Porträttbild av Malin Jakobsson

Malin Jacobsson har skrivit en avhandling om tonåringars sömnvanor.

– Elevhälsan är ganska uppmärksam på detta men kan bli det än mer, eftersom många ungdomar utifrån min forskning själva inte påtalar sömnproblem för att de tror det är normalt och hör ungdomen till, säger Malin Jakobsson, doktor i Vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

Hon har samlat in data till fyra studier om ungdomars sömn via enkäter, fokusgrupper och djupintervjuer.  Drygt 900 ungdomar i åldern 15-16 år har svarat på enkätfrågor om sina sömnvanor och 55 procent av de tillfrågade svarade att de sover mindre än rekommenderade åtta timmar per natt.

Sömnbrist påverkar inlärning

Enstaka nätter med för lite sömn riskerar att leda dels till försämrade skolprestationer på grund av nedsatt inlärningsförmåga, minne och koncentration, dels till förändringar i sinnesstämningar, att man lättare blir arg, ledsen eller frustrerad.

– Det är sådant som märks efter bara några nätter. Långvariga besvär med att sova för lite kan öka risken för depression, ångest, koncentrationssvårigheter och nedsatt immunförsvar, och på sikt finns en ökad risk för fetma, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, säger Malin Jakobsson.

Ökad skärmtid och skolstress

Hon berättar att forskningen visar på en allmän ökning av sömnsvårigheter hos ungdomar de senaste 10-20 åren och att det främst beror på ökad skärmtid med mobiltelefonen och bristande rutiner kring sömn och sänggående. Till detta läggs också att många ungdomar upplever stress över kraven i skolan, vilket också framgår av intervjuerna med gymnasieeleverna Alex och Lia nedan.

I undersökningen berättar ungdomarna om svårigheter med att sova för att man inte kan varva ner när tystnaden väl infaller på grund av tankar och oro.

Unga vill ha mer kunskap

– Min forskning visar att ungdomar önskar mer kunskap om sömn för att kunna göra bra val. Men de säger att katederundervisning från lärare eller skolsköterska inte hjälper utan vill hellre jobba i grupper och reflektera tillsammans för att öka sin kunskap om sömn, säger Malin Jakobsson.

Det finns ett tydligt samband mellan sömnproblem och psykisk ohälsa. Sedan kan det vara svårt att veta om sömnsvårigheter lett till depression eller om de är symptom på det sistnämnda, vilket är ytterligare ett skäl till varför elevhälsan alltid bör ställa frågor om sömnvanor vid hälsoundersökningar.

Fråga eleverna om orsaken till dålig sömn

– Vi måste ta reda på vad som egentligen är orsaken till eventuella sömnproblem. Be ungdomen berätta, men ställ inte frågor som kan besvaras med ja eller nej utan låt hen berätta om sin sömn. Det kan handla om skolstress, exempelvis en oro över att inte komma in på gymnasiet, eller om något utanför skolan, säger Malin Jakobsson.

När det gäller yngre barn och sömn finns inte lika mycket forskning, delvis på grund av att yngre barn i allmänhet har bättre sömn, eftersom föräldrar hjälper till med att hålla rutiner i lägre åldrar. Men på mellanstadiet blir sömnproblem vanligare i takt med att barn får egna mobiltelefoner eller för att de blir stressade över skolresultat.

I mitten av januari höll Malin Jakobsson en föreläsning för elevhälsopersonal i Göteborgs grundskolor och gymnasieskolor. En av åhörarna var Jessica Antonsson, skolsköterska på Jättestensskolan på Hisingen. Hon möter ofta barn som söker hjälp för att de känner sig trötta, eller lärare som flaggar för att barnen visar trötthet.

Puberteten försenar sömnfasen

– Precis som Malin berättade kan symtomen vara diffusa: förändringar i sinnesstämning, nedsatt koncentration och nedsatt inlärningsförmåga. Det är en viktig fråga vid kartläggning runt ett barn, säger Jessica Antonsson.

En sak som hon särskilt tog till sig från föreläsningen var den biologiska förklaringen till varför ungdomar kan ha svårt att gå och lägga sig på kvällar.

– När man kommer in i puberteten försenas sömnfasen så att man blir trött senare på kvällen. Rent biologiskt står man emot tröttheten lite bättre och det gör det svårt för ungdomar att somna trots att dom går upp tidigt till skolan. Och då blir det svårt för dem att få ihop de åtta till tio timmar sömn de behöver när ungdomshjärnan och kroppen utvecklas, säger Malin Jakobsson.

Det är den kunskapen som ligger bakom uppmärksammade förslag på att senarelägga skoldagens början för tonåringar. När en stor amerikansk studie undersökte effekten av att flytta fram starten på skoldagen med en timme för elever i högstadiet och gymnasiet blev resultatet att ungdomarna ökade sin sömntid med 45 minuter i snitt. Det vill säga: ungdomarna somnar in ungefär samma tid som förut, men sover sedan längre på morgonen och kommer mer utvilade till skolan.

I artikeln nedan intervjuas två göteborgsungdomar, Alex och Lia, om sina sömnvanor och tankar om vad som påverkar sömntiden.

Gymnasisterna Alex och Lia sover 6-7 timmar per natt under skolveckan. Båda hade önskat mer information och stöd från skolan kring sömnvanor.

Alexander af Ekenstam Kollind, 18 år, går tredje året på Donnergymnasiets samhällsprogram.

Porträttbild av Alexander af Ekenstam Kollind

  • En ny svensk undersökning visar att 55 procent av ungdomarna i undersökningen sover mindre än åtta timmar per natt? Vad tänker du om det?

– Jag blev inte förvånad, det låter logiskt. De flesta av mina vänner sover nog i snitt 6 timmar per natt. Jag själv sover mellan sex och sju timmar. Vi pratar inte så ofta om det här, men jag kommer ihåg att vi gjorde det när en av mina kompisar sov väldigt lite en period. Det kan vara många saker som påverkar, till exempel ångest och att man oroar sig för saker.

  • Hur ser det ut för dig med sömnen, en genomsnittlig vecka?

– På vardagar lägger jag mig vid tolvtiden, och somnar vanligen först vid ett. Jag vaknar vid sex-sjutiden, för att hinna till skolan som oftast börjar klockan åtta. Ofta tänker jag att jag borde sova mer.

  • Vad påverkar din sömntid?

– Det är nog att jag blivit van vid att sitta med någon form av elektronik på kvällen. Jag ligger i sängen och tittar på youtube-klipp, till exempel någon fotbollsvideo. När jag tittar på videos där det händer mycket är det svårare att somna.

– Skolan är också en del som påverkar sömnen. Om jag har en examination dagen efter, då kan det komma mycket tankar om det. Jag kan tänka att jag borde sätta mig vid datorn och jobba lite mer. Men ibland är det bättre att sova för att vara utvilad nästa dag, det kan vara det bästa för att kunna prestera på provet.

– Träning påverkar också hur jag sover. Jag tränar kampsport på tisdagar och torsdagar, och efter träningen är jag trött och somnar lättare.

  • Har du några strategier för att sova mer/bättre?

– Att lyssna på pianomusik innan jag ska sova har funkat väldigt bra tidigare. Ibland lägger jag undan alla former av teknik och försöker slappna av genom att försvinna i någon fantasivärld. Till exempel att jag tänker mig in i en situation där jag är med vänner, eller kanske spelar fotboll. Eller tänker på någon historia i ett filmklipp jag sett, och lever mig in i någon av karaktärerna och hittar på egna historier. Det hjälper mig att varva ner.

– Om jag känner att jag är lite trött och bestämmer mig för att lägga mig tidigare än vanligt, och lyssna på musik, så blir det bättre. Så det är bra att lyssna på kroppen, men det blir ju inte alltid så.

– Min mamma har pratat en hel del med mig om att det är viktigt att sova, särskilt när jag var yngre. Hon brukar fortfarande påminna, om jag sitter uppe sent och håller på med något. Det är bra, det hjälper faktiskt.

  • Hur hanterar du sömnbrist, om du har sovit alldeles för lite?

– Jag fokuserar på att vara aktiv, att komma igång, till exempel spela fotboll. Eller så köper jag en energidricka, vilket inte är så bra.

  • Vad vet du om sömnens betydelse för hälsan och skolprestationen? Om du har funderingar och vill veta mer – var söker du information?

– Jag vet att det är bra för att kroppen och hjärnan ska vila, för att man ska klara av dagen. Man orkar med mer och mår bättre. För att få mer information skulle jag söka på internet, för att hitta den källan som verkar mest korrekt. Eller kan man hitta såna här lifehacks på youtube. Annars är det nog på folkhälsomyndighetens sida eller någon annan myndighet jag skulle leta.

  • Har du fått någon information om sömnens betydelse i skolan, av elevhälsan eller lärare?

– Inte tillräckligt. Jag tror vi hade något om det i ettan. Men det är inget man blir direkt påmind om. Jag tycker det skulle varit bra om det fanns information uppsatt någonstans på skolan om det här med sömn och hälsa. Jag tror att många elever är intresserade av psykisk hälsa.

Lia Wallström, 18 år, går tredje året på naturprogrammet på LM Engströms gymnasium.

  • Hur ser det ut för dig med sömnen, en genomsnittlig vecka?Porträttbild av Lia Wallström

– Jag tillhör de som inte sover åtta timmar per natt. Jag har en app som mäter sömnkvalitet och antal sovtimmar. Den senaste tiden har jag sovit 7,5 timmar i genomsnitt men då ingår även helger när jag sover mycket mer.

  • Vad påverkar din sömntid?

– Jag går upp halv sju för att hinna till skolan och hade behövt gå och lägga mig 22-22.30 för att få mina åtta timmar. Men om jag ska hinna pluggande, fritid, träning och ta det lite lugnt så blir det nästan alltid mycket senare än så.

– Oftast väntar jag med att lägga mig tills jag är trött och då kan klockan bli framåt tolv. Det händer ganska ofta att jag inte somnar före midnatt.

– Jag har tänkt på det när jag sover dåligt, att varför sover jag så himla dåligt nu, men har aldrig riktigt kommit fram till någonting. Bara det att vissa perioder är man väldigt trött.

  • Har du några strategier för att sova mer/bättre?

– Jag har haft problem med att inte vakna på morgonen, men appen ska väcka mig när jag sover som lättast och den fungerar så att jag vaknar bättre.

– Jag låter bli att surfa runt och brukar i stället titta på serier och sedan sätta på en podd när jag tänker att det är dags att sova. Det är skönt att ha något att somna till. Lyssnar exempelvis på Alex och Sigge, de har sköna röster och ämnena de pratar om är lätta att dåsa bort från. Jag brukar inte vara jätteinvolverad i innehållet.

– Jag dricker sällan kaffe sent men om jag gör det påverkar det inte min sömn. Däremot blir jag faktiskt trött av att träna så jag brukar snarare sova bättre om jag tränat sent på kvällen.

  • Hur hanterar du sömnbrist, om du har sovit alldeles för lite?

– Det är mycket jag vill hinna med och därför inte kommer upp i åtta timmar sömn. Jag har en upplevelse av att jag inte lider av det. Sedan vet jag inte om det stämmer för jag har inte något att jämföra med.

– Jag har ju hållit den här rytmen sedan högstadiet och märker ingen större skillnad även om jag skulle sova åtta timmar någon natt. Tycker inte att jag blir superpiggare av det, men vissa dagar är ju jobbigare än andra. Och det tror jag beror på hur jag äter, exempelvis om jag äter dålig lunch en dag kommer jag tycka att eftermiddagen är väldigt jobbig. Jag tror att för mig handlar det mer om att äta bra än att sova åtta timmar per natt.

  • Har du fått någon information om sömnens betydelse i skolan, av elevhälsan eller lärare?

– Jag tror inte vi pratat alls om sömn på gymnasiet, men minns från högstadiet att lärare berättade hur viktigt det var att sova.

– Det hade varit bra om någon kommit med fakta, typ råd hur du kan lägga upp din dag för att sova mer. Det verkar som att många lärare tycker det är rimligt att vi ska plugga till åtta varje kväll, även om det innebär att det blir svårt att sova tillräckligt mycket.

  • Tror du att ungdomar i din ålder är medvetna om sömnens betydelse för skolarbetet?

– Alla är väl medvetna om att man ska sova ordentligt för att kunna koncentrera sig bättre i skolan, men det är så mycket man vill hinna med på sin vakna tid.

– Ibland pratar vi om sömnen och flera kompisar säger att dom inte somnar förrän framåt ett-tvåtiden och då blir det verkligen inte många timmars sömn om man ska upp vid halv sju-sju. Förr kunde jag också gå och lägga mig så sent ibland, men jag har lyckats jobba mig bort från den vanan.

Länkar för mer läsning: 

”Jag vill sova, men kan inte”: Ungdomars perspektiv på faktorer som försvårar och främjar deras sömn. Avhandling av Malin Jakobsson, Högskolan i Borås, 2022

Changing school start times: impact on sleep in primary and secondary school students. Forskningsartikel av Lisa J. Meltzer, Kyla L. Wahlstrom, Amy E. Plog and Matthew J. Strand, publicerad 15 april 2021 i Sleep journal, Sleep Research Society (SRS)