Genom kartläggning av språkanvändning, riktad utbildning och nya digitala verktyg skapas bättre förutsättningar för medarbetare att använda svenska i sitt dagliga arbete.
Bakom arbetet står andraspråkspedagogen och planeringsledaren Lena Thornéus. Hon beskriver sitt uppdrag som att synliggöra språket i olika yrken och göra det möjligt att utveckla det systematiskt.
– Det viktigaste av allt är att jag jobbar med språk som yrkeskompetens. Inom svenska som andraspråk är arbetsplatslärande mitt fält, och där handlar det om deltagande, praktik, gemenskap och situerat lärande, säger hon.
Kartläggning av språket i yrket
Arbetet börjar med att analysera hur språket faktiskt används i olika yrkesroller. Lena Thornéus har bland annat studerat språkbehoven för stödassistenter inom förvaltningen för funktionsstöd. Genom observationer, arbetsplatsbesök och dialog med verksamheterna har hon identifierat centrala språksituationer i yrkesvardagen.
– Det handlar om att kartlägga och definiera språket som används i yrkesutövningen. Vet vi inte vad det är för språk vi pratar om och hur det används är det svårt att jobba med kompetensutveckling.
Analysen utgår från konkreta språksituationer: vilka som deltar i kommunikationen, vilket syfte samtalet har och vilka krav som ställs på språket. I studien av stödassistenter identifierades tio kategorier av språklig yrkeskompetens. Dessa omfattar bland annat samtal med brukare, dokumentation, överlämningar mellan arbetspass och kommunikation med kollegor och chefer.
Ett exempel är kommunikationen mellan personal och boende på boenden med särskild service. Här är språket ofta enkelt och relationsinriktat, anpassat efter brukarens behov och situation. Samtidigt kan brister i kommunikationen få allvarliga konsekvenser.
Om språket inte fungerar riskerar stödet att bli felaktigt, vilket kan skapa oro eller bristande delaktighet för den boende. I värsta fall kan situationer eskalera.
Arbetsplatsen som läranderum
När språksituationerna är definierade utvecklas utbildningsinsatser som är kopplade direkt till arbetet. En central del är utbildningen Språklyftet, där undervisning kombineras med träning i autentiska arbetsrelaterade situationer.
– Det vi jobbar med är det funktionella språket på arbetsplatsen, säger Lena Thornéus.
Metoden bygger på tanken om arbetslivet som läranderum, där skola och arbetsplats kompletterar varandra. Undervisningen förbereder deltagarna inför de språkliga situationer de möter i arbetet, medan arbetsplatsen ger möjlighet att använda språket i praktiken.
I undervisningen arbetar deltagarna tillsammans med en lärare och med varandra. Grupparbetet är viktigt eftersom många upplever det som svårt att använda språket i nya situationer, till exempel i samtal med chefer eller i mer formella möten.
AI som träningsverktyg
För att ge deltagarna mer möjlighet att träna har projektet också utvecklat ett AI-baserat konversationsverktyg. I verktyget kan deltagarna öva på realistiska scenarier från arbetet, till exempel överlämningar mellan arbetspass eller samtal med boende.
– Syftet är att deltagarna ska få möjligheter att träna på det språket så mycket som möjligt, för det är svårt att få till mycket träning på arbetsplatserna.
Genom att öva i en digital miljö kan deltagarna testa formuleringar, göra misstag och prova igen utan att riskera missförstånd i verkliga situationer. AI-verktyget används också för att reflektera över hur språket används i olika sammanhang.
Resultat: ökat självförtroende och större självständighet
Utvärderingar från höstens utbildningar visar att arbetssättet ger tydliga resultat. Deltagarna beskriver att de fått större muntligt självförtroende och vågar ta fler initiativ i kommunikationen på arbetsplatsen.
De upplever också att de blivit mer självständiga i sitt arbete. Flera berättar att de i större utsträckning vågar ställa frågor, beställa material eller ta kontakt direkt med chefer när något är oklart.
För stödassistenter, som har ett mer komplext kommunikativt ansvar i sitt arbete, har träningen också lett till ökad medvetenhet om hur språket används i olika situationer.
Många deltagare lyfter särskilt AI-verktyget som en viktig del i lärandet. Genom att träna i en trygg miljö innan de använder språket i verkliga situationer känner de sig säkrare i sin yrkesroll.
– De upplever att de har kunnat använda språket på ett bredare sätt och träna utan att riskera så mycket”, säger Lena Thornéus.
En växande kompetensfråga
Behovet av språkutveckling i välfärden väntas öka framöver. Kraven på dokumentation, samverkan och brukarkommunikation ställer allt högre krav på språklig kompetens i många yrken.
Enligt Lena Thornéus är därför arbetet med språkutvecklande arbetsplatser en viktig del av kompetensförsörjningen.
– När vi ställer de pedagogiska frågorna – vad ska läras, hur ska det läras och hur vi anpassar stödet till målgruppen – då gör det skillnad.
Länkar
Ta del av presentationen från webbinariet 3 mars 2026: Presentation_Yrkesanpassad språkutveckling för anställda i stadens verksamheter_260303
