Tre barn uttrycker sin vilja att leka i skolans skolträdgård. “Vad skulle ni vilja leka?”, frågar jag och de berättar att de vill leka Daidalos, en lek inspirerad av barnprogrammet med samma namn. I programmet har det byggts upp en en värld där några barn ska utföra uppdrag utan att få slajm på sig av en karaktär som heter Taurus. Två andra elever hör de tre eleverna och frågar om de får ansluta till den tilltänkta leken. När leken i skolträdgården sätter igång är alla med på vilka karaktärer som finns, vad som förväntas av dem och barnen börjar diskutera innerligt hur leken ska utvecklas.
Den snabba teknologiska utvecklingen har kommit att påverka barns vardagsliv i allt större omfattning. Samhällsdebatten om huruvida olika media, som till exempel TV, och användande av dator, surfplattor med mera, påverkar barns vardagsliv handlar nästan uteslutande om de negativa effekterna. Inom fritidshemmets verksamhet är det viktigt att fundera över hur vi använder oss av digitala verktyg och hur de kan påverka barn utifrån olika perspektiv.
När det kommer till barns medieanvändning bör det sättas i relation till positivt och negativt socialt beteende generellt. Det finns forskare som menar att det finns risk att innehållet i datorspel, reklam som visas på olika sidor, så som spelsajter och youtube, bidrar till att reproducera stereotypa föreställningar om kön. Här behöver vi som verksamma inom fritidshem fundera över vad innehållet i de digitala verktyg vi kan erbjuda också bidrar med att utveckla, både i positiv och negativ bemärkelse.
Digitala verktyg och lek
I fritidshemmet påverkar elevers användande av olika digitala medier också deras lek, vilka de leker med och hur de leker. Jensen (2013) menar att barns rollek också syftar till att bearbeta och förstå sin omvärld. Exemplet i inledningen av denna text visar på hur olika tv-program också påverkar elevers lek. Här har fritidshemmet en möjlighet att verka kompensatoriskt gentemot hemmet och bjuda in fler elever till de lekmöjligheterna som vissa tv-program erbjuder. Självklart behöver pedagogerna göra ett ställningstagande till huruvida det som förmedlas i tv-programmet också är förenligt med de normer och värden skolan och fritidshem ska förmedla.
Även datorspel och spel i olika former är att betrakta som lek. Att hitta spel som är i linje med de normer och värden som skola och fritidshem ska förmedla är inte svårt. Däremot behöver vi om vi är de som initierar aktiviteten också fundera över syftet med barns användande av Ipad eller dator.
Digitala verktyg, rekreation och vila
Efter och mellan kognitivt krävande aktiviteter behövs vila och återhämtning. Inom hjärnforskning kallas det inkubation, vila mellan lärtillfällen eller krävande tänkande och problemlösning. Inkubationen är nödvändig för att hjärnan ska hinna med att processa och lagra informationen (Björklund 2008). ”Kvaliteten i lärandet och antalet kreativa idéer ökar om man medvetet inför tid för inkubation i undervisningen.”
Den vuxnes syn på barns medieanvändning är oerhört viktigt för vilka förutsättningar som ges eleverna att utveckla digitala kompetenser. Här behöver vi föra en aktiv dialog i vårat arbetslag för att erbjuda en verksamhet som ger eleverna förutsättningarna att utveckla de förmågor som undervisningen i fritidshemmet syftar till samt att de positiva effekterna av barns medieanvändning får vara det som ger avtryck i barns vardagsliv.
Fråga: Vilka positiva/negativa effekter ser du i din verksamhet att barns medieanvändning har? Hur kan vi inom fritidshem skapa en undervisning som ger barnen förutsättningar att utveckla digitala förmågor?
