Anna Wiking, fritidsledaren Filip Ekström och skolans biträdande rektor Katarina Krokström är med som bollplank och för att ta vidare praktiska frågor som kräver att de vuxna bidrar.

Viktigt med stöd från vuxna

Läxhjälp till elever i årskurs fyra är en av frågorna på agendan, ett förslag som väcktes av elevrådet på ett tidigare möte. Förra veckan skickade Anna Wiking ut en förfrågan ut till alla högstadieelever om de ville vara med och ge läxhjälp till årskurs 4-elever någon gång under terminen. Sju elever har anmält intresse, varav tre från elevrådet, rapporterar hon.

Fritidsledaren Filip Ekström räcker upp handen. Han föreslår att skolan kan ta fram ett intyg eller ett diplom för de elever som deltar i läxhjälpen. I så fall kan skolledningen hjälpa till. Detta är eleverna positiva till, och frågan lämnas vidare till biträdande rektor.

Jessica Sjölin tar sedan upp ett önskemål som rör skolans fysiska miljö. Det finns inte sanitetspåsar för bindor på alla toaletter, och det behövs, speciellt på gympasalens toalett, säger hon. Anna Wiking frågar om några i gruppen är intresserade av att vara med på en inventering av toaletterna, för att få en samlad bild. Jessica och tre andra elever anmäler sitt intresse.

Sista halvtimmen är det tid för arbete i de olika utskotten. Anna och Filip finns kvar i rummet om någon behöver deras hjälp. Gemenskapsgruppen planerar en träff med Ryaskolans elevråd, och vill stämma av några idéer med Anna. Hon tipsar om att de skulle kunna göra en utflykt, eller ha någon idrottsaktivitet tillsammans. Behöver de en lokal att träffas i kan de få låna skolans kafé, säger Filip.

– Det är viktigt att vi lärare finnas där som ett stöd. Men det är eleverna som har ansvaret. De driver arbetet och sen kommer vi överens om en plan tillsammans. Vi hjälper dem och är möjliggörare helt enkelt, säger Anna Wiking.

Täta möten och relationsskapande aktiviteter

För att elevrådet ska bli en plats där unga får träna på att göra sina röster hörda och fatta kollektiva beslut behöver gruppen också få möjlighet att bygga relationer. Därför träffas arbetsgrupperna ofta, varannan vecka, under elevens val-tid. Den gemensamma utbildningsdagen i höstas blev en ”kick-off” där de fick lära känna varandra och hitta arbetsformer som gör att alla vågar vara aktiva och bidra. Jessica Sjölin vill skicka med detta som ett tips till andra elevråd.

– Försök göra olika saker så alla känner att de har en betydelse. Det är viktigt speciellt i början att man gör något tillsammans så att man får en gemenskap. Jag tycker att det är mycket lättare att uttrycka sig om man känner sig lite trygg, säger hon.

De yngre eleverna träffas tre gånger per termin, och en gång varje termin samlas alla åldrar på ett gemensamt möte. Någon gång per läsår brukar elevrådet dessutom ordna aktiviteter för hela skolan, till exempel spökvandring, fotbollsmatch eller en temavecka med mat från olika länder i bamba, med fokus på mänskliga rättigheter.

Gjort en handbok för distansundervisning

Uppbackningen från skolans rektorer är en av de viktigaste faktorerna för att satsningen på elevinflytande ska få genomslag, menar Anna Wiking.

– Det är viktigt att skolan signalerar att elevrådets arbete är något extraordinärt. Förra året hade vi en liten fest för alla i elevrådet, och de som deltagit fick ett diplom.

När covid-pandemin slog 2020 till blev under en period svårt att få till kontinuiteten i elevrådsmötena. Men då bestämde elevrådet sig istället för att göra en handbok för distansundervisning. Tipsen – som riktar sig till eleverna – handlar bland annat om att våga be om hjälp, hur man kan göra vid tekniska problem och vad som är viktigt att tänka på när det gäller mat och rörelse, när man är hemma. Eleverna intervjuade lärare och elevhälsopersonal, och rektor skrev förordet.

Jättestensskolans råd och tips för att stärka elevrådsarbetet:

• Hitta en tydlig struktur och var konsekvent med den. Syftet med strukturen är att successivt få eleverna att själva driva arbetet.
• Ge eleverna möjlighet att komma med idéer – de vuxnas roll är framför allt att hjälpa till så att idéerna kan genomföras.
• Ju äldre eleverna är desto mer kan de ta över ansvaret för elevrådsarbetet. De vuxna finns med i bakgrunden, som en trygghet.
• Fånga upp ungdomarnas tankar och känslor.
• Viktigt att gruppen träffas mer ofta i början (till exempel av ett läsår, när nya representanter tillkommer) och att man har ett tydligt sätt att arbeta.
• Ge eleverna förutsättningar att skapa en ”färdig produkt”, så att arbetet får ett konkret resultat.
• Arbeta i mindre grupper (utskott) utifrån olika frågor och teman som eleverna valt. I utskotten får eleverna tid att bygga upp ett samarbete, att bli trygga och känna tillit så att de vågar göra sig hörda.