I ett utvecklingsprojekt som jag och kollegor på Center för skolutveckling genomfört tillsammans med lärare och elever på några skolor i Göteborg har syftet varit att utveckla modeller för demokratiarbetet i skolan. Erfarenheterna från det projektet är att skolans demokratiuppdrag egentligen är tvådelat: dels handlar det om att förmedla kunskap kring demokrati som ett sätt att styra och leda, alltså ett funktionalistiskt perspektiv på demokrati. Den andra delen handlar om att förmedla samhällets normer kring vad demokrati grundar sig på för värderingar. Det är dessa normer som idéen om Sverige som ett demokratiskt land vilar på.

Innehållet i det vi förmedlar kring demokrati i skolan är kopplat till skrivningarna i skollag och läroplan. Verktyget vi använder för att göra demokrati är framförallt samtal. Dessa samtal i form av lärande dialoger leder fram till vardagliga demokratiska handlingar.

Vuxna i skolan kan inte vara värdeneutrala

Som vuxen kan du ”normera” demokrati på skolan genom att visa i tal och handling vad som är samhällets norm, vad som är ok och inte. För att kunna förmedla demokratins normer kan du som vuxen inte själv vara värdeneutral. Du behöver vara tydlig i ditt budskap – vad du står upp för och vilka förutsättningar du själv vill skapa för att demokrati ska ske. Som anställd i skolan är du ”demokratins väktare”.

Det är här vårt demokratiska förhållningssätt blir viktigt.

Principer + förhållningssätt = den demokratiska normen

Som jag ser det består den demokratiska normen av två delar: principer och förhållningssätt.

Hur går nu detta att förstå?

Om vi först tänker på principer som vilka demokratiska regler som ska gälla i skolan blir det följande:

  • Vi är alla är lika viktiga för varandra
  • Vi är alla med i vår gemenskap
  • Vi får alla prata och vi blir lyssnade på av andra
  • Vi har alla lika mycket att säga till om
  • Vi hjälper och stöttar varandra

De demokratiska principerna är helt enkelt de mänskliga rättigheterna översatta till vardagliga demokratiska regler och handlingar.

Förutom principer består en demokratisk norm av att ha ett demokratiskt förhållningssätt.

Förhållningssättet visar vad jag står för

Ett demokratiskt förhållningssätt går att förstå som: den jag är, som jag visar upp när jag gör det jag vill förmedla. Det jag visar i ord och handling att jag står för. Annorlunda uttryckt: det jag vill förmedla är viktigt. Budskapet jag för fram visar vad jag vill. Förhållningssättet gestaltas av den jag är och visar upp när jag gör.

I vardagen blir det demokratiska förhållningssättet synligt genom hur vi är och vad vi gör mot varandra, hur vi bemöter varandra, hur vi umgås tillsammans, hur vi tillåter andra att vara med i gemenskapen och hur andra tillåter oss att delta. Hur vi tar hänsyn till varandra och hur vi lyssnar på och talar till varandra.

Det är de vuxna i skolan som genom sitt förhållningssätt till eleverna överför den samhällsbärande demokratiska normen. De vuxna visar vilka demokratiska principer som ska råda och hur man följer dessa genom sitt demokratiska förhållningssätt.

Diskutera tillsammans

För att kunna ha ett demokratiskt förhållningssätt behöver de vuxna i skolan diskutera detta tillsammans och hjälpa varandra att förstå hur man är en förebild för eleverna, och att detta är en del av det demokratiska uppdraget. Detta innebär att de vuxna behöver se samtalet som det viktigaste verktyget för skolans demokratiska uppdrag och ge plats för det. Samtal som leder framåt behöver ske i ett sammanhang för att vara meningsfulla. Om vad ett demokratiskt sammanhang är och hur man skapar det i skolan kommer nästa inlägg att handla om.