Resultat i fritidshem

Sedan fritidshemmets kapitel i läroplanen skrevs har fokuset för utformande av mål i större utsträckning handlat om att ge förutsättningar för att utveckla förmågor. När jag examinerades pratades det livligt på skolorna om förmågor utifrån Björn Svanelids bok ”The big five” och senare också en variant från Ann Pihlgren som hon kallar ”de sju underverken”. De första skulle kunna betecknas som kognitiva förmågor och de sistnämnda som icke-kognitiva förmågor. De kognitiva förmågorna handlar om barns tankeförmåga medan de icke-kognitiva förmågorna handlar om barns attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor. De kan till exempel vara motivation, samarbetsförmåga, självdisciplin eller “hur man uppträder” (Skolverket).

Resultat i fritidshem behöver ses utifrån fritidshemmets uppdrag med tydlig koppling till det skollagen skriver om meningsfull fritid. Resultat behöver också handla om utfall av fritidshemmets arbete med målen i läroplanen. Det finns en risk att vi ser på resultat på liknande sätt som skolan. Fritidshemmets verksamhet ska skilja sig åt från skolan. Det är så de olika verksamheterna kompletterar varandra och bildar en helhet. Utgångspunkten behöver vara att undervisningen i fritidshemmet är grupporienterad, upplevelsebaserad och situationsbaserad. I kapitel 4 beskrivs följande förmågor:

• Förmågan att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
• Förmågan att ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila,
• Förmågan att skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
• Förmågan att kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,
• Förmågan att skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,
• Förmågan att utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt
• Förmågan att röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. (Skolverket, 2011, red 2018)

Dessa behöver sättas i relation till fritidshemmets centrala innehåll vilket innebär att varje mål kan arbetas med utifrån många olika centrala innehåll. En fråga att också bära med sig är hur arbetet med dessa mål blir meningsfullt för eleverna.

Undervisningen i fritidshem ska ge förutsättningar att utveckla följande förmågor och det är skillnad på att faktiskt utveckla en förmåga och att ge förutsättningar att utveckla en förmåga. Pihlgren (2015) skriver följande: “ Att ha förmåga till något innebär att man kan överföra kunskaper, insikter och arbetssätt till nya områden och använda dem i nya situationer, så kallad transfer (a.a. sid 106).” Fritidshemmet har inga krav att utveckla kunskaper hos enskilda elever utan undervisningen ska bland annat vara grupporienterad. Men, hur ger man förutsättningar för eleverna att utveckla förmågorna ifall vi inte samtidigt reflekterar över hur en förmåga utvecklas?

Om vi ser till förmågorna som uttrycks i syftestexten skulle jag påstå att de utvecklas på olika sätt. Pihlgren (2015) skriver om följande sätt att utveckla kognitiva förmågor:

• Systematisk kognitiv träning
• Medvetandegöra eleverna om hur de tänker och lär sig
• Undersöka, upptäcka, revidera, reflektera
• Växla mellan praktiska, skapande och intellektuella arbetsuppgifter
• Komplexa, autentiska problem och utmaningar
• Transfer – kunna överföra kunskapen till andra område (a.a.a)

Ser vi till exempel till förmågan att röra sig allsidigt i olika miljöer så är det ju inte kognitiv träning som krävs utan snarare att erbjuda rika möjligheter att röra sig allsidigt i olika miljöer. Ser vi till förmågorna i kapitel 4 och till fritidshemmets uppdrag är det rimligt att fundera över ifall det är ett kognitivt utvecklande förhållningssätt vi bör anta eller snarare erbjuda ett rikt utbud av möjligheter som ger förutsättningar för det målet avser för att sedan utvärdera om utbudet gav något eller inte. Det behövs en diskussion i arbetslaget om vår syn på hur varje förmåga som uttrycks i läroplanens fjärde del kan utvecklas, och hur vi gör det praktiskt möjligt.

Generellt tror jag mycket på att ge eleverna kognitivt utmanande uppgifter (när det gäller mål där kognitiv träning är applicerbart). Ett exempel är målet som handlar om att lösa problem och omsätta dem i praktisk handling. Jag upplever att vi pedagoger ofta väljer att lösa problemen utifrån elevernas frågor istället för att ge dem en möjlighet att träna sin egen förmåga till att lösa det uppkomna problemet. Hur vi pedagoger förhåller oss till olika situationer har en stor påverkan på elevernas lärande.

“Hur läraren talar och låter gruppen tala har också en betydelse för elevernas lärande. Används reflekterande dialog systematiskt kommer den att utveckla eleverna såväl intellektuellt som socialt (Pihlgren 2008).Den reflekterande pedagogiska dialogen är en icke-auktoritär aktivitet som riktas in på ny upptäckt, ny förståelse och lärande och där många deltar (Burbules 1993; Dysthe 1996). Särskilt utvecklande för tänkandet är dialogen när läraren ställer öppna frågor, där svaret inte är givet” (Billings & Pihlgren 2009; Sokol 2012.)

Hur kan fritidshemmet se ett resultat av sitt arbete? 

Jag tänker att vi behöver flera olika metoder för att se resultat av vårt arbete med målen. Beroende på hur vi arbetar med målen kan vi också bestämma vilka metoder som är bäst lämpade för att utvärdera utfallet av vårt arbete. Dokumentation i form av en/flera pedagogisk planering hjälper oss att dokumentera fritidshemmets metoder och samla allt arbete på ett ställe.

Min upplevelse är att det blir vanligare och vanligare att pedagoger i fritidshemmet använder observation och intervju, vilka är två kvalitativa metoder som rekommenderas för att undersöka utfallet av ett målinriktat arbete. En annan metod som jag tror mycket på är loggboksskrivande. Det tänkte jag skriva lite mer om nedan.

Loggboksskrivande i fritidshemmet

Genom att skriva loggbok kan vi på ett enkelt och tillgängligt sätt snabbt beskriva till exempel när något särskilt händer i barns fria lek och i vuxeninitierade aktiviteter. Kanske hittade vi ett bevis på att eleven har kunnat överföra en kunskap från ett område till ett annat (transfer)? Till exempel om vi har värdegrundssamtal på fritidshemmet och vi ser att eleverna nyttjar de verktygen vi samtalat om tidigare? Loggboken kan sedan tas fram vid uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Om flera pedagoger skriver i loggböcker kan det vara intressant underlag att diskutera och också motivera hur våra arbetssätt utifrån målen också gett utfall.

Fråga: Hur tänker du om resultat i fritidshemmet och skulle loggboksskrivande vara en metod för er att använda för att skapa underlag inför redovisningen av resultat i fritidshemmet?