Sammanhang och gemenskap är en förutsättning för att göra demokrati i skolans vardag. I grunden bygger det på ett allmänmänskligt behov av att höra till och ingå i ett socialt sammanhang. Ett behov av att få känna gemenskap och en tillåtelse att bli insläppt i gemenskapen.

Det är gruppen som är arena för de processer som leder till en känsla av tillhörighet och där sammanhang skapas. En viktig beståndsdel i en gemenskap är relationen mellan individerna som utgör gruppen. För att skapa ett sammanhang där demokrati kan göras behöver goda relationer upprättas och vidmakthållas. Detta sker genom en social organisering av skolans vardag så att skolan har vad som kan kallas ett ethos – ett vi. En anda som genomsyrar hela skolans verksamhet och som alla känner till och vill ingå i. Ett ”vi” där alla omfattas och får vara med och som lever vidare oavsett vem som vistas där.

Skapa relationer

Demokrati handlar till stora delar om att vara en del av en grupp. Det är genom gruppen som eleverna kan ”träna” sig på att förstå vad demokrati är. Som skola behöver man därför formera en social arena i skolans vardag, vars främsta syfte är att skapa relationer. Det kan man göra genom olika aktiviteter som bidrar till att bygga och vidmakthålla relationer och stärka gruppkänslan. Aktiviteterna stärker gemenskapen genom att de bidrar till gemensamma positiva erfarenheter som sparas i gruppens kollektiva minne.

Aktiviteter som stärker gruppen

Att man firar och uppmärksammar både eleverna, klassen och skolan och bygger upp traditioner kring högtider och händelser är ett sätt. Andra gruppstärkande aktiviteter kan vara att äldre elever ordna rastaktiviteter för yngre elever, fadderverksamhet och gemensamma temadagar över klass- och årskursgränser. Att ha en tydlig struktur för samtalen i hela klassen skapar också en trygghet och möjlighet att lära känna varandra.

Det finns många exempel på hur skolor arbetar relationsskapande. Det jag vill understryka är hur viktigt det är att skolan ser gruppens och kollektivets betydelse för att lyckas i demokratiuppdraget.

Gemenskap en förutsättning för demokratisk fostran

Den sociala arenan är en förutsättning för trygghet och en god lärmiljö.

När skolan blir en plats som eleverna vill vara på och de känner att de ingår i en gemenskap gynnar det lärandet. Samtidigt är den positiva upplevelsen av att ingå i gemenskapen själva essensen av demokratisk fostran. Händer istället motsatsen, att eleven inte känner sig inkluderad eller inbjuden till gemenskapen, kommer skolan ha svårt att genomföra sitt demokratiska uppdrag: att utbilda ansvarskännande medborgare.

Frågor att diskutera på skolan:

Hur gör vi, elever och personal, på vår skola för att skapa en social arena för sammanhang och gemenskap i skolans vardag och praktik?

Hur kan vi utveckla arbetet ännu mer med den sociala arenan? I klassen? På skolan? I själva aktiviteten?

Citat från elever och lärare i charta projektet om hur sammanhang och gemenskap kan skapas:

  • Ha personligt samtal. Skapa tillit och lojalitet. Göra överenskommelser.
  • Arbetet gör sig inte självt, det formas av elever, kollegor tillsammans.
  • Grupparbeten om man vill utveckla sociala sammanhang.
  • Att arbeta tillsammans är ett bra sätt att skapa sammanhang.
  • Att seriöst intressera sig för varandra.
  • Ha en nära relation till lärare.
  • Det är viktigt att barnen känner sig hörda och sedda. Om barnen inte känner att vi pratar med dem tycker de inte att vi arbetar med demokrati. Det är viktigt att ge barnen den känslan. Det är viktigt att vi ser alla barn för att de ska inkluderas.

 

När vi lyckas skapa en gemenskap och ett sammanhang, blir det en utgångspunkt för solidariska handlingar, där vuxna och elever hjälper och stödjer varandra. Detta är temat för nästa blogginlägg.

Läs mer på Skolverkets sida om demokrati i skolan