Charta för demokrati i skolan är en del av Göteborgs Stads demokratisatsning inför jubileumsåret 2021 på temat Ungt inflytande. Med start i september erbjuds lärare och elever i stadens grundskolor att delta i en utbildning kring hur man kan utveckla demokratin på sin egen skola.
– Chartan är ett fördrag som visar hur skolans demokratiska uppdrag lyfts genom att vi förtydligar och sätter in demokratin i ett sammanhang, säger Gunnel Falck.
Skolans demokratiska samhällsuppdrag beskrivs i skollagen och läroplanerna. I skollagen står det att ”utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”.
Demokrati startar i vardagen
I skolans vardag ska demokratin omsättas i praktik. Hur väl skolor lever upp till sitt demokratiska uppdrag visar sig i hur lärare och elever lyssnar på, talar till och förhåller sig till varandra.
– Redan från förskoleklass pratar man om hur man ska vara mot varandra, att man ska förstå i vilket socialt sammanhang man ingår och att det ingår vissa regler. Vad du gör avspeglar ditt förhållningssätt till det demokratiska innehållet, hur du interagerar med andra och att alla involveras i gemenskapen, säger Gunnel Falck.
Lärare gör demokrati mer intressant när de tar elevernas delaktighet och inflytande på allvar. Konkret betyder det att genomföra demokratiska samtal, som inte ska förväxlas med det vanliga undervisningssamtalet. Demokratiska samtal innebär en lärande dialog där alla kommer till tals och ställer frågor för att förstå. Det blir en vidgad diskussion snarare än en debatt om vem som har rätt.
En unik förstudie
I förarbetet till Charta för demokrati i skolan har Center för skolutveckling intervjuat ett hundratal lärare och elever i åldern 6-16 år från fyra olika skolor i staden. Eleverna var intresserade av delaktighet och inflytande, och hade många tankar kring hur det fungerade på den egna skolan och förslag på hur det kunde bli bättre.
Exempelvis att lärare avsätter tid för att samtala med elever om hur skolan fungerar och verkligen lyssnar på deras berättelser. Samt att elever stöttar och hjälper varandra, att skolor har en gemenskap som manifesteras i en vi-anda och att elever aktivt deltar i planeringen av undervisningen.
– Chartautbildningen hade inte varit möjlig utan den här förstudien om hur man kan lyfta en demokratisk struktur. Någon liknande kartläggning av demokrati i skolan har aldrig gjorts tidigare, säger Gunnel Falck.
När elever och lärare är medvetna om hur demokratin utspelar sig i deras skolvardag ökar chansen att de också förstår betydelsen av sina egna handlingar, och hur dessa i en förlängning påverkar demokratin i samhället.
Lärarna sätter normer
Många av lärarna i studien fokuserade på hur viktigt det är för elever att bemöta antidemokratiska åsikter om de dyker upp hos skolkamrater, att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Lärarna poängterade att det gäller att vara säker på var man själv står för våga bryta in och agera.
– De vuxna normerar demokrati på skolan genom att visa i tal och handling vad som är samhällets norm, vad som är ok och inte. Skolan ska inte vara värdeneutral, och det som förmedlas av lärare bär eleverna med sig in i vuxenlivet, säger Gunnel Falck.
Efter fokussamtalen med lärare och elever har hon och två kollegor identifierat åtta områden som hänger ihop och där demokrati kan förverkligas. Utgångspunkten är samtal som främjar en social gemenskap vilket i sin tur underlättar samarbete och skapar tillit.
Att omsätta demokratisk vilja i handling
Utbildningen i Charta pågår i ungefär sex månader och omfattar fyra-fem kurstillfällen. Deltagarna får med sig en struktur som efterhand blir en modell för hur den egna skolan kan omsätta demokratisk vilja till handling.
Tanken är att lärare/elever sedan presenterar den anpassade modellen för övriga lärare och elever på skolan, som därefter tar ett beslut om de också vill jobba praktiskt utifrån modellen. Det måste inte vara hela skolan, en 4-9 skola kan exempelvis välja Chartaarbetet för enbart högstadieklasserna.
Utbildningen bygger på medskapande där deltagare från olika skolor träffas vid kurstillfällena, hjälper varandra att utveckla sina respektive modeller och lär ihop. Resultatet samlas sedan i en kunskapsbas för Chartaskolorna att använda i det fortsatta arbetet med att stärka demokratin på skolan.
– Skolor har olika förutsättningar. Allt från praktiska utmaningar som att en del skolor har många byggnader med avstånd från varandra och elever i olika åldrar. Sedan har vissa skolor kommit längre och hunnit samla på sig erfarenhet, men oavsett vilket är det bra om man är minst två från varje skola så att man har någon att bolla med när man kommer tillbaka till sin skola, säger Gunnel Falck.
Informationsträffar
Fyra informationsträffar om utbildningen kommer att erbjudas med start i september 2020. Datum för träffarna finns nu i Center för skolutvecklings kalendarium samt i Pedagog Göteborgs kalender.
