Rapporten ger en bild av begreppet prokrastinering från olika perspektiv och vad forskningen säger om orsakerna. Men det främsta syftet är att vara ett diskussionsunderlag för pedagoger och rektorer, i kollegiala samtal och i samtal med eleverna.
– De genuina frågorna är alltid breda och rymmer så mycket. När frågan görs om till en forskningsfråga händer mycket på vägen. Jag tycker att det är bra att inte bara forskare ställer frågorna utan att verksamheten och akademin kan knåda frågorna tillsammans.
- När blir prokrastinering ett problem?
Mats Widigson
– Alla skjuter vi upp saker ibland. Men om eleven gör det systematiskt och därför får underkänt i ett ämne, då är det ett problem. För alla lärare som gör bedömningar och sätter betyg är det en stor fråga. Det är inte ovanligt att en ganska stor del av eleverna har svårt att lämna in uppgifter i tid. Det skapar ett merarbete för lärarna som jag tror många känner igen sig i.
Orsakerna till prokrastinering kan vara många men Mats Widigson väljer i rapporten att se det som ett pedagogiskt problem, inte psykologiskt. Istället för att konstatera en brist hos eleven kan vi titta på vad i undervisningen och lärmiljön som vi kan ändra för att problemet inte ska uppstå.
– En bra början är förstås att öppet diskutera problemet med eleverna. De har ofta bra synpunkter både på vad skolan, läraren och de själva kan göra. Utifrån samtalet kan pedagogerna pröva att ändra något i sin undervisning, eleven kan utveckla sin studieteknik och sedan kan de tillsammans utvärdera om det blev en skillnad.
Mats Widigson menar också att elever kan behöva hjälp med studieteknik och att hantera tid. De behöver stöttas i själva processen, till exempel genom att vi undervisar om hur något ska läras in, inte bara att det ska läras in. Motivationen är också viktig. Att coacha under resans gång och avdramatisera inlämningen. Att jobba med tilliten så att eleverna vågar berätta vad de tycker är svårt och hjälpa dem hitta strategier.
– Det är inte lätt att utveckla sin egen undervisning. För det behövs samtal, både med elever och kollegor. Därför är det viktigt att skolans rektor ger förutsättningar för sådana samtal. Samtal som leder till att vi prövar att undervisa på nya sätt ger beprövad erfarenhet som i sin tur leder till skolutveckling, säger Mats Widigson.
Rapport: Att kasta in handduken eller lämna in (Mats Widigson 2021)
