Det är fredag eftermiddag och eleverna på fritidshemmet Gladan F-1 har en stunds samling efter lunchrasten. Idag gör de en ”finn fem fel”-övning tillsammans, för att träna på lägesbegrepp samt att ge och följa instruktioner. Två nästan identiska bilder som föreställer en skog med olika djur visas på storbild, och elevernas uppgift är att försöka hitta de fem detaljer som skiljer sig åt. En i taget får de berätta för gruppen var i bilden felen finns medan förskolläraren Naaz Sultani följer ”vägbeskrivningen” med en pekpinne.
Det märks att eleverna tidigare övat på att ge muntliga instruktioner och använda korrekta lägesbesgrepp. ”Om du börjar i vänster bild så börjar du på räven och så går du upp till ugglan, och så vänster – och stopp. Där finns en fågel – och på den andra bilden så finns den inte”, säger en pojke. En annan elev har valt en annorlunda väg till fågeln: ”Börja på det längsta djuret och gå diagonalt uppåt”, säger han.
Under övningen spinner samtalet vidare kring många olika områden för lärande, utifrån elevernas kommentarer och frågor som Naaz och hennes kollega Lena Gulic fångar upp. Vilka djur finns egentligen i bilden? Vad är skillnaden mellan ett rådjur och en hjort? Och vet någon vad det är för löv som ligger på marken?
Plan för språkutveckling på alla avdelningar
Finn fem fel-övningen är en del i ett språkstärkande arbete som Herrgårdsskolans fritidshem startade hösten 2017. Då hade hela stadsdelen Lundby bestämt att språkutveckling ska vara ett fokusområde i förskolan och skolan.
Utifrån fritidshemmets styrdokument gjorde alla avdelningar en plan för att integrera språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten.
– Vi tror på att det är i samtalet och samspelet med andra som barn lär och växer, säger Lena Gulic, som är fritidspedagog och fritidshemsutvecklare.
– Därför har vi har lagt fokus på att samtalet ska få ta plats på så många ställen och i så många situationer som möjligt. Om vi till exempel är i gympasalen kan vi ändå se till att avslutningen blir ett samtal, och fråga ”vad har vi gjort idag”? Då får eleverna använda språket för att sammanfatta och reflektera, säger hon.
Samlingarna viktiga
Samlingarna är centrala i fritidshemmets verksamhet, eftersom de ger pedagogerna möjlighet att arbeta aktivt med hela gruppen och få in viktiga delar i läroplanen.
– Vi har funderat mycket över samlingarnas innehåll och upplägg. En dag i veckan har vi mer värdegrundstema, där vi har tittat på Evas Känslokoll och sedan diskuterat egna tankar och funderingar som väckts. En lek i veckan har varit fokuserad på att barnen skapar berättelser med hjälp av sagotärningar, som de berättar för varandra. Vi har också högläsning med efterföljande samtal kopplat till kapitlet, säger hon.
Nära samarbete med förskoleklassen
För att identifiera vilka språkliga förmågor som behöver stärkas har Lena och Naaz ett nära samarbete med förskoleklassen.
– Lärarna i förskoleklassen såg i sina utvärderingar att många elever hade svårt för lägesbegrepp och att följa instruktioner. Så vi tog med sådana övningar när vi jobbade med julkalendern. (Läs mer om arbetat med julkalendern i Fritidshemsbloggen) Sedan kom eleverna med idén att vi skulle göra finn fem fel, säger Naaz Sultani.
Andra populära kommunikationsövningar är ”Tjugo frågor”, där eleverna tränar förmågan att ställa frågor som bara kan besvaras med ja eller nej, och programmeringslekar i gympasalen.
Mellanmålet – ett lärtillfälle
Även mellanmålet används för att främja språket.
– Vi har introducerat olika samtalsämnen under måltiden, för att inspirera eleverna att samtala med varandra och göra något tillsammans. De har med sig ett samtalsämne, antingen från samlingen, från en högläsningsbok eller till och med från elevrådet. Ibland har de själva varit med och vaskat fram ämnet, säger Lena Gulic.
– Det kan exempelvis vara ”Vilken planet skulle du vilja åka till?” eller ”Vilket är ditt favoritgosedjur?”. Ibland har ämnet koppling till något tema de jobbar med i förskoleklassen.
Tidigare har mellanmålet varit lite outnyttjat, konstaterar de. Det har mest handlat om ”logistik, utfodring och förflyttning”. Att tiden är begränsad till tjugofem minuter är en utmaning – men faktiskt också en fördel, menar Lena Gulic. Det gör att barnen orkar hålla uppe koncentrationen.
För att göra alla elever delaktiga placeras de slumpmässigt vid borden i matsalen, som är numrerade. Varje elev får dra en glasspinne med en siffra ur en burk.
Bokstavslekar och korsord
Eleverna kom själva med förslaget att de ville leka bokstavslekar under mellanmålet. Varje bord får en näve inplastade bokstäver som de kan sätta ihop ord med. Ibland är uppgiften att ordet ska vara så långt som möjligt, eller att skapa ord som rimmar. Ibland är det fritt.
– Vi har inte velat styra för mycket utan har sett hur de försöker lösa det. De lånar bokstäver av varandra mellan borden, och lägger orden som korsord för att kunna använda samma bokstäver i flera ord, säger Naaz Sultani.
Som avslutning får varje grupp berätta vilka ord de hittat, och läsa upp dem för de andra.
Eleverna blir mer språkmedvetna
Vilka resultat kan de då se av att jobba språkutvecklande i fritidshemmet?
– Barnen verkar mer medvetna om språket. De gör fler språkliga kopplingar mellan olika saker och verbaliserar dem mer än jag har sett tidigare. De kommer också med förslag om innehåll på samlingarna, säger Lena Gulic.
– Vi ser hur de utvecklas, de blir duktiga på att kategorisera i teman, de tänker på hur de formulerar sig. I mitt arbete i förskoleklassen ser jag att de börjar läsa och skriva mer. Jag tror det hänger ihop med ett skifte i pedagogiken i stort, som även skett i förskolan.
Det tajta samarbetet med förskoleklassen är väldigt betydelsefullt för att skapa ett sammanhang och en röd tråd i lärandet.
Samverkan mellan lärare skapar delaktighet och trygghet för eleverna
– Genom att vi arbetar mycket med samtalet så kan vi knyta an till det. Det öppnar upp för mycket mer delaktighet. Sådant vi samtalat om kan bli sådant som barnen sedan skriver om på lektionerna. Det ger barnen en trygghet och oss en möjlighet att jobba mer tematiskt, säger Naaz Sultani.
Inför höstterminen ska pedagogerna testa fler språkstärkande övningar under mellanmålet, som exempelvis tangram, kluringar och gåtor.
– Utmaningen är att det är stora barngrupper. Därför behöver man ta tillvara på de tillfällen som ges i den vardagliga verksamheten. En annan utmaning är att själv hålla sig alert och aujour. Och se till att tänka in språkbiten oavsett vilken aktivitet man har, säger Lena Gulic.
